Senaste kommentarerna i forumet

Jag drack alkohol och hade sådan ångest efter minnesluckor och hejdlöst drickande. Idag har jag haft tankar om att jag nog kan hantera att dricka normalt..för jag har inga problem med att vara utan...men jag tänket inte "sabba" det här nu. Jag förmodar att dessa tankar talar om för mig att det är dags att komma ned i varv eftersom jag ger järnet i mitt jobb och har ett stort behov av att vara ensam och återhämta mig. Tidigare tog jag ett glas vin, lagade god mat kanske läste något..och fyllnade till så att jag somnade...funkade sådär tills "fylleracen" satte in och min kropp krävde mer alkohol som alltid resulterat i ångest och hemska bakfyllor. Det gäller att komma ihåg det!

Som sagt innan om nu din man inte förstår att han har ett missbruk/beroende så är det tyvärr hans ensak för som de sagt innan kan man inte få någon att sluta. Fast det där med att förlika sig med att inte dricka, jo man kan ju vända på det. Låt oss säga att du får domen sluta röka eller få KOL ja då slutar de flesta. Säger man sluta drick du är/riskerar missbruk och diverse andra skador/sjukdomar då vill man inte inse detta. Tyvärr är det väl så att alkoholen har en så stark ställning som partymedicin att det är ett måste att dricka. Man kan ju hoppas att det vänder som med rökningen.

Stor kram till dig LN. Som alltid är så jäkla stöttande när vi andra befinner oss i mörkret. Du, jag kommer titta in här med jämna mellanrum ikväll om du behöver skriva av dig eller bara snacka skit. Ok? Och du, knaka lagom med LN hon är grym, men grymma människor känner och ibland är känslorna pissiga.

Kram min vän

Ja så är det ju självklart. All tankeverksamhet går åt att klara idag, imorgon, söndag, osv det kommer bli jobbigt att se på bör han dricker men vad ska jag göra? är väl bara att gilla läget hur jävla jobbigt det än är. Men visst nånstans fattar jag ju att han vill dricka, hde nån sagt till mig innan jag var redo att jag inte får dricka hade jag inte heller accepterat det.

Tänk på dig själv i första hand. När det gäller missbruk så kan ingen annan än personen det handlar om bestämma vad som ska göras. Går inte få en missbrukare att bli vit om han/hon inte själv vill. Fortsätt du på din linje att förändra ditt förhållande till alkoholen. Sedan får din sambo avgöra vad som är viktigast för honom. Det låter hårt och enkelt men det är faktiskt så det är. Du verkar ju ha gjort ditt val och satt upp ett mål hur du vill ha det i framtiden? Så gör allt du kan för att uppnå det.

Han får väl dricka isåfall då om han inte kan vara utan. Måste fokusera på mig.

....Ja livet är allt bra tufft ibland! Trixet enl yogafilosofi som jag tolkat det är att inte försöka fly lidandet utan att acceptera det. Och då blir man också fri. En acceptans att en del av att leva är också sorg. Som en likvärdig andra sida av glädje och lycka. Och en vetskap att inget är bestående, allt förändras. Toda pasa...
Men såklart det är tufft just nu, i ditt liv o i ditt universum. Har du provat yin yoga? Eller restorative yoga? Helande!!
❤❤❤

Vad otydligt jag skrev men jag hoppas poängen går fram. Det är fredag han har inte druckit på en hela vecka så han ska köpa whisky och öl. Kan du inte för min skull då? Näe knappast.

Jag vet bara inte vad jag ska säga till honom. Jag har ju pratat med honom om detta så många gånger men han förstår inte grejen med att bli nykterist, det behöva liksom inte räcker med att ta en paus. Han är inte där jag är i min egna utveckling, han har inte heller problem kring detta, tycker han för han dricker ju inte "normalt". Vi dricker alltid ihop och lika stora mängder och i förhållande till kroppsstorlek så dricker jag ju större mängder. Vi har alltid haft en missbruksproblematik i vårt förhållande och det har alltid varit jag som reagerat och fått nog.

Hej! Bra att du hittat hit. Vilka val du ska göra beror på dig själv. Kolla lite på fliken under fakta här så får du se vad alkoholen gör men det kanske du vet redan. Att dricka varje dag och smygdricka är ju ett vaneberoende så jag skulle nog säga att du har ett utvecklat beroende annars kunde man låta bli. Sedan köper jag oftast inte resonemanget att det är gott. Något som är extra gott blir just extra gott för att man inte använder det varje dag. Detta är min högst personliga åsikt. Ofta dricker man för att man har ett beroende och vill bli lite lurig.

Jag skulle skippa att dricka helt. Jag tänkte som du tar bara på helgen men man lyckas alltid tänja dessa gränmser lite extra. Du kommer må så mycket bättre och kunna göra saker och få bättre ekonomi.

Kan du inte berätta för din sambo att du har problem med alkoholen och därför vill/måste sluta? Det känns nog självklart för de allra flesta att en make eller sambo är ett stöd och vill hjälpa. Om din sambo inte stödjer dig, vad beror det på, tror du?

... är tungrott just nu. För en vecka sen uppsökte jag kyrkogårdsförvaltningen och avslutade "abonnemanget" på farsans grav. Natten efteråt drömde jag om honom. Sen dess har jag varit ledsen. Det känns som om jag under åren ackumulerat tårar nog att fylla alla sjöarna i Finland. Och mellan mig och Lucas knakar det. Mellan LenaNyman och henne själv knakar det också.

Nu har jag berättat för familjen med. Inte min sambo dock, har sagt att jag inte dricker nåt i helgen, mest för art slippa hans frågor och argument. Tidigare har jag försökt sluta i tysthet på egen hand. Detta är första gången jag berättar och skriver om det.

Tack.. Det betyder så mycket att läsa dina ord nu.

Klarar du det bara steg för steg. Timme för timme så blir det bara bättre på sikt. Vet att det är skitjobbigt då suget, tankarna och ångesten sätter in. Problemet med att tillfälligt lösa det med alkohol är att det bara blir värre. Tro mig. Ge allt nu för att följa dina mål och det du innerst inne vill. Du klarar det. Ska hålla tummarna för dig.

Det är en sorg på sätt och vis är det inte det, att släppa taget. Jag blir ledsen när jag tänker på det. Jag har mina mål i huvudet och upprepar ord som ger mig styrka. Tänker kontroll och frihet jag får inte glömma det. Men det är jättejobbigt jag bara gråter.

Det är jobbigt idag. Tusen tankar och inre konflikter. Jag klarar detta jag gör det.

Borgward. Hur är det med dig?

FM,,visst är det så att när vi varit i vår dimma så har vi kommit att bli en avtrimmad version av en själv som vi får för oss är ett bättre alternativ än the real thing. Att vara en (eller fem) finnar i röven är att vara människa.

Jag slutade med antidepressiva för ett antal månader sedan. Då blev mitt sätt att hantera mina nya påtagliga känslor med att mitt i ångest bara för ett ögonblick känna -fan vad skönt det är att just KÄNNA!

Och det är det du också gör, känner utan något alkoholfilter.

Hahahahha Nyman jag minns den rubriken!! Jag minns också frustrationen efter ett inläggsmarathon som det så lätt kunde bli att idétorkan var total.

Sitter och väntar på en fin kompis, vi ska äta frukost ihop. En av mina vänner som jag tidigt berättade för att jag nog borde se över min alkoholkonsumtion (hon fick dock inte hela sanningen) och hon tyckte aldrig att det var konstigt.

Passar på i väntan att läsa här och möts av så fina inlägg. Slår vilken födelsedag på Facebook som helst!

Tack tack tack för att ni tar er tiden att skriva. De här jubileerna är våra. Dessa delar jag bara med er.

Tack att du delger!!!
Jag kommer inte göra något överilat m mannen, det enda jag bestämt mig för just nu är att inte fundera så mycket över framtiden utan att vara här o nu. Och här o nu är min hälsa o barnen det som ska få min energi. Mannen blir en bonus.
Jag har bokat tid hos en privat läkare, mest för att jag jobbar i kommunens hälso o sjukvård och vill liksom inte sitta i professionella sammanhang med den läkare jag träffat....Jag kommer helt enkelt säga att jag inte kan ha de uppehåll jag vill och behöver på egen hand, att jag alltid dricker vin på helgen fast jag inte vill. Och att jag vill hejda detta innan det går för långt.
Jag tänker på dig o hoppas att du hittar en väg ut ur din under isen känsla. Göra nåt m dottern? Simhallen är alltid mysigt att göra m barnen tycker jag, o sedan en fika. Det funkar ju oavsett ålder?
Kram!!!!

Jag stretar på. Det känns mycket lättare nu efter era fina inlägg!

... en sån där kulig SL-grej. Tror du skrev nåt inne hos Ebba, för länge sen. Ditt inlägg var vederbörligen rubriksatt. I just det här specifika fallet löd den: "Här ska det vara en rubrik".

En sån grej bara måste man älska. :)

Nattinatti.

Detta inlägg sade mig mycket. Du är en stjärna, Pärlan. Min bakgrund ser ut så att jag började dricka i 15 års ålder och sedan var det fest från 16 års ålder och framåt. Fick egen lägenhet vid 16 års ålder och det blev att det var där alla hängde. Tro mig, jag hade kul men idag känns det som en massa bortkastade år. Jag trodde aldrig att det skulle bli såhär. Fysisk smärta och psykiskt nedgången. Tänker inte hålla på att skriva här när jag är alkoholpåverkad så detta blir mitt sista inlägg tills något viktigt har hänt. Men du ska veta att era svar till mig går in i mitt hjärta. Att det finns människor som jag kan vända mig till. Imorgon blir det nya tag! Ta hand om dig, Pärlan, Kram tillbaks