Senaste kommentarerna i forumet

Vad kul att du haft det bra!!!!
Låter som du haft en aktiv härlig semester!!!

Vart bor du Orka? Jo det är starkt att hälla ut vinet men farligt. Kommer du med säkerhet veta att du häller ut igen?

Vilken insikt du har.
Det där med hotell och ensamheten, lite uttråkad . Det är klart att vinet är en fin vän. Jag har varit där själv. Är där nu., men drack inte ikväll.
Lite dekadens och avslappning, att förgylla dom ensamma kvällarna med. Finaste formen av självbedrägeri ... Håller på att ta mig ur detta just nu.
Jag tycker att du ska berätta lite för din fru- då får du förhoppningsvis stöd i ditt kloka beslut och det blir lättare.
Bio, träning, att plöja en Tv serie på kvällarna och att hänga här lite- hjälper också!
Håller tummarna och hejjar stenhårt på
på dig!

Alla kämpar där ute. Tänk vad många vi var som stod emot ikväll. Det var bra gjort av oss! Och så skönt det ska bli att sova nu:)

Strykningen ligger kvar i en fin hög och dammsugaren har fått sova. Jag låg på soffan efter en intensiv dag på jobbet och jag har inte dåligt samvete, vilket jag vanligtvis har. Jag behövde faktiskt vila och fira att jag var på väg mot min Tredje nyktra dag! Hoppas tröttheten ger med sig snart för egentligen hade jag velat cykla en tur, men detta blev bra ändå.
Sommarkatt15 på väg mot fyran!

Hej edde,

Hur går det för dig?
Inne på din 13:e dag.
I morgon är det 14 dagar och då är de flesta gifter ur kroppen.

Jo nu är jag tillbaka i Sverige igen efter en helt underbar resa i fjärran land. Allt blev så mycket bättre och roligare än jag hade föreställt mig! Inte bara på grund av att jag var nykter hela tiden, men det bidrog säkert en hel del. Vi har vandrat, cyklat, dansat, umgåtts och njutit. Jag hade inga problem alls med att se på när de andra drack alkohol på kvällarna - de var faktiskt ganska måttliga de med. Det var vid några enstaka tillfällen som tanken att jag kanske ändå skulle dricka lite kom, men den var inte svår att står emot. Landet vi var i är inget vin-land och jag har aldrig varit särkilt mycket för att dricka öl och sprit.
Min favoritdryck blev istället iskaffe i olika varianter. Och det fanns goda färskpressade fruktjuicer överallt, så jag behövde aldrig sakna något gott att smutta på.
När jag kommer hem på riktigt ska jag försöka läsa ifatt i trådarna. Ser att mycket verkar ha hänt under de här veckorna och att nya vänner anslutit. Kram på er!

... ändå himla länge sen sist, va?

... så hade jag nog låtit det gå en tid till. Speciellt eftersom det funkar så bra för dig att vara a-fri. Två frågor man kanske kan ställa sig om man är intresserad av att uppta ett måttligt drickande igen är:

1. Försöker jag lura mig själv nu?
2. Är jag betjänt av att avvakta?

Kan man ärligt svara nej på båda så har man ett gott utgångsläge. Tror jag. Sen ligger så enormt mycket sanning i Stingos "Måste man dricka är man inte fri att dricka". Så det är en relevant tredje fråga.

Bra att du bollar detta med din man. Jag frågade med låtsat allvar Lucas om vi inte skulle ta oss en gemensam fylla. Det var för nån vecka sen. Det ljud han utstötte då måste tvunget vara ett av dom märkligaste jag nånsin hört. Nä, inget läge där inte. ;)

Japp, det tycker jag. Står ut på jobbet fast det känns skit. Super inte skallen i bitar fast du har lust. Fixar veckorna.

Du är bra. Högst duglig. Och nej, man ska inte slå så sabla mycket på sig själv. Man kan gå av då.

Arbetslivet är säkert mycket enklare om man är en inställsam typ, men det har aldrig varit min stil. Jag har tidigare känt mig duktig på mitt jobb, uppskattad kollega och arbetsam. Nu vill jag kräkas på min nya chef och vissa medarbetare som tycker att de själva är världsbäst. Jag jobbar på i det tysta, har inget prestigebehov, känt mig trygg i att jag själv vet att jag duger på arbetet. Nya chefer brukar efter en stund se igenom de som bara måste få ta åt sig äran, tydligen inte den här gången. Ja låt dom hålla på jag är starkare än vad dom tror, chefer kommer och går, men de verkliga arbetsmyrorna är kvar och ser till att få jobbet gjort. Ville bara få spy ut lite galla, det är tufft att stå ut till nästa ledningsskifte.

Helgen som gick: fredagen enbart alkoholfritt vin, på lördagen fick jag totalnojja och kunde ha gått över lik för en egen hemlig flaska på hotellrummet, behärskade mig och notan slutade på tre glas vin samt i söndags drack jag ett glas vin. På lördag är det stor fest, frågade värdinnan i lite skämtsam ton om de skulle servera alkoholfritt. Hennes svar: "Vaddå ska du inte dricka!" Jag: Njae jag ska köra. Hon: Ni kan sova hos oss. Förra helgen var pest och pina bland alla par, inte bara par på lördag men jag känner att det kommer bli svårt för mig att stå emot. Klappar mig själv på axeln att vardagen är helvit, orkar inte slå på mig själv hela tiden.

... trevligt av dig att dyka upp här med dom orden. Tack! Och kram!

:)

Lena, du skriver underbart bra:) får energi av att läsa dig. Så träffsäkert som om det var egna tankar fast skickligt på print. Vill bara säga det:)
Kram!
Orka

Det här med Antabus var mer för att familjen kanske skulle känna sig trygga och inte bara behöva lita på mina ord. Vilka minsann inte kan vara mycket värda efter mitt senaste svek. Då var jag så säker på min sak men den stora revanchen blev det största fiaskot...

Tack för era inlägg. Många tänkvärda ord. För att besvara DryMartini så nej. Grejen är bara den att mitt intag till nästan 100% de sista 2-2,5 åren skett vid just en viss sort tillfällen. Då framförallt resor. Blir ju hyfsat idiotiskt att vara klar i huvudet 50 veckor om året och dum i två veckor. Känner konstigt nog att jag kan hantera det mycket bra på hemmaplan. Tränar det gör jag redan men den dosen går ju alltid att öka på. Eller hur?

Du ska kanske låta bli att gå på krogen med svärmor.
Men min enda fråga vart (har inte läst tidigare tråd), men varför dricker du?
Fattar att det har med känslor att göra, o vi är uppenbarligen många "knäppisar" här.
Men varför deppig?

Om du inte redan gör det, börja träna. Något varje dag! Och om du redan tränar, träna hårdare. Det boostar självförtroendet och du blir törstig, så att du kan skölja ur kroppen med friskt vatten. Psykolog, AA, antabus etc. vet jag inget om. Vid frågor från andra på fester etc., tala gärna om att du druckit för mycket och att du därför valt att låta bli helt. Det där med att tro sig kontrollera drickandet efter en tids uppehåll känner jag alltför väl igen. Eftersom du skriver att du dricker i perioder, kanske det är svårare än för många att låta bli under de perioderna och att du därför behöver hjälp av utomstående, typ psykolog, AA etc. Eller kanske medicin. Att du skriver ifall det går att använda antabus lite då och då, för att få hjälp på traven, låter lite som att du vill ha öppet att kunna dricka ibland, när du får lust? Stämmer det?

Akut verkar väl antabus en bra o enkel lösning.
Då behöver du inte ens fundera på att dricka ;). Lite som att åtminstone just där o då slippa ta ansvars för den frågan.
En bra quickfix.

Alla är olika o jag tillhör inte kategorin som tror på genetiskt arv eller en gång alkoholist, alltid alkoholist.
AA funkar bra för många.
Jag själv har för länge sen gått på alanonmöten (det är aa's möten för anhöriga). Och dom gav absolut ingenting, var mest nån typ av grupprat om hur synd det var om alla. Min dåvarande sambo gick på aa samma period, o han upplevde ungefär samma sak. Jag tyckte det var ganska deprimerande o inte alls den hjälp jag behövde. Men jag behövde å andra sidan mer akut hjälp, min dåvarande sambo oxå.
Men som sagt aa har nog varit bra för många. Testa nåt möte så känner du säkert om det passar dej.
Bor du i en större stad kan man i princip åka runt o gå på möten varenda dag.

Min tro är att det är ett beteende, som - fast det är skit - ändå fyller nån form av positiv funktion fast man medvetet inte fattar vilken eftersom det barkar åt helvete.
Då handlar det bara om en själv helt plötsligt o varför man kör igång skiten fast man vet hur det slutar.
Jag har hittat ett hypnosprogram som jag själv ska testa.
Inser att det krävs ju alltid att man vill för man måste göra själv (där kanske aa är bra så man blir lite påmind).
Hypnos på skiva o en massa olika, men väldigt bra frågor som man går igenom med sej själv.
Han heter Jörgen Sundsvall, företaget heter SSEAH.
Jag vet att jag själv behöver nåt precis just där o då som stärker mej o lugnar tankar o känslor.
För min del passar det bättre att gå undan o sätta lurar på öronen o sjunka ner till hypnos bättre än att ringa nån.
Jag är för bra på att motivera mej själv, för ointresserad av vad folk tycker, har en stark inre kompass. O när den då pekar käpprätt åt fel håll så spelar det ingen roll om jag pratar med nån.
Blir på nåt barnsligt sätt provocerad av alla ord, socialt, säga, tänka, lyssna, agera. O att just socialt agera är ju på nåt sätt det jag försöker hindra mej själv från att göra just då.
Vad jag själv behöver är att tysta stormen o kärleksfullt få lite inre balsam o ro.
Ett tips, som sagt alla är olika.
Jag tror på det.

Tror oxå på samtal, fast då utan försköning eller tyck synd om ;)
Det är ju ingen skön grej man utsätter andra för, eller har utsatt. Den är ganska tung, i alla fall i mitt liv.

Men vad sägs om en antabus till weekend för att i alla fall där o då undvika atastrof.
O oxå nåt mer longterm för en beteendeförändring. Jag tror på hypnos o samtal.

Som ett passus ska jag tillägga att min dåvarande sambo, som jag har två idag stora barn tillsammans med (dom är myndiga båda två), gick bort för två år sedan pga sitt missbruk av öl (man hör ju bara där hur oskyldigt det kan låta, öl lixom)
Intaget tilltog markant då jag lämnade honom, han blev vräkt o flyttade far far away.
Ironiskt o oklokt nog tyckte jag vin var väldigt gott på kvällarna efter hans död.
Man är lixom aldrig längre än dit näsan räcker...

Hejar på dej.
För i alla fall hos mej är det som att i det här med alkohol finns en känsla, eller en önskan om en attityd av - att jag skiter i allt.
Fast man kanske skiter i fel saker...
Gört bara!

Jag tror att man kan sluta själv! Det har väl gått lite upp och ned för mig själv, men helt klart kan många sluta på egen hand. Det finns ett antal hinder som jag ser det. De första dagarna kan det vara riktigt jobbigt, innan det fysiska suget går ur. Som jag har förstått, tar det allt från 2-3 dagar till 2-3 veckor. Saknaden och nöjet i att dricka finns där betydligt längre och det jag har upplevt är, att efter en tid, när man känner sig "normal", försvinner drivkraften i att låta bli att dricka. Man tänker gärna att "det här har ju gått bra och jag känner inget sug, så nu kan jag ju dricka lite lagom". Problemet är att det kan vara lagom några gånger, men ofta så accelererar konsumtionen och intervallen, tills man är tillbaka på ruta ett, eller till och med på -1. Fester, sommar och annat som förknippas med löst och ledig tillvaro är också stora riskfaktorer.

Det är kanonbra att du motionerar, vilket jag tror är viktigt för alla som har alkoholproblem. Motionera, motionera och åter motionera, det är en bra metod för att undvika att dricka alkohol. Dessutom ökar självkänslan snabbare, tänk att både sluta dricka och bli starkare/få bättre kondition.

Många har problem med hur de ska agera i sociala sammanhang, för att kunna förklara varför man inte dricker. Det bästa tror jag är att säga att man har druckit för mycket en tid och därför vill avstå. Det brukar inte vara någon som inte tycker att det är OK.

Lycka till kenta_67. Jag kämpar också på med att låta bli alkoholen.

Tidigare, när det varit som djävligast, har jag bara velat dö. Rakt av, genast. Inte för egen hand, nej då, men kunde inte bara blixten slå ner i mig, kunde jag inte bli skjuten i huvudet, påpassligt överkörd, nånting! Nu!

För närvarande låter djävligast-läget på följande sätt: "Jag haaatar det här jävla livet!"

Den som känner sina grader av helvete vet att det innebär en liten, men signifikant, skillnad.

Och gå inte omkring och hoppas på att du är stark nog. Bara VET att du är det. Just do it.

I believe in you.

Det är precis det där jag är rädd för. Att tycka att jag varit nykter så pass länge att jag kan testa på igen, lite försiktigt. Plötsligt är man tillbaka i gamla vanor igen. Usch, förödande.

Nä, läsläsläs här, kära du, och lyckalyckalycka till med höstnykterheten. :)

Och alla dagar som flytt är dagar jag minns. Sist jag var nykter en hel sommar, när var det? Måste ha varit när jag fortfarande gick på högstadiet. Så det kan gå...

Yepp, Muris-Murlan, precis så är det! 'Cause you taught me so! ;)

Puss å kram. På er alla.

Borgward har ratt, forsok bryta monstret med jobb. Jag satt dar under hela forra aret med resor och hotellnatter och allt dricka vad det innebar. Nu har jag valt familjen och hade 4 en lang ledighet, visst mindre pengar men klart battre kansla. Nu utnyttjade jag inte det till max utan drack anda, dock inte alls lika mycket som nar jag var ute och reste. Nu har jag tagit ett enklare uppdrag som ger mindre pengar men jag ar hemma varje kvall. Skillnaden ar enorm.

Det later valdigt jobbigt med skolbytet. Tycker det var valdigt bra och starkt gjort av dig att ta till alkoholen.