Senaste kommentarerna i forumet

rader där Lena, låter som en bra bön att ta till då och då. Stämmer precis in på hur jag vill ha det.

Igår var det tisdag. Av någon anledning har jag svårt med just tisdagar. Kanske är det att jag verkligen inte trivs med mitt jobb och att det då är så långt det kan bli till helg på båda hållen...
I går hade maken fixat till myskväll. Popcorn och läsk till barnen och vin till mig. Jag måste ha missat att säga till honom att jag tror att a inte är bra för mig... Film med familjen är mysigt men det hade ju varit mycket bättre om jag drack läsk jag också...
Så hur blev det då? 3 glas rött på en tisdag tillbaka till gamla vanor. Sedan behövdes 2 omgångar meditation för att somna och nu har jag ont i huvudet... Och en Box vin som det fattas typ 4 glas i ( maken drack ju ett ). Ihelgen ska vi till landet där jag ställdeden förra boxen jag inte ville dricka upp... Hur ska det här gå? Kommer jag hälla ut dem? Nej, det kommer jag ju inte... Kommer jag att dricka upp dem? Troligen...
Jag måsta ta tag i det här med att inte trivas på jobbet, jag kan ju inte ha det som ursäkt för att förstöra allt som är bra också. Det måste finnas alternativa jobb, om jag inte dricker kan jag hitta energi att förbättra min situation istället.

En djäkla soppa blev det. En djäkla god å smarrig en. :)

Muris. Brakfylld, ja. Jo, det känns som ett tag sen nu. Och ändå... Jag har samma önskan som du. Låt mig vilja vilja vara nykter. Det går ju så väldigt mycket bättre, och blir så mycket enklare, då. När någon trillar dit igen efter lång tid; oj, vad det berör och påverkar. Kanske är det den egna självbevarelsedriften som får sig en törn och hotas; händer det någon annan kan det även hända mig. Det blir så påtagligt, det är inte bara nåt scenario som spelas upp i fantasin, det är verkligheten. Det kan hända. Och det händer.

Låt mig alltid vilja vara alkoholfri.
Låt mig alltid vilja underhålla min nykterhet.
Låt mig alltid komma ihåg varför.

Hur går det för dig? Många nya kom in och din tråd hamnar längre och löngre ner. Nu lyfter jag upp den igen. Hoppas att du har det bra!

Och ja, det som fanns hemma är nu iaf inget problem längre kan man säga :/

Men jag ska prova igen, vill ju verkligen det, iaf varje morgon, kvällarna är värre...

Ja, kliv av, avlägsna dig, slut fred... För att citera LenaNyman. Så här kan du inte ha det. Varför testar du inte antabus en period. Bara för att rena kropp och själ så att du kan tänka riktiga tankar igen. Sen kan du välja. Gör det för fru och barn! Jag sover som du med a i kroppen och bara att sömnen får en helt annan kvalité och att drömmar får möjlighet att sortera tankarna gör att man mår bättre. Du är värd att få stopp på detta. Så gör ett nytt seriöst försök nu. Läs i din egen tråd och se hur bra du mådde. skjut inte upp detta löngre. Du klarar det.

4:e natten bakis fortfarande .... Försöker trappa ner med öl nu... Dubbelslag rädsla oro ...... Vill sluta men ångesten är så hård

Det måste va ett väl grundat beslut tror ja, senast ja var på fest o blev bjuden sa jag bara "nej jag tar en vit månad" o de blev inga följdfrågor på de. Skit i vad folk ska tycka eller tänka o gör vad som känns bäst för dig. Och jag ångrar inte att jag inte drack, hade varit så onödigt. Men har en konsert om nån månad o då har ja inte bestämmt mig för om ja ska dricka eller inte, e så jävla nervös, aldrig varit på konsert nykter förr heller. Men det kanske kunde va nåt o prova.

Jo jag har först nu på senare tid börjat bli mer klar över att jag vill göra det för min egen skull, men det går inte att bortse ifrån att mina närmaste också vinner på det vilket känns nästan mer motiverande. Jag är själv uppväxt med anhöriga som haft risig hantering av alkohol och vet hur ont i magen man får av det som barn, och det vill jag aldrig utsätta mina barn för utan jag vill verkligen ta kontrollen medan tid är. Att det ens har gått så långt som det ändå har gjort hade jag nog aldrig trott om någon hade sagt det för tio år sen. På sätt och vis är det hjälpsamt att tänka att jag har sämre genetiska förutsättningar än andra och bör avhålla mig av den anledningen också. Om jag tänker så (vilket är sant) så är det lättare att argumentera mot tanken på att jag borde kunna dricka "som alla andra".

Tack för tipset Sisyfos! Har testat a-fritt rött och tyckte inte det var nåt vidare då, men får kanske prova igen. A-fritt öl funkar däremot bra, smakar helt "normalt".

Jag skulle tacksamt ta emot tips på hur ni andra hanterat sociala situationer (aw, fester, middagar etc) efter ni bestämt er för att inte dricka. Jag är rädd att jag kommer att ha svårt att tacka nej inte bara av sug utan lika mycket av feghet

Ja, jag vet att många här på forumet inte tycker att a-fritt är bra, men för mig funkar det. Gott? inte i närheten av rött vin. Det vita är bättre. Men för mig funkar det att ersätta med och på så vis ändå få känslan av avslappning. Jag har väl känt att jag inte orkade bekämpa både a-beroende o beteende samtidigt. Och för mig triggar det inte suget. Jag är just nu inte heller orolig för att ersätta det med a-vin.

Tack för hälsningen.

Önskar inget hellre än att jag hurtigt kunde säga att jag är på gång och mår bra igen.
Men, så är inte fallet. :(
Känns som om att jag är en bra bit på väg att dricka ikapp allt jag inte kunde dricka under den långa period jag inte drack.
Några nyktra dagar här & där blir det, men längtar hela tiden efter ruset. Eller, längtar är kanske fel ord? Ett ständigt sug kanske är en bättre beskrivning.
Tanken att sluta igen finns där, men är alldeles för svag.
Men, men, hoppas hitta tillbaka igen. Vet bara inte hur jag ska finna styrkan.

Ha det gott. //Buzzz

Japp tristessen va definitivt en stor anledning till varför ja drack, man sitter i sin lilla cell mellan 4 väggar alldeles för mycket. När man dricker blir man iallafall kreativ o timmarna flyger iväg, man pratar me folk man aldrig snackar me annars.

..inte det enklaste Chris men Jag tror att om man kan fylla sitt liv med en massa andra saker såsom intressen,familj,träning osv så har man större chans att lyckas. Vidare så är det viktigt att bli påmind för att inte halka tillbaka i gamla hjulspår. AA är ett bra forum för detta och även för att bli förstådd och accepterad.

Tjoho! Det går ju bra det här, inte lätt alltid men det går bra. Kan sakna alkoholens effekter...särskilt i stressiga jobbperioder, men det var ett bra tag sedan jag saknade smaken. Ibland tror jag att jag också druckit för att jag haft tråkigt, blir lättare uttråkad nu och det är en utmaning att hålla mig sysselsatt. En del har reagerat lite trist, och inte direkt uppmuntrat mig. Kommentarer som att: ja, så kan man ju också göra, eller ok, men till sommaren då dricker du väl igen?
Men alla fördelar! Piggare, sover bättre, mindre oro, gladare, tappat några kilon, frihetskänsla, mer närvaro...

Campral dämpar sug och när man dricker får man inte ruset

Men jag har studerat fenomenet på väldigt nära håll och hällt i mig en hel del själv innan jag insåg vad jag höll på med..
Jag tror inte på några skamsna "titta-under-lugg" löften.. Skammen gör inte saken bättre, utan leder bara till mer smussel (och att man börjar gömma alkohol och därmed egentligen dricka på ett mer oberäkneligt sätt) Gömmer man A, så börjar man fungera som rökaren som går ut och tar ett "tvångsbloss" varje gång det är reklamavbrott i en film.. oavsett om det var tio minuter sedan eller en halvtimme.. Eftersom man blir osäker på när man ska kunna röka nästa gång, så passar man på att tända nummer 2, när man ändå är ute (efter att ha stressrökt nummer 1..)
Jag tror att du kan bryta vanan om DU vill och för din egen skull! Att göra något för någon annan skull brukar inte fungera
kram!

Haha ja inte är det nåt att skratta åt egentligen, men det är nästan komiskt hur icke-unik jag är i mitt beteende. Hälla upp småskvättar - check. Sambon får ett glas, och då kan jag intala mig själv att vi har "delat" på en flaska vin (låter ju oändligt mycket bättre än att jag har druckit 4/5 själv...).

Tack för att du skakar liv i mig, etanoldrift! jag brukar aldrig klara av att vara såhär klarsynt förrän efter flaskan är tom...

Många har sagt det före mig, men oj vad bra att det här forumet finns. Särskilt för mig som inte pratar om problemet med nån (annat än om sambon konfronterar mig, men då blir det mer ett skamset, undergivet "ja jag lovar"-samtal)

Hur blir man av med skiten?

Och jämföra med hur det brukar sluta.. Nej troligen blir det inte "ett" glas medan du lagar mat.. Har du en box, blir det X antal "skvättar". Som givetvis inte räknas som "fulla glas".. Min gubbe brukade fungera på det sättet.. Sa oftast - Äh det var ju bara en mun,( för att skölja ner nåt..) Eller "bara en liten snutt".. Aldrig ett helt glas.. Jodå, jag räknade dessa skvättar en gång, när jag var som värst påverkad av mitt medberoende och kontrollbehovet stod på topp.. 6 st, "skvättar" (a´ ungefär ett halvt glas vardera) blev ju ca 3 glas.. Sedan hälldes det givetvis upp ett helt glas till maten.. (hoppsan var det nästan tomt i flaskan.. konstigt, vi får öppna en till så du får ett helt glas också..) Tablå..

Alltså en vecka avklarad, och redan nu börjar förrädiska tankar om att det kanske vore trevligt med ett glas vin till middagen ikväll, med en god bit mat... Det känns som om den där bilden av att det vore mysigt med ett glas vin samtidigt som jag lagar middag och lyssnar på musik ALDRIG kommer att försvinna. Jag har haft den som målbild för dagens strävan så länge så jag vet inte hur jag ska kunna ersätta den eller ens om jag orkar bry mig om att försöka

brukar säga Grodan, dag 4, kan inte vara bättre just nu!

Tack Etenoldrift, Sisyfos och Fenix. Eftersom jag hoppat in och ut här och i nykterheten har jag på liknande sätt följt din tråd Fenix. Jag minns att jag blev irriterad på dig när du återföll. Idag vet jag bättre. Det var mig själv jag såg i dig. Vad gäller min dotter så är det så att jag vuxit upp med en mamma som var så alkoholiserad att hon tidvis var hemlös och slutligen gick bort för att levern gav upp. En av mina djupaste längtor var att få ha ett djupt och allvarligt samtal med henne där hon på riktigt kunde berätta vad som hände med henne och varför hon ibland valde bort oss barn till förmån för A. Min dröm var också att jag skulle kunna berätta för henne hur detta påverkade mig. Det närmsta jag kom detta samtal var en behandling där min mamma "konfronterades" av mig och min syster. Hon blev helt psykiskt sänkt/själsligt sjuk av detta och det är en skamfläck jag för alltid bär med mig att jag ställde upp på denna metod. Med detta i bagaget har jag försökt få till ett samtal med mina barn där jag och de på ett respektfullt sätt kan vara så ärliga som möjligt mot varandra kring mina alkoholproblem. Jag har i hög utsträckning lyckats med min ena dotter men inte min andra (ännu). Att vara ärlig innebär inte att jag kan lova att vara nykter till 100%. Det innebär inte ens att jag kan lova att försöka till 100%. För mig betyder det att faktiskt vara öppen med att ett av mina problem är min sviktande motivation. Ibland är den på topp (100 %) men ibland är den inte det och det är framförallt då jag behöver hjälp/stöd som jag beskrev i föregående inlägg. Jag är inte glad över att behöva involvera mina barn överhuvudtaget, men å andra sidan har de alltid påverkats av att jag druckit och då försöker jag ge dom second best -ärlighet.

Dagarna springer och Grodan åker med - redan fjärde dagen.

Eder Groda

att du hoppat tillbaks till forumet Grodan! Vi är nog rätt lika, med dessa återkomster till drickandet när man mår som bäst. Nu hoppas jag för min del att det är över. Jag insåg i våras att jag behövde hjälp, och nu går jag en gång i veckan till vårdcentralen och tar min antabus. Man får ju inte vara dum, precis som du känner jag mig själv vid det här laget när det gäller alkohol, och någon gång måste man ju ge upp. Känner mig nöjd med livet nu, och en stor förklaring är att jag inte är besatt av detta drickande. Jag har förklarat för mina vuxna barn och att jag har problem med drickandet, och jag tror att de är väldigt nöjda med att jag är nykter när vi träffas, även om jag aldrig varit otrevlig mot dem när jag druckit. Man kan nog säga att jag tog hjälp av mina barn när jag berättade, det finns i bakhuvudet att det skulle vara skämmigt att dricka när de nu vet att det är ett problem för mig.

Ja, jag drack också till stor del "vanemässigt". Försökte inte ändra vanan inledningsvis, utan bytte mot A-fritt. Smygdrack även a-fritt till en början.... Hur dumt låter inte det? Men nu när hjärnan är fri från a, så kan jag bryta även beteendet. Värt ett försök, även för dig tycker jag.