Senaste kommentarerna i forumet

Blomman skrev: "Jag har på dessa 3 månader här på forumet druckit mig ner till botten. Det kanske behövdes för att jag ska kunna lyckas nu och i framtiden."

Själv registrerade jag mig för tre månader och två veckor sedan och har ÖKAT mitt alkoholintag sedan dess. Det kanske är en normal reaktion? Nu kan det bara bli ljusare, för oss bägge! DU KLARAR DET HÄR.

Kom igen nu, vi finns här och vi är många!

Sedan jag startade den här tråden och jag kan bara konstatera att det har inte gått särskilt bra för mig. Maj har hittills enbart 2 dagar utan 1 droppe alkoholhaltig drycka. Och jag varit sjuk sedan i onsdags. Förkyld och feber. Drack "enbart" en liten droppe 80% stroh på onsdagen och torsdagen.....det hette att det skulle döda bakterierna i halsen. Sen var jag full fredag till söndag trots att jag var sjuk....wow jag ger min kropp verkligen de bästa förutsättningarna för att bli frisk.....NOT.
Jag är hemma idag också.

Hur kan det bli så? Jag som bestämt att jag inte skulle dricka när barnen är här.

När jag startade tråden så skrev jag att jag drunknar i A om jag inte gör något åt saken. Åt mitt dryckande. Jag drunknar nu på riktigt :-(

Jag läste i Berras tråd och vill citera honom lite.

Tre citat på raken blir det.

En blomma utan vatten och näring ...den dör, likadant är det med vänskap.
Dränker man blomman så dör den likaså, dränker man sin vänskap i alkohol kan det bli samma resultat.

för om man misslyckas inför sig själv, ja då kan man inte sjunka lägre, då har man tappat förtroende hos den man står närmast, sig själv.

Det kommer ingen liten ängel och löser alla problem åt dig, för den dagen du ser en ängel, då är det nog försent...

Så rätt han har. Jag kan inte sjunka längre ner för jag har ju redan misslyckas inför mig själv. Jag har dränkt blomman i alkohol....den dör! Jag vill inte se ängeln.

Jag vill inte mer. Jag vill sluta helt. Jag vill aldrig mer dricka alkohol. Men hur ska jag lyckas. Jag önskar Berra stod här bredvid mig just nu.

Jag har på dessa 3 månader här på forumet druckit mig ner till botten. Det kanske behövdes för att jag ska kunna lyckas nu och i framtiden.

Jag vill säga JA TILL LIVET.

Valeria - du ska vara stolt och kaxig! Well done!
Du kommer att märka hur mkt mer energi du får snart.. Hur otroligt produktiv och snabb du blir i ditt yrke. Nu vet inte jag vad du jobbar med, men det är en ganska häftig upplevelse när du börjar märka hur mkt mer du har att ge när du inte är inne i bakisbubblan/ångar sprit.
Hejar på dig! :) KRAM!

Valeria - du ska vara stolt och kaxig! Well done!
Du kommer att märka hur mkt mer energi du får snart.. Hur otroligt produktiv och snabb du blir i ditt yrke. Nu vet inte jag vad du jobbar med, men det är en ganska häftig upplevelse när du börjar märka hur mkt mer du har att ge när du inte är inne i bakisbubblan/ångar sprit.
Hejar på dig! :) KRAM!

Tack Stingo & Devochka1! Era kommentarer hjälper och värmer.

Ja, Stingo - det är fan inte okej att hålla på och tjata och hetsa om att man ska kröka till! Om folk bara visste varför jag inte dricker. Jag har druckit mer än vad en helt armé konsumerar under en hel livstid!
Kanske man bara ska säga det nästa gång. "Nej, jag är nykter alkoholist. Jag går på AA och måste hålla mig undan alkohol för annars kommer jag gå en säker död till mötes".. Undrar vad reaktionen hade blivit då.

Skamsen blir jag med. Jag tyckte alltid att alla som inte drack var tråkiga. Ville ju inte känna mig så jävla tragisk och alkad själv.. Blev liksom mkt lättare då andra drack med mig. Då var det mer legitimt på något vis.

Devocka1 - Tack för din kommentar. Hur länge har du varit nykter? Naltrexon - inga biverkningar? Ville inte ljuga om graviditet... Känns fel.. Men gör det säkert nästa gång. Har tre bröllop coming up nu under sommaren :(

Ni är underbara.

Det är ju så att jag inte älskar mig själv. Tar inte hand om mig själv.

Jag har slängt ut facebook från min telefon. Känns jävligt skönt. Instagram har jag kvar men valt att följa konton som jag känner är bra för mig.

Kram

Känner mig lite kaxig här på jobbet på måndagmorgon när jag utbyter artighetsfraser om hur helgen har varit. För en gångs skull minns jag helgen !!!!!

Hoppas att det gick bra även dag 2. Om det inte gjorde det så finns vi här. skriv av dig så svarar vi

Nämnde för dottern igår att jag ska sluta dricka så mycket. Hon förklarade mycket vänligt att jag inte behövde göra detta för hennes skull eftersom det var lite sent påtänkt och att hon var van........! Fy fan.....! Vill vara ärlig mot mig själv o skriva sådana här saker. Tanken är att gå tillbaka o läsa vad jag känt o skrivit om det behövs längre fram.

Antabus på morgonen

..det är söndagskväll, eller rättare sagt en tidig måndag....
Tiden har gått fort i helgen , men ändå har vi fått massor gjort.

Nöjd?, ja självklart så in i helsike nöjd.
Jag brukar ju värdera och summera veckan så här på söndagskvällen, nu kan jag bara skriva, bra, mycket bra t.om.
Arbetsveckan var lång men gick otroligt bra, har haft ett gott hjärta hela veckan, skrattat och skämtat med många som jag normalt sett inte brukar slänga käft med.
Ni vet när man kommer hem ifrån jobbet, och tömmer diskmaskinen det första man gör så där med lite trallande eller nynnande på någon bra låt man hörde precis innan man klev ur bilen, det händer inte så ofta!

Helgen pressade vi oss lite snabbare och mycket hårdare för att komma ut till stugan redan på fredagen, bilen fylld med massor av projekt.
Dottern och hennes pojkvän hängde med, trots att de hade gjort slut bara ett dygn innan.
Unga som de är och har mycket av sin ogrundade svartsjuka i tidiga år, så får de alltid en massa griller i huvudet när den andre är ute och dricker,
Har förklarat i massor, men när råden inte räcker till så får de gå i sin egna hårda skola, den som byggs på egen erfarenhet.
De sätter mycket känslor i rörelse och det kan bli lite lätt upprörd stämning så där någon dag eller två.

En ett arbetsläger vid stugan gjorde dem gott, vi fick mycket tid till att umgås också, mycket tid till att mysa och att skratta, fiska och äta den också.
Allting blev sådär helt perfekt, vi behövde bry oss om grannstugan utan vi fick vara för oss själva.

Vi kom ut med en skåpbil fylld av grejor, och en ännu mer fylld bil och saker på takräcket t.om fylld med sopor, mer rensning i ett av förråden under huset.
Fyra sopsäckar , 15 gamla färgpytsar, en säck metallskrot, gammal elektronik, 3 härdade cementsäckar, ja allsköns skit skulle man kiunna säga.
Slitigt?, skönt?, ja oh ja, en fantastisk känsla att kunna frigöra sig ifrån allehanda gammalt bröte.

Vi fick med oss fyra backar dricka ut, två med alkohol, en läsk och en med San Miguel 0,0 Manzana, det visade sig vara låtsasöl med äpplesmak, god och ogod på samma gång, det visade vara tillfället som avgjorde detta, bästa var kombon, sol/svett/is, en duktig vuxen törstsläckare med viss sötma, men inget bra till maten faktiskt.

Vi stannade så länge det bara gick att vara kvar vid stugan, helgen fick bara inte ta slut, men kvällen kom med sjunkande temperatur och sol, vi hade bara tiden kvar för att åka hem och snabbt svänga förbi pizzerian innan det var dags att trängas med sängkvalsterna igen.
Nästa helg får hammaren och sågen vila, helgen är bokad på annat håll men det känns så fel, nu när det börjar bli färdigt så vill man ju vara där och njuta av det, inte springa runt på en massa middagar och hälsa på sina morsor å de å sånt.
Nej nu är jag dum, såklart alla mammor ska få sin dag uppvaktad, och man ska inte isolera sig helt och hållet, man ska vara noggrann med att hålla kontakten med sina vänner.
En dag så står man där utan dem, och då är det så dags att vara efterklok, en blomma utan vatten och näring ...den dör, likadant är det med vänskap.
Dränker man blomman så dör den likaså, dränker man sin vänskap i alkohol kan det bli samma resultat.

Hela livet behöver vägas på en guldvåg, för att vara i jämvikt får det inte slå för mycket åt det ena eller andra hållet.
När jag drack alkoholen så gick det aldrig att få den i jämvikt, den slog över vad jag än gjorde, och hur lite jag än drack.
Om livet består i att lägga små sandkorn i vardera vågskålen, så blev alkoholen som att slänga i en 25kg cementsäck, och att försöka lägga ner den långsamt hjälpte ju inte heller..

Men den här helgen...perfekt i jämvikt, 0,0% med äpplesmak väger ingenting, det gjorde det ju inte för dottern och hennes kille tidigare i veckan men de drack ju heller inga nollor,
En helg med Berra höll dem nyktra och de är fortfarande kära i varandra, så är det mitt sällskap eller mitt beteende på påverkar dem?
Miljön kanske men å andra sidan borde den ju ha bidragit till en högre konsumtion, helg eller inte.

Min ändring på helgerna har blivit att jag längtar till dem, men inte för att jag längtar efter alkoholen, utan för att de är allt det där andra man längtar till, det är är skillnad!

Glad, nykter och...lugn!

Tjopp tjopp!

Berra

Känner mig nöjd efter helg som har varit som jag vill ha den. Har idag druckit 5 st 2,8:or. När jag känner efter tycker jag nog att det är onödigt mycket.....! Får fundera på det, men det är ok i nuläget. Ska ta en antabus i morgon bitti, för säkerhets skull. Vad det här forumet har hjälpt mig! Tack Helena, Vilja, Fata Morgana m fl ! Om jag börjar svikta ska jag börja på min lista över alla vidriga situationer jag hamnat i, eller rättare sagt försatt mig i, när jag varit packad.

Klart jag inte kan åka hem, har jag ballat ur så har jag, det märker jag inte förrän det är för sent. Men jag ska fixa det ! Kram

jag tackar!

JA! Jag känner igen mig så oerhört mkt. Tack för ditt inlägg, Janne!

Jag har inte ett stamställe men alla mina sociala interaktioner utanför jobbet involverar iprincip alkohol. Även settings i mitt jobb innebär alkohol.
Jag jobbar i finans och AW, vinmiddagar och långluncher över ett par glas med kunder är tyvärr standard.
Det är så extremt svårt att komma in i/bli van vid samhället utan alkohol. Jag är direkt okomfortabel. Det tär verkligen på mig och just detta är kanske en av de största farorna för mig... Kan vara detta som får mig att få ett återfall.
Tror det hade varit lättare att bli nykter från heroin faktiskt.. För heroin är inte socialt accepterat och är inte överallt i alla situationer i alla samhällsklasser och vid alla tillfällen. Alkohol är verkligen ÖVERALLT!

I helgen var jag på bröllop nykter - tortyr.
Blev precis bjuden på min kusins möhippa (3 dagars hippa utomlands).. Måste tacka nej mest troligt för jag är svag och har ingen officiell förklaring till varför jag slutat dricka. Endast mina absolut närmaste vet (där ingår inte min kusin), med andra ord så måste jag antingen ljuga att jag är gravid eller att jag ska vara med i nån tävling eller något så att det accepteras att jag inte dricker på hippan...

Känns som att jag förlorat delar av min identitet när jag blev nykter :( Jag peppar dig knappast nu, Janne - tvärtom.. Sorry! Men behövde skriva av mig och ville bara säga att jag verkligen känner igen mig i det du skriver.

Jag är 144 dagar nykter och det sociala alkandet är det som eventuellt kan knäcka mig :(

Hej Valeria! Du rekommenderade mig "En oväntad Semester", läste den för flera år sedan när A inte var ett problem för mig, riktigt bra bok! Vill tipsa dig om en bok jag nyligen läst, "ansvarsFULL" Camilla Kuylenstierna, läs den! Kram

Kan du inte åka hem om du känner att det blir för svårt att hålla måttan! Ingen fest är värd den ångest du kommer att få om du ballar ur, eller hur?

Tror aldrig att veckan hade gått så bra utan er här på forumet!
Jag är såååå glad att ni finns :)
Tack för all pepp och kloka tankar!

Kramar!

Jag har nu klarat helgen på det sätt jag vill och nu kommer vardagen som jag också ska klara. På torsdag är det ett event som är arbetsrelaterat som blir en prövning. Får inte bli full o balla ur. En fest på lördag som blir en riktig nöt att knäcka. Ett sällskap som dricker som svampar, men trots detta brukar jag lyckas med att bli fullast. Nu håller vi ut! Kram

Jag tycker du ska stå på dig om att du intw dricker och skulle kunna t.o.m. ljuga för denna dumma bordsherren att du är gravid.. t ex. Bara att han skulle lämna dig ifred med drickandet. Man ska inte känna sig så dum att man inte dricker. På de flesta bröllop i Sverige respekterar man de som föredrar alkoholfritt. Lite mer bestämdhet av dig, det är ju ditt val. Du ska inte känna dig tråkig. Kan förstå dock att du kanske kände sorg att inte kunna dricka. Det kan jag känna ofta nu när jag inte dricker. Mig hjälper Naltrexon otroligt bra. Suget är som bortblåst.

Det var vid den här tiden förra söndagen jag skrev min första kommentar i forumet. Strax därefter hällde jag ut allt alkoholhaltigt som fanns i huset.
En sammanfatning av veckan är att den gått överraskande lätt. De sug som har kommit har snabbt gått över och jag har på det stora hela taget mått bra.
Det borde alltså fortsätta att gå bra kommande vecka, åtminstone fram till helgen. Då kommer den första riktiga utmaningen när jag ska bort på en middag där jag vet att det kommer att finnas gott om alkohol. Fast jag är egentligen inte rädd för att jag ska trilla dit och dricka, mer för att jag ska bli uttråkad av att sitta och lyssna på när de andra fyllnar till. Eftersom mannen också ska med kan jag inte heller bara dra hur tidigt som helst. Är det väldigt ofint att sätta sig i ett hörn med öronproppar och en bok efter desserten? Skämt åsido, ska det faktiskt bli riktigt spännande att se hur jag reagerar.

Fan, Fan, Fan! så skit folk kan bete sig. Du har ingen (Läs: INGEN) orsak att känna dig dålig, eller känna att du gjort något fel. Det är alla de andra som gjort fel mot dig Big Time Fel. Blir så arg av sådant där.

Och sedan blir jag skamsen. För visst har jag också betett mig lika som de, liksom säkert de flesta här.

Gaah! Genomlidit mitt första nyktra bröllop (som gäst givetvis) igår kväll/inatt!
Herregud... Vilken mardröm! Idag är jag sur, bitter och arg som konsekvens av gårdagens festligheter! Haha, tråkig gäst att ha på bröllop som får en depression efteråt. Alltså HERREGUD!! Hur kan alkohol vara lagligt?? Folk är amöbor när dom dricker! Det är sinnessjukt så pinsamma människor blir. Folk ljuger, flirtar, snackar för högt, upprepar samma sak 114 gånger och ramlar omkring och ser ut som att de har träben när dom stolpar omkring utan balans i allt för höga klackar. Folk ska vara sexiga, intellektuella, spännande och exotiska och det slutar med att folk ljuger ihop helt märkliga historier (en man påstod att han var jurist och sedan kom det fram att han var fiskare, en annan påstod att han var amerikansk proffsdansare.. Visade sig att han var svensk trebarnsfar och säljare - jag tyckte väl att det var konstigt med en proffsdansare med mage).

Nä fy. Det är inte lätt som nynykter alkoholist att vara bröllopsgäst på en bröllopsfest där alkoholen flödar till höger och vänster.. Det blir heller inte lättare ju fullare gästerna blir.. Vill dela med mig av hur jag upplevde det igår kväll (för er - om det finns någon - som orkar läsa).

Jag var alltså nykter bland 100 fulla gäster från kl.14.00 till 03.00 inatt. HERREGUD!
Själva vigseln och drinken efteråt var okej. Drack äppelmust och minglade runt. Middagen gick relativt bra, jag bad om alkoholfritt och min bordsherre trodde givetvis att jag var gravid. Förklarade att det var jag inte, "nehej kör du bil ikväll?", nej svarade jag och då fick jag en konstig blick... "Men varför dricker du inte då?". Jag svarade att jag har valt att ta en liten pause, att det blivit lite mycket sista tiden och att min kropp sagt ifrån och jag behöver vila från alkoholen (det var förresten någon här på forumet som tipsade mig om att säga det - TACK!).
Den här ursäkten dög i ungefär en timme till men sen tog promillen över bordsherren och han fick guldfiskminne och började alkoholhetsa, Bordsherren blev dyngrak och försökte vara skojig/wild and crazy/cool (vettefan vad han försökte egentligen) och började tjata och såg till att servitriserna fyllde på mitt vinglas med vin med alkoholhalt i de gångerna som jag försvann på toaletten.. Som tur var så såg en gravid kvinna vid bordet detta och sa till mig att "bara så du vet så har du vin med alkohol i glaset nu, dom fyllde på medans du var på toaletten". Antar att hon trodde att jag var gravid och ville "ställa upp som en gravid kvinna till en annan".
Den här vincharaden pågick alltså enda tills efterrätten var avslutad och jag kunde tacka för mig och försvinna fort som ögat från den osköna bordsherren.

Så kom rond 2: Själva festen. Tippar att genomsnittsintaget vid den här tidspunkten låg på cirka 2 liter vin/person, så det var verkligen nödvändigt med avec och drinkar nu. Not.
Skulle tro att jag fick frågan om varför jag inte drack (med följdkommentaren; komigen nu, det är ju bröllop, drick, var inte så tråkig nu, vad är det med dig, vad har hänt med dig, komigen nu) minst 50 gånger efter att middagen var avslutad. Fick höra att jag var torr och tråkig och att jag inte har förstått det här med bröllop om jag inte fattade att man ju måste dricka. Hallå! Det är ju fest liksom!

Gaaaaah!!!!! Var så sliten och trött och ledsen av allt tjat och alla kommentarer att jag till slut tog en taxi tillbaka till hotellet runt 03.00 och efterlämnade mig ett stort gäng amöbor. Grät när jag kom tillbaka till hotellet.
Jag passar inte in i samhället längre. Jag har alltid varit partyprinsessa. Alltid varit festens mittpunkt. Nu är jag en tråkig torrboll som folk tycker är konstig och inte förstår sig på... Om dom ändå visste sanningen. Då hade dom inte sagt ett ord. Mår inte bra av att ha hamnat i det tråkiga facket. Tycker inte om att bli dömd som weirdo för att jag inte dricker. Jag är inte alls bekväm i det här...

Var en riktig nedtur att vara bröllopsgäst den här helgen.. Saknar mitt gamla alkoholist-jag just nu.

Ja, jag känner mig nog lugnare och mera hemma nu. När jag gick tillbaka i min tråd för att kolla hur länge jag höll upp i höstas blev jag stressad när jag läste mina egna inlägg. Dom kändes forcerade på nåt sätt. Det är gott att se skillnad, känna skillnad över tid.