Senaste kommentarerna i forumet

Vad ska jag göra? Är helt desperat och fruktansvärt rädd för mig själv! Har under 35 år druckit i perioder. Jag var helt nykter under två graviditeter+amningsperioden. Precis som det skulle vara något att skryta med. Jag har alltid druckit i smyg. Aldrig vågat berätta för någon. Min man är ofta bortrest och det är då jag dricker stora mängder alkohol! Vilken hjälp kan man få? Detta är så jobbigt och svårt att berätta om även fast jag vet att man här är anonym! Hjälp!!!!

... skickar jag dig en tanke till dig där du är i din del.

https://www.youtube.com/watch?v=8Rn-r6x9pDY

Tänker på dig. Kan inte du leta åt dig en dator med internetuppkoppling och ett hyfsat fungerande tangentbord och skriva några rader? Eller några ord, säg två?

Jättekram på dig!

Och det känns bra! Inget sug idag alls :)
Igår var det värre och efter att ha tänkt HALT kom jag fram till T (trött) tyckte lite synd om mig själv tog ett bad och en A-fri öl. Lade mig sedan och sov och vips en ny bättre dag!

Studentfirandet var jobbigt! Trevligt på alla sätt men fajtades med att vilja dricka vin som det fanns. Turligt nog blev jag erbjuden A-fritt vin :) jag tog det och höll ut timme för timme.

Känner mig trygg hemma och dricker inget här men fester med alkohol i behöver jag en livlina tex köra bil dit :)

Ha en fin lördag alla!!
I morgon är det dag 50
Nya lärdomar nya insikter:)

Tack för era kommentarer, kära PP, Vilja och Muris.

Det är fortsatt ickebra. Något har klämt ihop strupen och maggropen. Som gammal pms:are är jag van att må dåligt i dagar, men inte samma blytunga känsla så här länge. Vad handlar det om? En platå, kanske. Hur och vad det nu än är så nej, ingen alkohol här inte. Men visst är det lustigt hur jag försöker. Tur jag är så jädra klok och förnuftig, annars hade jag skamlöst lurat brallorna av mig själv för länge sen och så hade jag stått där halvnäck och helfull och lallat.

En grej jag har för mig när jag försöker lura mig själv är att jag tänker på dom gånger jag hanterade alkohol mindre katastrofdåligt. En gång i tiden, kan jag tänka, räckte till exempel en kvälls intag och det var väl samma gång i tiden jag mådde dåligt när jag tänkte på alkohol dagen efter. Behändigt nog låter jag bli att tänka på att mitt beroende accelererade och avancerade och progredierade och allt vad tusan man nu kallar just detta att en alkoholist odlar sin alkoholism. Det är med det där som med min ålder, tror jag. Blir liksom aldrig äldre än 25 längre. Skit samma att man är 75 och ser ut som en rynkig rishoppa överallt på kroppen; aldrig att jag blir 26 nångång.

Tänker på Ebba och snusen. Tänker på mig själv och snusen. På måndag har jag varit snusfri i tio veckor. Men jag vet inte om det är det som snört ihop maggrop och strupe. Kanske är det nån helt annan surdeg som vill ta sig ton och skrika ut i långa vrål? Vi får se.

Kram på er, hörni. Gott att ni finns.

Jag ser bara framåt och försöker ha en strategisk planering för nykterheten och familjelivet! Så därför ska vardagsrummet occuperas!

Håller med forumvännerna att du har lite extra motvind i & med mannens drickande. Men jag tror på dig, du kommer klara dig :) Du skriver väldigt insiktsfullt. Du klarar idag. Imorgon tar du ett nytt beslut. Kämpakramar ☺

Starkt och modigt av dig att ta steget! Som Miss Lyckad skriver, så är det du som är i centrum nu. Du är viktigast. Mannen kanske följer efter, men låt inte det bli ett hinder för dig att fortsätta att fullfölja ditt beslut, även om det blir extra svårt för dig. Var förvissad om att han beundrar ditt beslut och ditt mod.

De första dagarna är tuffa. Du gör en stor förändring och kroppen kommer att reagera. Jag försökte tänka just så - att kroppen nu gör sig av med alla gifter, renar sig själv. Det var lättare att rida ut de där första dagarna då. Sömnen var besvärlig för mig också den första tiden, men jag tänkte att "jag vilar ju i alla fall. det är ju bra", istället för att ha ångest för att jag inte sov.

Drick mycket. Ät så mycket du kan. Ofta kan det vara just hunger eller törst, snarare än abstinens som känns. Min bästa kompis blev en stor flaska ramlösa ;) Det kommer att bli så mycket bättre om några dagar. Ha det i sikte!

Fortsätt att skriv. En dagbok här är en stor hjälp och det är skönt att gå tillbaka och läsa i sin egen tråd när man tvivlar eller behöver extra styrka. Du kommer att uppleva ett fantastiskt stöd här. Det är ett makalöst forum full med medmänsklighet och kärlek. Alla här vet precis vad du pratar om. Det finns inget som är skamfullt.

Önskar dig stort lycka till! Ta en dag i taget. Vi hejar alla på dig!

Styrkekramar

Stark att ta tag i detta. Du har extra motvind i att mannen inte vill vara "med" och alkoholen hemma. Kommer att tänka på en annan Forum vän Fia som flyttade till sin kolonilott... En av anledningarna var som jag minns att mannen drack vidare. En fantastisk person, en fantastiskt tråd. För er som har lust att läsa hittar ni hennes tråd under "FylleFia".

Lycka till med lördagen. Aktivitet skingrar tankar

//PP

Har läst din tråd och förstår att du inte mår något vidare. Pi's inlägg tycker jag på ett mycket bra sätt beskriver vad som sker när vi tappar kontrollen i vår relation till alkoholen. En sak som jag tror ALLA med alkoholproblem har gemensamt är att det nästan är stört omöjligt att förstå vissa saker innan det är "kört". Vill verkligen vare sig komma med pekpinnar eller måla faan på väggen, men av oss som hamnat i ett beroende tror jag att vi alla känner igen oss i det. Själv tänkte jag exakt som så många andra att jag skulle kunna ta befälet över min hjärna.
I vårt samhälle - och i vår egen tankevärld - är det svagisar och dumbommar som blir alkohol beroende. Det stämmer väldigt dåligt överens med verkligheten... Resan från att gå från till att försöka reglera sitt drickande med hjälp av alkoholkollens app, till att använda det för att se hur mycket man KAN dricka för att kunna köra bilen på morgonen, är inte så lång som många tror. Problemet är att när någon med egen erfarenhet berättar detta för andra så blir det lite abstrakt och lite tråkmånsvarning på det. Nähä, det där är inte jag. Jag har koll, jag tänker inte bli beroende. Jag har änu inte hröst eler läst om någon, som faktiskt tänka bli det. När jag nu skriver här hos dig så betyder det naturligtvis att det är till dig. Men samtidigt även riktat till andra som vänder ut och in på sig själva för att lyckas hantera alkoholen. Vissa lyckas, andra inte..
Men i ditt specifika fall så är du fortfarande ung. Sen bekriver du att du inte mår så bra psykiskt. Mitt råd till dig blir att under en tid - gärna ett halvt år helt avstå från alkohol. Det ger dig tid att uppleva var du står idag och i vilken omfattning problemet redan utvecklats.
Stort lycka till

//PP

Tack för era ord och berättelser.
Trots ett överjäkligt sug, dansande vinglas innanför ögonlocken, ångest och saknad. Jag klarade första fredagen på jag vet inte hur länge med isvatten och cola. Det gick!!!
Sömnlös större delen av natten dock, så känner mig bakis ändå. Men jag antar att det kommer ta en period innan den där efterlängtade friden och lätta kroppen infinner sig.
Tankarna uppfylls just nu mest av att det är lördag, jag vill ha min berusning. Jag är värd den. Men om det gick en fredag så ska det väl även gå en lördag.
Jag har fått mannen att åtminstone flytta öl och vin till kylen på altanen. Så jag behöver inte hälsa på mina vänner när jag ska ta mig en slurk av min nya svarta och söta lördagsbekantskap. :)
Läser att många skriver att det gäller att ta en dag i sänder. Det stämmer så bra, idag är idag och imorgon en annan dag. Så söndag tar vi när söndag kommer.

Kram på er.

bra, jag tror du är på rätt väg. Du är medveten om, och försöker begränsa, ditt drickande. Och du är aktiv på detta forum.

Hoppas du får en bra helg, och önskar att du har styrka att ta hand om dig.

Tack för ditt inlägg!
Grejen är väl den (för min del) att det går att dricka lagom så länge jag VET hur mycket jag dricker. Jag har använt Systembolagets app för att hålla mig under 0.6 promille och det funkade jättebra. Jag kan även dricka ett eller två glas vin när jag är bortbjuden, det är ingenting som triggar igång något hos mig. Det är just när jag har alldeles för mycket alkohol hemma och när jag då dricker själv som det blir utom kontroll. Men sen jag började skriva här så tycker jag absolut att jag förändrat mina alkoholvanor till det bättre. Jag är inte helt där jag vill vara ännu men snart så.
Jag tror att det är väldigt individuellt hur man behöver göra.

jag menade inget illa med min kommentar igår. Ingen anledning att straffa mig med snöfall i juni.

Jag öppnade till slut posten igår. Det var ju inget farligt, mest reklam som vanligt. Jag har en tendens att skrämma upp mig själv ibland. Får jag t.ex. ett rekommenderat brev, så inbillar jag mig allt möjligt ont. Jag bygger upp olika scenarion som alla innebär katastrof. Så blir jag rädd för att hämta ut det och förlänger på så sätt plågan. Varför jag gör så har jag ingen aning om, det är ju ett självdestruktivt beteende som inte ligger långt från mekanismerna bakom mitt missbruk. Eller kanske är en del av mekanismerna bakom mitt missbruk.
Det här är något jag har svårt att jobba med. Att tänka "vad är det värsta som kan hända" drar bara igång en tankespiral som leder brant utför.

Morgonpromenaden idag var full av lugn och harmoni. Hunden var lugn och avslappnad så vi gick extra långt. Det dåliga vädret igår hade nog tvingat studenterna att stanna inomhus, så staden såg inte ut som det slagfält den brukar göra vid sådana här tillfällen. Solen stod lågt och dess strålar silade genom lövverket som den perfekta belysningen av den tavla våra vackra parker målade åt mig. Ingen dålig början på dagen.

Ha en fantastisk lördag allihopa!

Kväll! Det har varit en lång dag idag. Fart & fläkt på jobbet, roligt men tröttande. Var inte hemma förrän vid halv åtta. Jag skulle aldrig ha klarat av en dag som denna om jag fortfarande hade druckit. Inte en chans. Ser fram emot att sova ut imorgon & efter det en lång frukost. Vi tänker inte påbörja några stora projekt denna helg utan det blir lite småpyssel i lagom takt. ?

Är själv snusare ? Ta tag i prillan när du känner dig redo. Tänker att nån last måste jag få ha ? Å hellre snus hundra ggr om än alko. Trevlig helg

Att studenten blev lyckad ? Nu ser vi framåt med glittrande nyktra ögon!

Har sett den dokumentären tidigare, den är mycket intressant. Tack för att du delade. Ha en skön helg ☺

Bra att du hittat hit. Tror att när man får konsekvenser av sitt drickande så är det dags för förändring. Konsekvenser kan ju se olika ut, men om man börjar tycka illa om sig själv, ha morgonångest osv har man ju orsaker till en livsstilsförändring. Din man som ev inte vill förändra ert liv gör det svårare. Men du klarar det! Själv beslöt jag att jag var den viktigaste personen i mitt liv, så även om vi hade det "bra" så var ingen person mer värd än jag. När jag väl beslutat det och uttalat det, så förändrade min man sitt drickande också, efter ett tag. Alla har ju sin väg att gå, men var och en bestämmer vad som är viktigast. Kram :)

Nej nu ser jag verkligen framåt och kvällens studentfirande blev så lyckat!

4 månader är jättebra jobbat. Då har man oftast strategier för att mota sug och andra besvärligheter som kommer när man slutar med A. Helt rätt, med snuset, en sak i taget, det viktigaste först...:)

Trevligt att du tittar förbi. Ja, strid ström av nya som hittar hit, men så har det ju varit sen jag själv började skriva. Jaha du har gått och blivit tidsmiljonär, grattis! Tack för dokumentären. Blir att titta på någon dag. Ha det så bra

//PP

Du skriver så enastående fint o bra. När euforin lägger sig o vardagen kallar, det är då det blir jobbigt. När det är trist o tråkigt, 8 grader o spöregn, då kommer vardagen å man sätts på prov. Fick intryck av att verkligheten kommer ikapp dig med. Hoppas jag ha fel.
Hoppas du fixar det, själv har jag åkt dit denna gång men kommer igen.
Ha det.

jag tittade in här och ser till min sorg, men även glädje, att många är aktiva på forumet och flera nya hittat hit.

Jag ville bara dela denna intressanta och skrämmande dokumentär : http://www.svt.se/dokumentarfilm/se-program/ar-vardagsdrickandet-varre-…

Och till Berra vill jag bara säga att en anledning till att jag inte skriver så mycket här nu är att jag inte har tid som tidsmiljonär :-)))
Finns inte en chans att få tuppjuck :-)))

till fyra månader. Nu tar jag antabus till hjälp för att komma dit och jag längtar!