Senaste kommentarerna i forumet

Jag tror det är ganska bra. Vet inte. Jag har inte varit nykter helt men heller inte druckit destruktivt. Står någonstans mitt emellan och funderar på vilken väg i livet jag ska ta. Jag har en del att ta tag i men inga bra lösningar. Hade jag varit själv hade det varit enkelt men jag har en dotter att ta hänsyn till och en sambo. Klart är att jag inte lever så som jag egentligen vill. Jag gör fel saker. Det är jobbigt att tänka på. Men samtidigt börjar en plan ta form om hur jag ska förändra mig. Det skänker ro.
Jag läser mkt på forumet. Har för tillfället väldigt lite att ge tillbaka. Kanske för att jag tycker det är jobbigt att läsa mina egna ord. Inte så mycket om a utan mer om att jag inte lever mitt liv fullt ut. Det gör mig ledsen.
Men så mkt kraft det finns i alla kämpar på forumet! Det är fantastiskt. Och Sisyfos, så glad man blir av omtanken:)
Nu ska jag hoppa in i duschen och fixa mig inför kvällens koncert som jag kör till!
Kramis

Jag är också lärare. Ma/NO 4-9

Hur är det med dig Nyckelpigan? Hoppas allt är bra och att du snart dyker upp här på Forumet igen.

Hoppas allt är bra! Tänkte på det du skrev om hur alkoholen påverkar dig även dagen efter, det är nog så för mig också. Ofokuserad och rastlös kan nog beskriva det. Nu när jag dricker så sällan blir det mer påtagligt. Hoppas allt går bra för dig. Saknar dig hör i forumet.

vilket kändes helt ok. Tycker att det funkar bra. Var på en AW i torsdags som var måttlig och bra. Ser inga större problem med A just nu i alla fall men känner ett behov av det stöd som forumet ger. Det känns bra att läsa vad medmänniskor som befinner sig i olika situationer skriver och komma med ett inpass då och då. Kram!

...eller skribenter i det här fallet :).

Vändningen är inne på ngt klokt där, då är då och nu är nu. Föräldraskap är ingen uppvisning i perfektion. Ett bra föräldraskap innebär att den med livserfarenhet leder och guidar barnet så att barnet tids nog klarar sig någorlunda själv tänker jag. En förälder som på allvar tar ansvar och agerar när något är destruktivt eller skapar oro hos barnet är en bra förälder i min mening.

Du är med andra ord inte ensam! Välkommen hit och bra att du inser att så kan det inte fortsätta. Skönt att du har stöd från sambon också!
Börja som föregående talare med att avstå från alkoholen helt nu en period och ge kropp och knopp en chans att andas. Ta den hjälp som finns - det finns allt från terapi till behandlingsgrupper till medicin - beroende på vad som behövs och krävs i ditt fall. Se det inte som ett misslyckande eller så om du behöver ytterligare hjälp, se det som ett redskap som så många andra använder för att komma ur alkoholens klor. Alkoholen har en kraftfull inverkan på belönings- och behovsmekanismer i hjärnan och du kommer att behöva stålsätta dig och stå emot ett tag för att det ska släppa. Det kan bli tungt, det kan ta tid - men det går.

Tänk inte på vad du var för mamma igår eller på vad alkoholen gjorde då. Tänk istället på vilken mamma du kommer att vara nästa helg - då givetvis helnykter, pigg, fräsch och glad. :) ... dags o skapa en framtid!

om du har läst vad som skrivs på forumet vet du att du inte är ensam. Är säker på att du kommer att få mycket hjälp av oss andra som är eller har varit i exakt samma situation som du. Jag tar hjälp av antabus som funkar bra för mig. Håll ut! Kram!

Tack för kloka ord. Jag ska verkligen försöka att hålla mig ifrån alkohol en period nu. Denna ångest. Kropp som skakar. Vad är jag för mamma? Jag jobbar som lärare. Tankarna mal och far men jag har stöd från sambon. Än så länge.

Stödet behövs och jag har ju utvecklat en stor problematik med alkoholen. Jag kan helt enkelt inte sluta om jag börjar. Tycker nu att beteendet är så sjukt och märkligt så detta vill jag skala bort från mitt liv och börja leva fullvärdigt igen.
Sköt om er, en dag i taget.

Det krävs mycket för att skriva det inlägg du gjorde, herr destruktiv!

Du skulle kunna välja att sticka huvudet i sanden och förminska situationen. Du valde att formulera en tråd här, där din förtvivlan och din desperation är tydlig.

Du är inte usel. En kan göra riktigt usla saker, men huvudsaken är att en tar ansvar för det också.

Hoppas du läser här, hoppas du kan se att det är av godo att du erkänt problemet.

Här finns stöttning!

Några saker man kan börja med.
1. Häll ut eller ge bort den alkohol du har hemma. Finns det ingen a är det svårare att skaffa när suget sätter in.
2. B-vitamin Försök få i dig B-vitamin, köp i affären.
3. Skriv en lapp med positiva och negativa saker med att dricka alkohol som du sedan kan ta fram när det blir som värst.

Ångesten försvinner på ett par dagar, beroende på hur mycket du druckit och mår för övrigt. Försök att göra saker så tiden går. Ät lite fetare mat och drick mycket. Du lider säkert av vätskebrist.
Se dig själv i spegeln och säg att nu jävlar så kör vi på nykterhet. Jag är jävligt bra när jag är nykter och det ska jag förbli ett bra tag framöver.
Har du någon hobby så återuppta den.

Styrkekramar från en artfrände

Har inte varit aktiv på detta forumet så länge. Kan se att våra situationer är ganska lika. Bara dricka på helger, semestrar osv. Jag har precis som du lovat dyrt o heligt att aldrig mer dricka men fallit dit otaliga gånger. Denna gången ska jag bara lyckas och det känns för mig som att poletten äntligen trillat ner. Hoppas du får samma känsla så att vi en gång för alla blir av med vårat missbruk och beroende. Kör hårt och tro på dig själv. Gör dig själv och dina nära lyckliga genom att ändra dina vanor. Kanske en dag i taget eller en vecka i taget. Lycka till!

Jag vaknar varje morgon, nästan, och känner en sådan j...kla tacksamhet över att jag är nykter. Känner verkligen hur glad jag är och ibland lite tramsigt rörd över att mitt liv i alkoholträsket är över. Visst är det lite trist att inte kunna dricka men om man väger det mot fördelarna så är det ju solklart. Jag känner mig fortsatt stark i min nykterhet. Vill aldrig mer vakna bakis och med den ångesten som följde med fyllorna:(

Mannen i mitt liv sa till mig " vilken energi du har" , igår kväll när jag, efter musslor och kräftmums satte fart ut på gården bland buskarna och klippte och krattade. Ja det stämmer energin är tillbaka, nu är jag lika pigg eller trött som alla andra i min ålder. ( Bara att välja ord ) ! Jag har gjort så mycket mer än bara legat i soffan, full eller bakfull.
En kollega jag inte träffat sedan förra hösten påpekade att jag ser annorlunda ut. " Har du gått ner i vikt eller vad är det??" Tänkte säga att jag slutat dricka alkohol men det gjorde jag inte. Mumlade något om träning och log lite glatt. Tackar tackar.

Förra hösten var ju ett lågvattenmärke i mitt liv, inte för att jag hade problem med familj, jobb eller vänner. Nej jag hade problem med mig själv och visade det inte för någon men det åt upp mig inifrån. Kände mig som en stor jävla bluff som lurade alla inklusive mig själv. Höll upp en fin fasad och ett välsminkat ansikte och bara sa " allt är bra" när jag i själva verket låg med ångest på nätter och morgnar i självförakt över mitt smusslande och smygsupande. Drack ju i princip 5-7 dagar i veckan och jag drack allt som fanns och fanns det inget hemma så åkte jag och köpte med alla möjliga förevändningar. Köpte tetrapack som gick ner i ryggan så ingen såg systempåsen. OSV.

Idag har jag rätat på ryggen och blicken är stadig, huvudet klart och jag känner mig stolt över att NU börjar livet återigen bli som jag vill. Så var det ju för länge sedan innan jag lät det gå för långt. Jag skulle slutat mycket tidigare än jag gjort men det är ju ingen idae att gråta över det nu men det kan ju vara ett tips till alla unga som funderar över sitt alkoholintag. Jag rekommenderar att man håller upp helt ett längre tag.

Det är JAG som bestämmer idag, inte den där lille alkoholdjävulen som är så fruktansvärt stark och som jag just nu kan känna ett stark förakt mot. Vilken kraft det är i den drycken MEN det går att bryta och klippa bandet! DET gick. :) :) :)

Nu är nästa utmaning att hålla kvar dessa känslor och inte låta den där lilla rösten få vingar igen. Den som lurat tillbaka mig så många gånger förut. Jag behöver verkligen detta forum och er här som min stöttepelare och krycka, en påminnelse som hjälper mig till fortsatt nykterhet. Mår sååååå bra just nu :)
kram
mod60

LP, dax igen, det är bra! A är verkligen bara skit för sådana som oss, där det gått för långt- Inser man till slut.

Jag har varit här många gånger. Nu är det dags igen, för nu är jag så jävla trött på mitt beroende. Det finns absolut ingenting som är bra med alkohol för mig.
Nu vill jag bara sluta, sluta för gott.
Sitter med paniken nära till hands och mår så jävla dåligt av ångesten jag skapar av att dricka.
OK, dag ett är här igen.
Jag vill inte dricka mer!
LP

Har du kunnat landa något? Släppa tapetborsten och målarpenseln, eller skruvdragaren och ikea-möblerna? :) .. har det gått bra med särbon, fått lite avlastning kanske och lite mer balans? Förbi det värsta nu med flytt och ny miljö? Styrkekram till dig sattvan!

Hur går det för dig valeria? hur er denna helg ut?
Å har du kommit på någon plan för att inte hamna i samma sits som i somras där igen? lördagskram påre!

Hur går det för dig kottisen? Gick mötet bra?
Önskar dig en trevlig helg och hoppas du är på benen!

Egentligen? Ytterligare en gemensam sak Rallan. Visst fasiken ska man kunna ta en öl eller ett glas vin på helgen. Det gör ju alla normala människor. Eller?? Min strävan och förhoppning om att vara "normal" höll nästan på att knäcka mig. Lyckades att hålla mig nykter under en lång tid. ca 8 månader. Min morot var tyvärr inte att i framtiden fortsätta med det utan den var att jag säkert kunde lära mig en läxa och att kunna dricka normalt igen. Så istället för att köra på med mitt nyktra liv så började jag att nyttja alkohol igen och var snart i samma situation som tidigare. Hade inget stopp då väl första klunken var tagen. Vet jag inte exakt hur din situation ser ut men min framtid måste i alla fall vara utan alkohol. Det kan kännas lite skrämmande och onormalt. Men hellre gör jag mig själv och mina kära trygga o lyckliga genom att vara onormal än att vara i normen normal och utsätta dem och mig själv för olycka, otrygghet och ledsamheter. Du behöver också hitta din väg med ditt förhållande till A. Kanske kommer du misslyckas och att få vissa bakslag precis som jag men förhoppningsvis så lyckas vi tillslut. Jag hejar på dig av hela mig. Vet vad du går igenom och hur ångesten och tankarna skenar.

Första helgen nu. Hur går det?

Har också tänkt att alla dricker vin på helgen och att det är fullständigt normalt. Och vem vill inte vara normal. Men man kan eg fundera över hur länge det har varit normalt. Tror att helgkondumtionen har ökat mycket de sista 20 åren och att det därför är normalt. Likaså gå ut o ta ett glas vin. Varför inte fika som man gjorde förr i tiden? Jag blir ju seg av vin även dagen efter. I allafall om det blir 1/2 flaska. Det är eg bara den där lilla lilla stunden när alkoholen kickar in som är njutbar där med vinet. Och ärligt talat, den kan jag faktiskt vara utan. Ska satsa på något annat normaltillstånd på helgerna. Än så länge ersätter jag med a-fritt. Funkar utmärkt och jag är så nöjd av att vara klar i huvudet lite senare på kvällen o dagen efter. Tänk vad mycket energi och initiativförmåga jag har druckit upp för att det är normalt. Just nu är min högerängel väldigt högljudd märker jag. Hoppas djävulen på vänster sida blir överröstad.

Vaknade tidigt efter en stressdröm om ett projekt som jag dragit igång.
Jag är iallafall inte bakfull. Funderar vidare på mitt beteende i samband med alkohol och som eskalerar i perioder, gränslösheten och att vara som en duracellkanin. Kanske att jag hittar svar, kanske inte..men jag väljer att vara fri idag med.

Fortsätt på den vägen och fortsätt att bygga upp din självkänsla och ditt självförtroende.

Ska provocera dig lite i all välmening. Målet på 14 dagar kräver väl att du väntar med ölen ytterligare en dag? Eller tänker jag fel? sen jublar nog levern om den kan få ägna sig åt annat några dagar till.