Senaste kommentarerna i forumet

barnafödande är ett intet mot en rejäl baksmälla med ångest och minnesluckor

Jag gillar i och för sig att föda barn och hade gärna gjort det fler gånger. Men man ska ju kunna ta hand om dem på bästa sätt också och att bli förälder ökar bakfylleångesten tusenfalt (för mig iallafall)

Kan du inte få hjälp med att ta tabletterna någonstans varje dag? Annars kanske behandlingshem kan vara ett alternativ. Du får gå tillbaka till läkaren och säga att det här funkade inte, vad är nästa steg? Suget kan vara förfärligt jobbigt, men ju längre tid du är nykter desto lättare blir det.
Viktigast av allt är iallafall att du inte ska hata dig själv, hata sjukdomen alkoholism istället.

Du kommer ta den där Sir Väs lätt när han väl utmanar dig nästa gång. Lycka till, och jag beklagar sorgen som du har.

Ni är hjältar <3

Men Vändningen - i så fall har ju du och Steglitsan något gemensamt ;-)

Läser med spänning om hur det kan gå om man berättar om sitt förhållande till alkoholen för sin man. Jag är särbo och tycker också att jag lyckas hålla det ganska bra inför honom. Jag dricker mest i min ensamhet, anstränger mig för att vara mycket måttligt när jag är tillsammans med honom. Låter t ex medvetet bli att dricka upp vinet bara för att visa.... att jag inte har några problem.... Sedan en tid tillbaka kan jag istället gå på toan eller i sovrummet där jag har en flaska gömd och "fylla på...." Jag skulle verkligen vilja berätta, men vågar inte.... vill inte erkänna att jag tappat kontrollen över alkoholen för någon i min omgivning. Tänker att jag ska klara det själv och då är det ju dumt att ha blandat in andra... Det som hindrar mig är skammen och den blir ju inte mindre när jag smygdricker. I helgen när jag var smuttade i gaderoben hörde jag att han kom in från balkongen, just då önskade jag att han kom på mig, att jag skulle ställas mot väggen... Men så blev det inte han kom inte in i rummet och jag sa inget heller...

Nu har jag ju snitt bakom mina förlossningar. Inga detaljer men ... mardrömssituationer ... ok - you get the picture. Dessa minnen förföljer mig. Men INTE på när så mycket som den ågren och skuld och skam som jag bär från mina värsta ångestbakfyllor. Helt ärligt. Så var det med det.

Men gode tid... skrev jag "avverkat"...? Hrm... Ibland är man kanske ärligare än man tänkt sig... :-/

Hej Helena,

Skönt med stöd! Det blir så oändligt mycket lättare då.

Måste småle lite när du skriver om "spännande" män. Välkommen i klubben. Har avverkat en hel hög av "Persbrantare", men någonstans valde jag att tänka om. Men oj vad ovant det var. Inga storslagna gräl, inga verbala örfilar... det onormala hade blivit det normala... Kan säga att jag fortfarande jobbar med det.

Nä, vad säger du? Nog med spänning för vår del nu va?

Kram

Måste bara skriva av mig. Har äntligen sökt hjälp. Och har med diverse mediciner haft ett alkoholfritt dygn. Är helt genom svettig, har som tur är tagit antabus 600 mg, annars hade jag gått till bolaget vid det här laget. En fråga, nitrazepam, ngn som vet när man kan köra bil efteråt?

Ja han är en klippa! Han har en sådan där självklar trygg kärna i sig, som gör honom så god att vara med. Något som inte varit alldeles enkelt för mig. Tidigare har jag dragits till män som varit mer "spännande" ...och fått ett turbulent destruktivt förhållande på köpet.
Jag är såååå glad och tacksam för att jag inte har det så nu.

Sattva, starkt av dig att du valt bort alkohol och satsar på din egen tillvaro fast din man inte riktigt vill vara med på tåget :)

Jag ska prova att bryta mina invanda beteendemönster lite kraftigare och se vad som händer, men jag tror att det finns rätt så starka tankekedjor i mitt huvud. Typ gör jag A så kommer det leda till Ö, via en massa steg mellan. Det gör att bara jag tänker på A (första aktiviteten, inte etanolen alltså), så vet hjärnan om att det kommer att leda till Ö (som kanske är etanolen).

Jag ska prova att skapa lite kaos på hjärnkontoret, men bryta flertalet mönster och sådana kedjor helt. Nu kanske kaffe är ett dåligt exempel, men låt säga att jag en gång om dagen när jag blir sugen på kaffe, istället gör te. Nu var det exemplet lite tokigt då kaffesuget i sig sällan lett till att jag druckit alkohol, men jag har andra händelsekedjor där jag ska göra en sak och där bara tanken på det också triggar ett A-sug.

Haha, känner igen städandet och fixandet för att med gott samvete kunna slå sig ner med ett vinglas.
Kanske beror det på att det är fredag som Sir Väs dyker upp igen? Du är så grymt bra som bara städar bort honom ;-)
Ja, vad ska man göra för alla pengar som tidigare gick till alkohol + diverse extra utgifter? Det blir faktiskt mycket pengar särskilt om man räknar in taxinotan och sådana grejer. Kanske börja planera för en vinterresa? :-D

Baksmälla förstås!
Föda barn ger liv - baksmällor tar liv.
Barnafödandet har nog gjort mer fysiskt ont för stunden än de värsta baksmällor jag haft. Men lägger man till det psykiska lidandet med baksmällan så är det tusen gånger värre. Utan minsta tvekan.

Det låter superhärligt med spa:t, vad fint att du fick en så härlig upplevelse den här gången.

Och det där med duktigheten alltså: Jag är också sån, börjar förstå att det varit ett sätt att upprätthålla mitt drickande. Precis som du skriver: Jag som är så duktig, jag måste väl också få ha någon last. Men också, jag som hjälper alla, har så fint hemma: Jag är VÄRD detta! Så sjukt dumt. Vad då värd liksom, att dra ned mej själv i depression?

Haha, det är inte för inte som jag får alkoholsug när jag torkar golv (skrev om det i min tråd nyss)

Det här dånar hos mig idag :) Dansinspiration av lite annat slag!
http://youtu.be/b8I-7Wk_Vbc

men jag märker verkligen hur det hjälper mej att skriva här varje dag, skriva om hur bra jag mår av att vara nykter. Känner mej fri! Känns spännande på något vis, den här nya världen att utforska.

Haha, märkte förresten en knäpp grej till. Idag torkade jag golven och då kom plötsligt ett litet sug, rätt oförargligt men ändå ett litet sug.
Kom på att det hänger ihop med en av mina försvarsstrategier. När jag vetat att jag ska dricka så har jag alltid städat hemmet innan. Dels tror jag, för att lindra det dåliga samvetet men också för att det varit ett sätt att säja till mej själv att jag inte är alkis. I min värld satt inte alkisar i ett städat hem med nyinköpta blommor på bordet och doftljus brinnande överallt -Jag hade det ju bara lite mysigt!

Hahaha, som jag hållit på?! På min alkoholistnota kan jag nog addera rätt mkt pengar på snittblommor och doftljus....och allrent...;)

Låter SÅ härligt och är det på något ställe som de borde ha bra alkoholfria alternativ så är det just SPA. Det är ju meningen att man ska minnas dygn som dessa med värme under lång tid framöver. Vilket tur att du fick möjlighet att göra om SPA-upplevelsen till något du kan tänka tillbaka till med glädje.

Helena: Ja, nu har vi prövat och det var inte så himla lattjo alls. Lite tror jag att bara av att läsa och skriva här på forumet så har jag tvättat bort lite av alkoholens attraktionskraft. När jag drack så surrade hela tiden tragiska historier härifrån och störde (bra så klart). Tror inte jag kommer att se på alkohol med den där förälskade blicken någon gång igen. Full fart framåt nu! :)

Vilja: Ja, nu har vi fixat det här med misstagen åt dej, nu behöver inte du. :)Lovar att det inte alls var kul!

Tack LenaNyman! Jag har tänkt på detta nu, varför jag känner att jag är så duktig hela tiden och varför jag vill komma ifrån det. Det är alkoholisten inom mig som försöker hitta ett kryphål genom att beskriva hur duktig jag är på allt annat. Någon last måste man väl få ha, stackars mig buhu buhu.

Men allt handlar om varför jag vill vara nykter och punkt nummer 1, som jag skrev i inledningen av den här tråden, är att jag inte vill att mina barn ska växa upp med en alkoholiserad mamma. (Som jag själv har gjort) Jag måste skriva det här på väggen som påminnelse för jag vill VERKLIGEN inte det. Jag har framförallt ett minne som är alldeles för jobbigt för att skriva här om när jag utsatte mina barn för liknande saker som jag själv upplevt, och bara tanken på det får mig att gråta.

Så nu till någonting lite roligare. Mannen överraskade med SPA, middag och övervattning igår. Vi har varit på det SPA:t för ett år sedan och den gången spa:ade vi, delade en flaska skumpa på rummet medan vi gjorde iordning oss, åt tre rätters middag med dryckespaket som inkluderade öl och nubbe till förrätten, vin till maten och desertvin till efterrätten. Sen kommer jag inte ihåg något mer förrän jag vaknade i hotellsängen kl 02.00 och mådde skit, vi hade haft sex det kände jag men jag mindes ingenting av det. Det var med min man iallafall och troligtvis hade jag inte gjort något konstigt för det brukar jag inte göra...eller? Usch vilken obehaglig känsla. Ångesten bara växte inom mig och jag låg vaken och illamående resten av natten. Mådde såklart dåligt hela dagen efter.

Ok och detta året då? Först en jättehärlig spabehandling och sedan ingick det ett glas champagne i en extremt vacker miljö. När servitören kom med drickan så var jag helt oförberedd på det så reflexmässigt sträckte jag handen mot glaset men precis när jag lyfte glaset fick jag ut mig frågan. Finns det möjligtvis möjlighet att få alkoholfritt? Jajjemen inga problem, han korkade upp en annan flaska bubbel och fyllde det vackra glaset. Åh jag har inte njutit så mycket på länge kan jag säga, jag kände mig så jäkla nöjd och lycklig!

Sen hade vi samma servitör på middagen och han gav flera alkoholfria alternativ så det kändes väldigt proffsigt och lyxigt. Jag saknade inte vinet, men jag drack faktiskt a-fritt öl istället, för a-fritt rött vin det vågar jag aldrig prova igen.
Underbar hotellnatt och i morse kunde vi först njuta av fantastisk frukostbuffé och sedan ännu mer spa innan vi checkade ut.

Tack till alla på det här forumet för att jag har blivit fri från abstinensen och nu börjar inse hur underbart livet kan vara utan alkohol!

till dig kära forumbrorsan :) / mt - forumaktiv :)))

Tänk att vi hängt här så länge....
Önskar dig skön fortsättning på sommaren! / mt

..kunde ha börjat bättre...

Det hägrar baksmälla i luften, ifrån naturen??
Jorå det var rock n roll på himlavalvet igår natt, ett fruktansvärt oväder drog fram och det var rena strobolightshowen under flera timmar med pulserande apregn.
Idag kyligt och mulet, grått och kargt t.om grönskan hänger efter nattens misshandel...
Vaknade kl 10 efter att vi alla pipit iväg tidigare från jobbet i en kollektiv massflykt då alla skulle gå på semester.
Frugan låg klarvaken i sängen igår när jag kom hem, som vanligt när det åskar, hon hade lånat in dottern i sängen för att hålla henne sällskap, åskrädd som hon är...

Idag ska jag byta låset på ytterdörren till något superfancy, elektronisk mojäng som styrs med koder och smartphones, vi har tröttnat på att jaga runt med grabben som ALDRIG tar med sig nycklarna när han går hemifrån, han lägger dem hellre i garaget som har kodlås, men den rackarn ballar ur när solen ligger på så då får han sitta i trädgården tills när näste man kommer hem, han är rädd för att tappa dem säger han, och JA...Han är en fullblodsslarver, veti17 vart ifrån han har fått det ifrån. .

Men just nu sitter jag i köket med paddan och kan inte få röven av köksstolen alls.
En stark och het kopp kaffe står bredvid mig och ryker stillsamt i svepande rörelser, ett tomt fat med en uppäten egengjord smulpaj med brontosaurius-rabarber och glass blev min frulle, ja jag vet inte så väldans nyttigt, men ser fördelen med kylskåpsrens större än näringsinnehållet, men är det semester så är det...

Hittade en sådan fantastiskt suverän låt på Spotify, som har gått på repeat nu i minst 20 gånger så fönstrena skallrar...
Lyssna själva så får ni känna på sköna dansmoves, jo jag som aldrig dansar nykter börjar det rycka lite i benen, men så är jag ju ensam också, och har SEMESTER!!!

Allt är tillåtet så länge det inte innehåller alkohol....

https://youtu.be/Sb3XfrCtjVU

God sommar!

Berra

Hej Andreas,
Det låter som om din terapeut och läkare inte riktigt tar tag i det du berättar för dom om ditt alkoholintag.
Magnus föreslår att behandlingshem, hur ser du på det?

Är du i kontakt med andra med samma psykiska diagnos som du? Kanske kan du där få kontakt med andra som har eller har haft samma erfarenhet och få tips, råd och stöd av dom?

Jag hoppas att du finner det stöd och den hjälp behöver för just din situation.