Senaste kommentarerna i forumet

Känner igen symptomen precis :)
Håll ut nu - det blir snart bättre!!
Terapi kan vara bra då man ju ändrar sin personlighet i nykterhet vilket kan vara problematiskt för dig och din fru. Skapade en del friktion i min relation i alla fall...
Keep up the good work!
C

Två veckor utan A.

Huvudvärken håller i sig och suget kommer och går.

Min fru vill gå i familjeterapi och skicka mig till behandlingshem och allt möjligt. Just nu är det för mycket på en gång. Kan jag inte bara få ha lite lugn och ro och försöka landa i tankarna på nykterhet?

Känner mig definitivt inte redo eller motiverad för nåt behandlingshem. Då måste jag involvera min arbetsgivare och min kollegor dessutom. Orkar inte det just nu.

Nu ska jag åka och köpa en storpack med extrasockrad choklad. Behöver den nu och ännu mer i bilen på väg hem från jobbet.

Dag 4 onsdag igen,
fast denna gång är det inte nyktra dagar jag ska räkna utan från när jag satt ned foten för att ändra på mina alkoholvanor. Vara medveten. Inte vara i dimman. Ska jag skriva dag 5 imorgon om jag tar en öl ikväll. Eller dag 1 imorgon pga det. Utmanande att räkna. Tänker på att inte försöka att verka duktig när jag skriver här. Lurar bara mig själv. Hade det varit lätt att ändra på alkoholvanor så hade jag inte varit här. Tänker på vad målet är. Hmm. Just nu är det att inte dricka alkohol som tidigare veckor (otydligt). På midsommarafton blir det vin kanske. Inte mer än att jag kan köra bil tidigt dagen efter. Sen kommer semestern. Då blir det öl/vin till maten på resan. När jag kommer hem från resan så ska jag definiera nytt mål för resterande semester, tänker jag. Kanske blir noll alkohol. Sen när semestern är slut så ta ställning igen. Det kanske låter galet och som att svära i kyrkan när jag skriver så här på ah. Jag som predikat för noll tolerans tidigare. Vilket säkert är rätt. Saken är den att jag mår ganska bra. Är mer lycklig med allt än motsatsen. Kan säga att en varm kvinna och massor av närhet helt klart tar udden av allt alkohol sug. Så var min kväll igår. Tror att noll alkohol i resten av mitt liv kanske inte är svaret. Man kanske måste också ta itu med det som inte är bra i ens liv. Och för att man ska tänka klart så ska man vara nykter. Är sugen på fotbolls öl ikväll. Just nu så planerar min hjärna att köpa öl till ikväll. För att det är så gott. Typ. Alkoholdjävulen är här ifall ni undrar. Och jag vet det. Åter till jobbet.

Nu, efter 10 dagars nykterhet har jag börjat drömma om alkohol när jag sover. Jag drömmer att jag faller dit, kanske träffar någon kompis som vill ta ett järn och jag pallar inte att stå emot. När jag vaknar är jag ledsen och tänker typ "jaha så längre än så kunde jag alltså inte hålla upp" tills jag inser att det bara var en dröm. Då känner jag mig förstås väldigt lättad men på samma gång rädd eftersom det ju verkar som att min järna oavbrutet tänker på alkohol -tillochmed när jag sover! är det nån annan som har liknande erfarenheter? Går det över? Kram alla fighters!

Tack för era fina svar. Det känns så himla skönt med folk som faktiskt förstår en, förstår att man verkligen kämpar även fast man misslyckas. Jag har som tidigare inga problem att dricka ett eller två glas vin när jag är bortbjuden, men när jag är hemma så blir det helt annorlunda. Då kan jag dricka i princip hur mycket som helst. Har vid dom tillfällena alltid minnesluckor och gör saker som ger mig ångest. Jag fattar inte att jag fortfarande lever efter detta missbruk, jag förstår inte heller varför jag gör det. Jag är noga med att inte röka till exempel för det är farligt för hälsan, men det supande jag lyckas ägna mig åt då och då är MYCKET värre. Jag vill få det att funka nu, för alltid. Jag vill bli fri från detta helvete.

Jag drack "bara" en dag men det blev alldeles för mycket, hade lika gärna kunnat dö av alkoholförgiftning. Det är fruktansvärt, att det ska vara så otroligt svårt att låta bli, även fast man vet att det bara är skit. Jag hoppas det går bra för dig framöver i alla fall och att du får hjälp från vårdcentral.

Min man har varit borta i en vecka och jag har druckit konstant.... Igår (skäms bara att tänka på det) drack jag en flaska vin på dagen. Första glaset hävde jag grinandes framför spegeln! Somna en timma mitt på dagen, vaknade tog bussen till systemet, kom hem vid 17, hävde en flaska vin till.....
Idag kommer han hem och jag har städat bort allt. 10 flaskor på 7 dagar....
Nu hoppas jag att botten är nådd!
Är så darrig och har sådan ångest.

Har ringt VC och bett dem skriva ut Campral.
Någon som har ätit dem? Funkar de? Hur?
Måste sluta. Jag super ihjäl mej!
Kan detta vara min dag 1?
Kunde inte midsommar vara bokom mej? Men det finns väl alltid något som kommer locka mej till att dricka.

Tänk om min man visste vad jag sysslade med....

Skäms!

Hur skall detta gå, så orolig för de närmsta dagarna. Har en öppnad flaska. Vågar inte hälla ut den... Känns som en säkerhet och snutte. Så jävla dumt!

inte planera inför nästa gång jag ska dricka! Att ha tiden till något annat! :)

Vilket inspirerande inlägg Levande! Känns verkligen som något värt att kämpa för.. Är på dag 2 nu igen och hoppas att jag får skriva ett lika härligt inlägg som du i framtiden. Kram ?

Ännu en härlig morgon, är något visst att gå i skogen när den vaknar.
Mår oförskämt bra om man nu kan det, hade någon för fem månader sen sagt att jag skulle må så här hade jag inte trott dem.
Från trötthet och ingen livsvilja, till att älska varje dag och känna sådan tacksamhet för livet.
Kartlagt det som triggar, börjat acceptera det som varit och planera för framtiden en livsplan som gör livet lättare för mig.
Vi går mot en helg som blir svår för många och önskade så att jag skulle kunna skicka styrka och kloka val till de som får det svårt.
För mig själv är det lätt, gömmer mig på jobbet och sen jag accepterat att jag inte kan/ skall dricka alkohol igen är det mycket lättare.
Har nog aldrig tagit det beslutet på riktigt innan, vilket gjort att jag trillat tillbaka in i dimman igen.
Önskar er en fin dag med kloka val, glöm inte att jordgubbar och glass är en gåva att njuta av

Det var ju så jag bestämt att jag ville ha det i mitt liv. Jag skulle ut ur alkodimman och må bra. Och nu är jag på väg för att förverkliga det.
Nu blir det shopping och alla ungarna på middag under helgen. Cykeln ska fram och träningen ska bli bättre med en kärra mat bakpå!
Det är väldigt skönt att vakna utan baksmälla, varken av vin eller sömntabletter! En glad och nykter midsommar önskar jag alla.

Hej svartvit, jag har precis skrivit här i min första tråd. Känner så väl igen mig i din berättelse. Jag har försökt komma på hur jag ska kunna dricka kontrollerat i ca 30 år, och hamnat på samma ruta ett igen. Med obeskrivlig ångest som ett brev på posten. Jag tycker att du är duktig som skriver här och hoppas att du kämpar vidare. Varje dag är en ny dag och det finns chans att " göra om " . Slå inte på dig själv, du kommer hitta vägen. Jullan

Så ser det ut för dom flesta av oss. Men rätt vad det är så blir dom nyktra dagarna fler och fler. Tänk tillbaka vad som blev fel. Och hur du vill ha ditt liv. Det blir bättre ...Kram

En helt vanlig dag och allt känns bättre nu. Yrseln har minskat och är nu nästan borta och får se hur det blir i morgon. Känns det fortfarande bra med att sätta gränser? Jag tror nog det!

jag skulle sitta på rummet och vänta tills läggdags för att inte utsätta mig för några risker. Men så ändrade jag mig. Mitt missbruk har hållit mig instängd på hotellrum runt om i världen, oförmögen att utforska nya platser, att uppleva annorlunda kulturer. Det är då själva f.n om jag ska låta min nykterhet göra samma sak!

Så jag gick ut på stan, promenerade runt ett tag och hittade så en restaurang som verkade trevlig. Väl inne upptäckte jag att jag var alls inte ensam om att bara ha en flaska vatten på bordet, det var åtskilliga som hade gjort samma val. Lite udda kändes det först, väldigt många satt och tittade intresserat åt mitt håll. Nog för att jag sticker ut med min två meter långa lekamen, men ändå. När folk så började hurra och skrika insåg jag att jag hade en tv på väggen bakom min rygg. Tydligen så pågår det någon slags fotbollstävling här nere. Hursomhelst, jag drack inget, måltiden var utmärkt och jag insåg att jag får så mycket mer ut av en nykter kväll på stan än en kväll på rummet.

Tack för era kommentarer, Levande och PP, och jo du, Levande, att se den där ölen sväva iväg kändes som att vara nästan framme vid busshållplatsen bara för att se bussen köra iväg. Fast det är ju en buss jag ändå inte vill åka med.

Imorgon måste jag ge mig iväg till flyget kl. 5 så det blir inget skrivande då. Adios, som dom säger här!

Världen är brutal, jaaa det är väl ungefär listan den gamla Ugglalåten handlar om. Hmm, ja allt för mycket av min energi, tid har jag nog ägnat mig åt dyngan på listan.Fint att du är tbx. Nu tar vi en liten svängom Hildur :-)
//PP

Vill även tillägga att jag sedan ca 1,5 år lider av oerhört jobbiga tvångstankar. Dessa har jag bla försökt bota med alkohol. Ni kan ju gissa reslutatet. Det är en ganska jämn ångest tävling mellan ocdn och att vakna upp efter kaoset förra torsdagen. Herregud vilken grej att vara människa. Icke lätt

Hur går det? Har inte sett dig här på några dagar... Hoppas att allt är bra.
Kram

Känns så bra att ta till sig!
Tack snälla du jas 75?

Ja det finns nu bara en väg. En enda dag i taget.

Bra att du hittat hit. Det är stärkande att både läsa och skriva på forumet. Du verkar ha provat att förändra drickandet på olika vis, men med samma resultat, precis som dom flesta av oss. Tills man inser att a-problemen inte försvinner. Hämta kraft och kunskap härifrån och lycka till...

Tänk vad fort det kan gå, från att man är nykter och det går bra tills det blir helt fel. Bakis och ångest, ångest, ångest. Fattar inte att det ska vara så svårt.. Blir så ledsen :(

Ja den spenderades på jobbet..... ganska tungt men ändå ok. Där hinner jag tänka å reflektera en hel del.
Mycket tankar om att jag slår mig så hårt när jag faller, ja det är väl för jag tar i för kung och fosterland. Nu sist kändes det som jag var tvungen "att dricka ikapp" den veckan jag hade vart nykter...... å det gjorde jag med råge.
Tyvärr drog jag med maken i det fallet, vi drar med varandra. Illa.
Det är dax att återuppta arbetet med mig själv igen om jag ska lyckas i en längre nykterhet nu..... jag har ju verktygen så det är tid att börja använda dom i rätt ordning. Nu ut med jycken å rensa ut flufffluffet i skallen...... det blir ett steg i taget idag, men jag ska gå åt rätt håll.

Skall sätta upp den på jobbet där några energivampyrer är och de behöver se den.
Dina ord alltid så bra att läsa, ha en fin dag

Å fy, så stelbent jag känner mig. Ovan vid att vara här. Tacksam över att ni skrivit och undrat och brytt er, tusen tack.

Vet ni? Jag tror jag precis kommit på vad problemet är. Känner ni till den här listan, "Tio tips för att bli olycklig"? It goes like this:

1. Gnäll på allt.
2. Leta fel.
3. Jämför dig med andra, framför allt såna som verkar ha det eller vara bättre än du.
4. Var missunnsam.
5. Fokusera på allt du inte har och inte är.
6. Undvik nuet; älta i stället det som varit och oroa dig för det som eventuellt kan hända i framtiden.
7. Skyll dina problem på andra.
8. Påpeka människors brister.
9. Var misstänksam.
10. Var kritisk, även mot dig själv.

Precis så här har jag gjort! Framför allt har jag marinerat mig i kalasdåliga tankar om mig själv - och trott stenhårt på varenda en. Nu när jag fattat vad jag pysslat med (oj, så omedvetet och automatiserat vissa saker sker och löper och skenar...) så skapas just den här distansen till the Issue som jag behöver för att börja handskas med det.

Kära ni. Fan, vad drygt det är att vara människa ibland. Snart är det midsommar också. Man ska vara trevlig och umgås och se sketalycklig ut. På ett naturligt sätt också. Men äh, det är ju bara vals, Hildur. Kring den jävla stången.

Kärlek till oss nu. Massor av den varan. Vi bara häller i oss en massa smarrig kärlek, badar i den, skvätter runt med den och vispar iväg kärleksnovor rätt i solar plexus på varenda en.

För så ska vi ha det.

<3