Senaste kommentarerna i forumet

Dag 17 är påbörjad. Det är otroligt så fort kroppen återhämtar sig. För tre veckor sedan ägnades all ledig tid åt att dricka, vara bakfull eller planera för nästa fylla. Nu har jag tränat nästan varje dag och jag känner mig fräsch, stark och samtidigt livrädd att falla dit igen. Amygdala - hjärnans belöningscentrum är vad vi kämpar mot. Det är Amygdala som talar om för oss att vi borde dricka vatten när vi är törstiga, att vi måste hitta mat när vi är hungriga. Stenåldersmänniskan riskerade sitt liv för att hitta mat. Gick ut på långa vandringar i oländig terräng, med livet som insats. Amygdala gav honom en inre bild av en härlig stek. Nästa gång han blev hungrig såg han inte för sitt inre hur han fick ta sig fram över berg och snår för då är det bättre att stanna hemma. Nej Amygdala visade honom bilden av en god härlig stek som skulle mätta hungriga magar. Denna drivkraft har varit avgörande för vår överlevnad. Nu sänder Amygdala ut signaler till oss nyktra alkoholister på samma sätt - inte nackdelarna med spriten, utan bara känslan av den där första härliga klunken. Ju längre tiden går desto mer glömmer vi bort nackdelarna, och det är vi programmerade att göra, så det är inga små krafter vi slåss mot. Kämpa på allesamman!!

Igår var det nära! Fick jobbigt stressigt besked om att min dotter måste byta skola, inte ens en vecka innan skolstart!! Megaångest hela dan! Är superkänslig för saker som kan göra dottern "illa". Finns bakgrund till det men det tar vi kanske en annan gång.
Längtade efter att ge hjärnan belöning, mental paus. Men jag gick lång lång lång promenad med hundarna istället.
Var superlycklig för det valet i morse!!

Carl,
Oj vad jag känner med dig. Känner så väl igen att ta på sig jobb som medför resa och hotell för att få supa.
Bryt.
Vad är det värsta som kan hända? Att du får färre uppdrag och mindre pengar?
Hoppas du ursäktar, men du sitter på ett tåg som skenar mot en bergvägg, så du kommer ändå kanske få färre uppdrag.
Då är det bättre att du tar hand om dig själv, var snäll mot dig själv och fundera över glada, ljusa situationer utan a.
Var hård mot dig själv. När a rösten börjar gny om belöning, avslappning eller - i ditt fall - energikick, så ge honom en metaforisk rak höger.
I omgångar har jag försökt fundera varför jag dricker och jag söker mig inåt med meditation för mig har det hjälpt mig att se mitt belönings och bekräftelsebehov, och när jag ser det har det varit enklare att välja bort det.
Lycka till (hoppas du inte tog illa upp)

Blir glad att höra att du klarade din första dag.
Idag firar jag min första vita vecka på mycket länge.
Jag gör det med en rejäl utmaning. Har börjat jobba igen och dä är det mycket hotell, vilket alltid är en middag med vin. I kväll är första hotellnatten efter semestern och jag är vit.
Tjohoo!

Men är inte att sluta helt också att låta det kontrollera en? Vill givetvis inte underskatta den kampen som vissa i detta forumet för mot alkoholen, men jag vill kunna dricka måttligt o i sociala sammanhang e.t.c. och tror att ja kan det. Böckerna jag läser tyder även på att det går."The miracle method" börjar t.e.x. med 2 personer som varit alkoholister för att sen tvärt sluta en dag och bara dricka ibland i sociala sammanhang. Tror även det hjälper mig i drickandet o tänka att jag är alkoholist. Känner även inget sug nu, detta forumet hjälper nog en hel del när jag läser vilka hemska saker alkoholen gör för personer. Kanske en dag slutar jag helt, men för nu e de måttlighet som gäller iallafall.

Ja Vilja, jag är stolt, även om min mage gör ont för den inte fått sin vanliga bedövningsdos!
Men ännu känner jag mig inte så stark själv utan behöver er här. Länge kan jag tänka.
Tack och godnatt,
Sommarkatt15

På hemvägen idag passerade jag flera uteserveringar med glada människor med öl eller vin framför sig. Idag betraktade jag dem utan att önska att jag var en av dem och känna en slags sorg över min havererade relation med Alkoholen. Jag har ju försökt bryta tidigare och den här hat-kärlekskänslan har hängt sig kvar, vilket kanske gjort att jag alltid trillat dit igen. Det du Borgward sa, om att bryta strukturen man av olika anledningar har byggt upp kring sin vardagssnurr med alkoholrus och även skippa alkoholliknande substitut kan vara en rimlig väg även för mig. Så med dina ord i tankarna kastade jag mig över mitt thé-förråd vid hemkomsten. Jag var trött med mycket husliga kvällssysslor framför mig som i "vanliga fall" krävt två glas vin direkt. En stor kopp örtthé senare så var maten klar och jag drack vatten till måltiden och min man en liten öl. Därefter fortsatte jag med liten chokladkaka, nattning, diskning och helt plötsligt är dagen slut och jag har varit nykter!
AA har jag funderat mycket kring och tagit reda på var och när lämpliga möten ägt rum, men jag är livrädd. Jag känner mig helt paranoid och tror att människor som jag känt och känner ska se mig gå dit eller därifrån, finnas på mötena mm mm. De kommer att vilja mig illa helt enkelt och se till så jag förlorar min familj, mitt jobb, mina vänner. Irrationellt? Hmm.
Imorgon är min Tredje dag, med fara efter jobbet med ensam kväll hemma eftersom man och barn har aktivitet. Jag skall snickra på en ny ensam-hemma struktur!
Styrka till er alla som finns här i Forumet!

Varför utmanan ödet att dricka nr man har svårt att hantera a? Valet är naturligtvis ditt men om du läser ditt första inlägg så förstår du nog vad jag menar.

Jag verkar klara min "måttlighet" hyfsat. Drack bara Fredagen förra veckan, blev 3 öl o 4 groggar. Ikväll slutade ja efter 2 öl. Planerar att dricka Lördag igen, då ja då ska på konsert. Ska därefter ta det lungt. Fortsätter o läsa de där böckerna.

Tack för inspel,

Jag gör en återkoppling nästa vecka så får vi ser hur allt har utvecklat sig.

Låter som en bra idé. Stesolid funkar väl och någon sömntablett

Om du misstänker att du kommer att få en jobbig abstinens så borde väl öppenvården kunna hjälpa dig med lugnande/benzo under några dagar?! Det är ju vad du hade fått om du stannat kvar på beroendeakuten. Tror däremot att man måste gå dit för att få tabletterna - och det kanske inte funkar för dig? Det är dock en otrolig hjälp - och man slipper det värsta med abstinensen/ångesten. Vet inte om det kan vara något för dig? Du kan väl fråga........

Tack Anders 43,

Lite peppning gör väldigt mycket!
Planen är enkel. Antabus på torsdag.
Fre-sön rensa ur.
Sen har jag bokat upp mig själv som konsult hela nästa vecka så då måste jag bara jobba.

Hoppas denna enkla teori håller.

C

Men ändå.......-trist att "se dig här igen" av den anledning du beskriver. Det låter jättejobbigt. Vi skulle ju INTE tillbaks till St. Görans du och jag. Oj vad jag känner för dig - vet precis hur du upplevde den där jädrans väntetiden - och ångesten som sitter där i väggarna. Men som du säger - personalen är jättebra. Hoppas att du pallar att rida ut abstinensen - försök att se bortom den, några dagar in i framtiden. Jag vet, inte det lättaste, men försök i alla fall. Det är BARA abstinens...... låter bra att du skall gå iväg på torsdag. Hoppas att det funkar för dig - håller tummarna. Kämpa på Carl!

Tack aeromagnus,

Jag kommer faktiskt föreslå antabus när jag har mitt möte på torsdag. Precis som du skriver är jag mycket väl medveten men kommer inte ur det. Tror antabus kan vara vägen ut. Får jag sedan bara igång lite träning så brukar det inte vara några problem. Är själva detoxen som är så svår.

Tre månader senare. Måste skriva till mig själv, för att påminna mig om varför jag gick in här från början. Började dricka "organiserat" där i maj. Och har fortsatt så. Och det har väl funkat ok. Inga fyllor, inga ångestbakishelvetesmorgnar. Men jag känner att jag skulle kunna hamna där igen. Och därför måste jag in hit och läsaläsaläsa.
Det som var så skönt under de vita månaderna, var att jag lyckades "avprogrammera" mig, så att inte alla myssituationer förknippades med vin. Att bada - vin, att laga mat - vin, att slappna av - vin, att läsa på altanen - vin. Det var inte så himla svårt. Men ännu lättare är ju att programmera tillbaks sig. Och det känner jag att jag är på väg att göra nu.
Det var som att vår och sommar var tvunget att innehålla vin, för att hålla feelingen uppe (för make, vänner och mig själv...). Har visserligen kört en del 4,5%-cider, vilket ju är bättre. Men sött och inte alls lika gott. Och nu är det nog läge att vara vit igen. Nästa vecka börjar jobbet, och då bör jag skärpa till mig. Ska ut och käka med en kompis på måndagen, och vi har redan bestämt oss för en alkoholfri kväll. Då har man ju råd att käka lite godare också. Och ta bilen hem! Sen är det kräftskiva på helgen. Då är jag chaufför. Och så ska jag försöka köra på i det spåret. Och läsaläsaläsa här. Wish me luck!

Men du detta låter inte bra alls. Du verkar falla lätt för alkoholen. Jag tycker att du ska ta ut antabus så du inte kan dricka. Då kan du fokusera på att tillfriskna från ditt missbruk. Du inser dina bekymmer men klarar inte av att detoxa dig ordentligt. Kämpa på och tänk på alla de goda stunderna i nykterheten.

En sommar med dåligt väder och när jag tänker tillbaka tycker jag först att jag skött mig helt OK. Varit på semester flera veckor lekt med barnen osv.
Har börjat pricka av i kalendern hur mkt jag dricker. Är en del i den behandling som jag går på. Tittar man på juni, juli aug är det ingen rolig historia. Fakta är fakta.
Den träning jag hade lovat mig själv under sommaren blev mest en rad promenader. Två gympass och två löprundor. I relation till hur många glas vin jag druckit blev jag åter skraj i veckan. Börjar faktiskt även känna en viss verk i levern.
Sen kom måndagen. Hade laddat hela helgen och försökt hålla igen. Drog snabbt tre flaskor rött. Sen bestämde jag mig. Detta går inte. Väckte min fru och sa att jag måste ha hjälp. Hon var inte helt glad men jag tog taxi till St Göran. Kom in vid 23 och detta dygn blev något extra. Mycket folk på BA och efter ca en 1h drog slagsmål igång. Att då sitta i röda kortbyxor och pikétröja samt en dyr klocka på armen kan jag säga inte är någon hit. Mina gamla erfarenheter från vården när jag pluggade kom väl till pass. Pratade i princip med alla som satt och väntade och av någon outgrundlig anledning har jag väldigt lätt med att bli halvkompis med alla. Vid 06 när Nyhetsmorgon startade på TVn började jag tappa tålamodet. De få som nu var kvar var stenhöga och hade tom med sig knark i väntrummet. Mina röda kortbyxor gjorde sig åter påminda. Nu var jag inte lika pigg längre och hade svårt att hålla fasaden uppe. 06.50 tog jag taxi hem. Det jag fick ut av denna natt var slagsmål, blod kissdoft och en lång väntan. Inte riktigt som planerat.

Personalen gjorde så klart allt dom kunde. Dom har en riktigt bra attityd måste jag säga. Hatten av. Dock skapade denna upplevelse bara mer ångest och jag tog nu två glas vin för att dämpa den lite.
Egentligen har jag numera inget sug efter alkohol. När jag inte dricker kommer dock ångest samt att jag får väldigt svårt att sova. Nu skall detta lösas. På torsdag skall jag till alkoholcentrum i Mörby. Ett ställe som jag varmt kan rekommendera alla er "vanliga". Det svåra är dock kvar. På två dagar måste jag ur alkoholen och då kommer abstinens ångest etc. Är det som hela tiden gör att man drar på det...

Väldigt intressant och lärorikt att läsa på de olika forumen. Alla som kämpar på som jag skall göra och på alla de som lyckats. Stor eloge till er alla.
Funderar på om det finns några erfarenheter av AA-möten på mindre orter? Är det alltid samma folk där? Vilket kanske leder till att hela grejen går till spillo. Det kanske är bättre att söka sig till möten på större ort? Erfarenheter?

....och är även jag lite skeptiskt. Det är absolut inte något jag är säker på skulle fungera för min del. Jag är ödmjuk inför att jag kan trilla dit igen - och är därför på min vakt. Skulle som du säger "Må bättre" vara ännu bättre att slippa vara på vakt hela tiden. Känns som att det kommer att bli en rätt lång nykterhet åtminstone, till att börja med. Semester några veckor till - och det är oerhört skönt att inte känna att jag ens är i närheten av en fylla - det skulle bara röra till mitt liv och min nuvarande balans alltför mycket.

....under rubriken "Förändra ditt drickande", mer aktivitet. Om du vill kan du flytta din tråd dit - men det gör du ju självklart som du vill. Det är lite mer aktivitet där - och fler som kommenterar. Oavsett - bra att du hittat hit!

Bra att du har hittat hit - och startat din egen tråd! Här finns mycket att läsa och lära sig. Många kloka människor som var och en kämpar på sitt sätt mot alkoholen. Om du skriver mycket så är det ibland skönt att ha det på pränt - och gå tillbaks och läsa själv - eller läsa kommentarer som man kanske har fått. Är ganska mycket som dig - håller upp under långa perioder, och sen "skiter" det sig. Ibland hänger jag rätt mycket här - det är ett bra stöd tycker jag. Hoppas det bästa för dig i din kamp......!!!/Anders

Fint Lena. Precis så. Vi vill alla göra något bättre av våra liv. Och det är vi värda.

Puss & kram

Välkommen tebaks!! Jag har undrat över hur du har det.

Vet du - det här låter ju inte så bra... Som du skriver - du klarar kanske inte detta själv. Varför inte söka hjälp den här gången istället? Antabus verkar hjälpa många här på forumet i alla fall. Sedan finns väl Campral och Naltrexon också.

Du verkade ju väldigt taggad i början förra gången. Men på något sätt gick väl nykterheten ändå lite på vita knogar, om jag förstod dig rätt. Den här gången kanske du inte ska räkna dagar utan alkohol, utan fokusera på vad du får istället. Försöka se fördelarna med att vara nykter och inte tänka så mycket på vad du avstår. Om du ger nykterheten tid, så kommer du känna alla fördelar också.

Tänk på allt bra du har och allt du har byggt upp. Din familj med fru och barn, ditt hem, ditt företag...

Heja på nu Callen!

Hej nyckelpigan!
Jag blev så berörd av ditt inlägg. Håller med sisyfos. Försök se till så att grabbens föräldrar får ta del av hans kränkande beteende mot din dotter. Du verkar vara världens bästa mamma!! Stor kram!