Senaste kommentarerna i forumet

Jag blir glad för din skull och förstår hur du känner dig. Håll kvar dina tankar de är så kloka, jag tror på dig :)
mod60

Håll kvar i känslan av att du känner dig i bättre fysiks form. Alkohol och ångest hänger ihop och nu när du slutat dricka kommer ångesten säkert att ge sig den också. Du är värd att må bra :) Försök att ta en dag i taget och inte tänka för mycket på framtiden. Lyft varje nykter dag så mycket du kan och bejaka dig själv.
Har du skrivit ner vilka fördelar det är för dig att vara nykter??? Då ser du svart på vitt och kan ta fram listan när du behöver extra kraft.
önskar dig all kraft och styrka
mod60

jag är ledig idag och tänker inte göra många knop. Lite förkyld så det är min ursäkt för att slappa. Känns så skönt att gå ner i varv någon gång och bara vara!
Har idag skrivit mycket på forumet och det är som rena terapin. Gratis är det också:)

Tack santorini och blomman. Jag har skrivit ett långt inlägg i era trådar. :) Det känns så skönt att inte vara ensam i allt detta. Jag har ingen annan som jag är så brutalt ärlig med som jag är med er här på forumet. Mina anonyma sisters and brothers in arms......

Behöver formulera vad jag känner. Ibland när jag läser här är jag för trött för att torka svara så som jag egentligen vill.
Jag läser mycket på forumet och man får sig verkligen en och annan fundering och tankeställare. Fy faaaan vad alkoholen ställer till det. Vad vi gör mot varandra och oss själva är ju inte helt klokt och barnen....

MEN man kan bryta dåliga mönster, det går!! Nu ska jag inte bli deppig. Jag firar ju 101-dagen:) varje nykter dag är en befrielse. Känner mig friare och starkare nu//mod60

Jag håller med Harry. Jag hoppas att du inte låter det gå för långt utan söker hjälp, det finn bra hjälp att få. Du har ju så kloka tankar och är väldigt medveten om din problematik. önskar dig all lycka//mod60

Jag har oxå haft en bra påskhelg, nykter, med familjen. Kände mig så lycklig när mina vuxna barn med respektive och barnbarn var här på påskdagen. Jag tycker inte att det är superjobbigt att vara nykter tvärtom. Det som är jobbigt är att min man. Jag har inte pratat med honom ordentligt sedan påskdagen då han blev rejält berusad. Han tyckte inte det men jag och de andra såg att han var full. Vår tonåring har sett pappa full många gånger. Mamma med tidigare och det var bland annat för sonen som jag insåg att detta går inte, han var ju en stark orsak till att jag tog tag i mitt missbruk.

Jag blir så arg och ledsen och förbannad men det är som att hålla vatten på en gås att prata om det så det gör jag inte. Jag är tyst. Men jag känner ett stort avståndstagande från min sida och det är så jobbigt. Vill ju bara vara nära honom. Vet inte vad jag ska göra. Har försökt prata med honom tidigare men det har ju uppenbarligen inte hjälpt. Han dricker inte ofta, det gjorde jag, men när han dricker......då dricker han sig full. Jag tycker att det är skämmigt för honom men han ser inte det så.
Idag skriver jag mycket och det känns bra. Hoppas du har några kloka tips på hur jag ska förhålla mig till honom. Vet ju att du varit lite i samma sits :)
ha det bra//mod 60

Vi är många som är som du. Det är något trasigt i själen hos oss som vi försöker dämpa och döva med alkohol. Tyvärr hjälper det bara kortsiktigt - sedan blir det ännu värre.

Jag tycker du ska ta din bekymmer på allvar innan det har gått för långt. Sök hjälp hos öppenvården eller gå till ett möte med AA (Anonyma Alkoholister).

Är nu inne på nionde dagen utan alkohol. Har varit på AA-möten 8 dagar i sträck. Känner mig fysiskt bättre men är fortfarande i dåligt psykiskt skick. Har mycket ångest och är rädd. Jag är rädd för att det inte ska gå den här gången heller. Att jag plötsligt en dag ska börja känna mig bättre och börja tänka att det "nog inte var så farligt" och så vidare. Och sen sitter jag där igen en vacker dag, och tar första drinken. Sen går det åt helvete.

Jag gör nu allt jag kan i alla fall, och det kan jag finna viss tröst och visst hopp i. Framtiden får utvisa hur det går.

Du har helt rätt, nä det lilla gills inte....vi behöver lyfta oss själva och ta myrsteg på vägen mot ett nyktert liv.

Jag tror på delmål på vägen mot det stora målet. Lite som inom idrotten??? Jag tänker inte så långt fram, har gjort det tidigare och då har jag alltid börjat igen. "Sluta helt???? Nej det verkar så tråkigt det klarar jag inte" osv.
Nu försöker jag tänka "jag tar denna dagen och kanske denna helgen". Tänker inte på sommaren osv. Vi får peppa varandra så att vi mår bra och kan ha ett sunt förhållande med alkoholen. ha en bra dag önskar
mod60

ursäkta min inledning i mitt tidigare inlägg. Av någon anledning så såg jag inte ditt sista inlägg. Är osäker på om det var publicerat när jag började skriva mitt lååånga inlägg :)
Du har ju haft det skittufft. Kan du bortse från första meningen????
Tänk inte framåt för mycket utan ta en timme i taget. Annars blir det för jobbigt tror jag. En timme i taget och sedan en dag i taget. Jag tänker på dig :)

Jag hoppas att du har haft en bra påsk. Jag känner igen mig i din "obeslutsamhet", hittade inget bättre ord, i att sluta dricka helt. För mig har det tagit många år att komma dit jag är nu. (Jag är över 50 år idag. ) Jag kan inte dricka. Jag är gladare utan alkohol :)

Jag har länge kämpat för att dricka mindre och höll upp lite då och då. En dag eller två. Gjorde tappra försök med maken som att vi ska bara dricka två kvällar på helgen, sluta vid 24-slaget, varannan vatten osv. Men sakta men säkert så smög sig suget på och jag började dricka varje dag. Var kanske nykter 2 dagar av 7 och då hade jag oftast någon aktivitet som jag skulle göra och kunde inte dricka. Ångesten dagen efter när man ska upp och jobba är, ja vi vet ju, så förfärlig. I höstas accelererade allt, jag drack ur makens wiskey- och ginflaskor och gick varje onsdag till systemet och köpte nya flaskor som jag fyllde på de nästan urdruckna. Det och öl och vin till helgen. Fick nog i slutet av december. Kände mig som världens sämsta människa, ensam och ynklig i mitt självförakt. Självföraktet var enormt :(
Då gick det inte längre.....

Jag upplever det som att du tar stora steg framåt i hur du vill leva med alkoholen utifrån vad du skriver även om jag hör din sorg också. Jag vill att du ska veta att det tar ett tag för kroppen och hjärnan att hämta sig när man slutar. Det behövs en lite längre period av nykterhet för att ångesten och deppigheten ska släppa. Sakta sakta kommer energin tillbaka och man börjar göra bra ifrån sig igen, på jobb och hemma. För ångest och depression hör ihop med alkohol som handen i handsken.Jag var mycket trött väldigt länge och känner mig inte alltid på topp nu heller men det går framåt.

Oj detta blev ett långt inlägg men jag känner med dig och med detta vill jag ge dig hopp. Det blir bättre med tiden, jag kan garantera det. Livet är väl som vanligt men du kommer att må så mycket bättre och kunna hantera det, på ett för dig, bättre sätt.
önskar dig allt gott//mod60

:-(

Det slutade med massa vin och sprit igår också. Var packad men det blev inte något bråk.

Så nu har jag varit vaken från cirka 03 i natt. Täppt näsa, törstig, ångest etc. Ingen huvudvärk eller illamående dock tung i huvudet. Vill bara sova nu. Vill inte jobba.

Måste börja vara snäll mot mig själv och låta bli giften. Hatar att vi har massa sammankomster inplanerade. Redan nästa lördag.....känns som det blir obligatoriskt intag av giften. Vill men vill inte.

Men nu är 4 dagars misslyckande över. Idag ska jag inte drycka något gift. Idag blir det indian tonic zero eller vatten i glaset.

En milstolpe. Inspirerande att läsa och så härligt att du funnit det goda livet på andra sidan missbruket. Det behöver inte vara så fantastiska saker som händer, det räcker med nykterheten, glädjen att alltid veta att man är sej själv.

Du är fantastiskt bra :-) Du inspirerar och det är skönt att läsa att det faktiskt blir bättre liv utan A.

Idag är det 100-dagars dagen!
Jag har inte så bra koll på dagarna längre men jag räknade varje dag och ibland timme i början. Men idag tänkte jag att jag skulle kolla hur många dagar som gått. 100 dagar. Jag önskar alla som kämpar att komma hit eller ännu längre eftersom livet går lättare. Jag vill inte skryta eller visa mig på styva linan utan jag hoppas att någon där ute tänker att " så vill jag förändra mitt liv, till det bättre. Jag blir själv så glad och taggad när jag läser om andras framgångar. Gillar verkligen att läsa trådarna i "det vidare livet".

Helgen blev härlig och jag fick ha alla mina barn med respektive och mitt barnbarn här. Känner mig tacksam. Och jag var nykter... första påsken på många år men inte sista. Så skönt att uppleva alla nykter och närvarande. Men jag var trött dagen efter ändå :) Vill inte tänka på hur jag mått om jag druckit...............så det gör jag inte utan tänker på hur bra allting går. Roligare så :)

...ska jobba morgonskiftet ett par mornar för en kollega som är ledig, känns tungt!
Jag som är så förbaskat morgontrött, hur ska det gå?

Har en sprängande huvudvärk som kom som en blixt från en klar himmel för någon timme sedan, var rädd att det var en liten stroke faktiskt.
Får se om huvudvärkstabletten gör någon nytta.
Mina vanliga huvudvärkar brukar komma smygande och välannonserade, ganska typiska stresshuvudvärkar...

Jahopp, detta var påsken 2015, slutsummering?
Ganska okey faktisk, jagat runt lite, men ändå haft små pauser för återhämtning, trots vissa stressmoment så blev det aldrig grinigt.
Har hunnit med två av mina "vår-måsten" som jag nämnde tidigare i ett inlägg, baksidan och fordonen.
Det sägs att det kommer vår nu på riktigt enligt metrologerna, man vill ju gärna vara lite förberedd.

Älskar solen, den gör mig glad i sinnet, hela kroppen skriker bara ja...ja..JA...
Vintertiden har varit gråkall och murken, den gör åtminstone mig purken och lite inåtvänd.

Har grillat idag men det blev sent, fick kolla köttet i skenet från baksideslampan, trist när det blir det sista man gör liksom, sätter på diskmaskinen och kryper ner i kojen.

Men får glädja mig åt att sätta mig i en alldeles vårfräschad bil i morgon bittida, det brukar göra mig glad i alla fall.
Tygmattorna in och gummimattorna ut, rattmuff och kupévärmare bort, vintersolket på insidan av rutorna rentorkat.
För mig känns det lika bra som nytvättade och strukna kläder, minsann...
Men vem har sagt att jag har alla hästar hemma?

Påsken i år ledde till mycket umgänge med vänner, familj, släkt och grannar, sådant som betyder mycket för mig också...
Tidigare så var umgänget med alkoholen det man såg fram emot när det blev en längre ledighet, så är inte fallet längre..

Känner mig fri och frånkopplad av alkoholens klor, den finns i min närhet hela tiden, påverkar andra.....men inte mig, jo kanske indirekt...
Det trodde jag inte att det skulle bli, trodde jag skulle bli helt rabiat mot allt vad alkohol hette, men det blev ju faktiskt ännu bättre...
Jag kan finnas mitt ibland den, men har hajjat att den inte är till för mig...
För att citera ett gammalt reklaminslag, ..."det är frihet i en liten ask", hanterbar liksom.

Nu ska jag försöka locka hit John, ...Blund ni vet.
Han ska förhoppningsvis få strö lite sömnpulver i mina ögon, så jag kanske ...kanske kan vakna upp i tid i morgon....
Och inte vakna upp med ett litet ångestladdad skrik i form av ..."helvete.."
Och så är den dagen förstörd med en hjärtattack av stress genom att försöka komma ikapp tiden som inte går att få igen.
Man vill ju inte börja dagen med att lägga två svarta gummistreck höljda i blårök på gatan utanför.

Tänk om och tänk rätt nu...

Berra

Påsken är över och i morgon är vardagen åter. Nu är det dags att ta tag i träning och kost igen. På allvar. De senaste månaderna har det riktigt barkat åt fanders. Tydligt är att det jag dövat med alkohol ersatts av diverse dålig mat. Klart som korvspad det går vägen med ett a-fritt liv när jag ersätter vinet med en festmåltid som heter duga. Samma för-e-bannade belöningstjofräs triggas ju igång. För att citera Zlatan: "Jag måste fokusera mig"

Jag tror på dig Tjalle! Du kan och kommer göra det.

KRAM

Ja jag har flyttat, fast det är tillfälligt. Jag är in between apartements skulle man kunna säga :) Suck och snark. men det kommer reda sig. Jag tycker bara att det är så vansinnigt jobbigt att flytta och just nu är jag något rotlös. Både bra och dåligt. I alla fall. Projektet finns där, jobbar inte på det i högvarv men jag kommer nog ta ett omtag på det nu när jag röjt flytten ur vägen Jag har ett gäng vänner bakom som bara väntar på att jag ska kicka igång detta så jag ska definitivt ge det ett försök.

Låter som att du hade en mysig påsk. Men glöm inte att ha roligt också!!! :)

Kram

Och ja, jag stickar fortfarande. Har blivit ganska så flink om jag får säga det själv!

Påsken avklarad, och inte en droppe alkohol - och i ärlighetens namn inte mycket till påsk heller, då jag har jobbat hela helgen. Ganska skönt faktiskt - ingen risk att hamna i "farliga" situationer, med för mycket ledighet. 2½ vecka sedan jag drack sist. Har inget sug efter alkohol heller, vilket självklart är bra. Lite lätt ångest ibland på dagtid - och lite alkohol hade ju lindrat fint just där och då. Men ack så dumt det vore - som att ta hissen rakt ner i en mörk källare.

Börjar känna mig något sånär i balans - och är oerhört glad att jag är klar i knoppen och kroppen. Minnet av den sista abstinensen klingar sakta av och bleknar sakta. Det är väl bra - men samtidigt farligt när man kanske börjar leka med tanken att "ett par glas" nog inte är så farligt. Måste komma ihåg hur den sista abstinensen kändes. Skakningarna, svettningarna, pulsen, de grumliga ögonen och spegelbilden som man inte vill se, men har svårt att undvika. Den oerhörda ångesten, för allt, stort som smått. Har jag ringt någon? Sms:at? Lagt ut något olämpligt på Facebook. Får inte glömma hur ynklig jag kände mig när jag tog en taxi till beroendeakuten. Timmarna i väntrummet, skammen (ja faktiskt) när jag träffade läkaren, 20 år yngre än mig själv. Så sorglig jag kände mig då, så oerhört sorglig. Får inte glömma det - vill aldrig hamna där igen. Aldrig!

Har 3 mellanöl som ligger kvar i kylen efter sista perioden. Aldrig varit tal om att hälla ut - de ligger bra där. Har däremot druckit ett par alkoholfria på en middag nyligen. Helt ok att dricka en eller två - men tycker egentligen att den inte är så god, den är lite för söt tycker jag. Dock funkar det ju bra, för hos mig så drar det inte igång något sug - men däremot så är jag nöjd efter en eller två. Hade det varit starköl så hade jag utan vidare druckit 4-8, blivit full - och kanske fortsatt fyllan några dagar. Så ser det ut för mig.

Önskar styrka till er alla som kämpar, eller har kämpat, kanske lite extra under denna långhelg, och hoppas att ni har lyckats att hålla er nyktra trots allt.

Det är nog kontrasterna som gör det hela så vansklig; att ena stunden ha sitt livs kväll på en tjusig bar för att bara dagen hamn i avgrundens mörkaste hål. Vi har ju en tendens att komma ihåg det härliga och roliga och då är det inte så konstigt att vi hamnar där gång på gång. Jag tror att vi alla här har samlat på oss tillräckligt mycket mörker och skit för att inte längre minnas bara det göttiga. Stor eloge till dig för att du bröt ditt mönster. Lycka till imorgon.

//Steglitsan - som fyllekäkade märg och löjrom på Riche en natt för länge sen. Himla gott men en väldigt oklar rätt.

Tack Vilsen76 :)

Hur länge ska hon vara på behandlingen? Hoppas att hon kommer ut och har ett klart mål i sikte om att förbli nykter. Stackars hennes barn... :(
Är inte kul med missbrukande föräldrar.

Jag har hanterat min mammas missbruk "bra".. Tror jag.
Jag kommer från en akademikerfamilj där det alltid varit fokus på att hålla upp en fin fasad, satsa på utbildning, jobb och karriär. Vi har alltid hållit en fin fasad utåt och jag tror att den fasaden fick mig att hantera det hela relativt bra... Jag klamrade mig fast i fasaden på något vis. Självklart har det satt sina spår och jag borde egentligen gå till en psykolog och få bearbeta allt. Men fasaden har jag klarat att upprätthålla (är högutbildad, har gjort karriär och har ett bra jobb) - så jag antar att jag enligt statistiken på pappret har klarat mig "bra".
Hur jag har det inuti mig är en annan femma och det är nog därför jag blev alkoholist tror jag.. För att försöka döva alla känslor inuti mig och slippa tänka och känna.

Jag har hanterat det bra tror jag?

Tack Vilsen76 :)

Hur länge ska hon vara på behandlingen? Hoppas att hon kommer ut och har ett klart mål i sikte om att förbli nykter. Stackars hennes barn... :(
Är inte kul med missbrukande föräldrar.

Jag har hanterat min mammas missbruk "bra".. Tror jag.
Jag kommer från en akademikerfamilj där det alltid varit fokus på att hålla upp en fin fasad, satsa på utbildning, jobb och karriär. Vi har alltid hållit en fin fasad utåt och jag tror att den fasaden fick mig att hantera det hela relativt bra... Jag klamrade mig fast i fasaden på något vis. Självklart har det satt sina spår och jag borde egentligen gå till en psykolog och få bearbeta allt. Men fasaden har jag klarat att upprätthålla (är högutbildad, har gjort karriär och har ett bra jobb) - så jag antar att jag enligt statistiken på pappret har klarat mig "bra".
Hur jag har det inuti mig är en annan femma och det är nog därför jag blev alkoholist tror jag.. För att försöka döva alla känslor inuti mig och slippa tänka och känna.

Jag har hanterat det bra tror jag?

Ja, det låter som att du hade en tung gårdag. Beklagar. Samtidigt var du strong som höll ut så länge som du gjorde.

Ta hand om dig själv så gott du kan. Var snäll med dig själv.

Kram.

.. Och nej du vill inte dö. Det känns skit nu men om du vågar ta kampen så kommer du va så himla mkt starkare människa än de flesta när du rest dig upp!!

Hej Victoria och välkommen hit!! Jag tycker att du har hittat "boven i dramat" och kanske börjar det vara dags att ta tag i livet igen nu? För att du har mått dåligt är inte konstigt på nått sätt, det är inte kul att bli bedragen.. :/ Men det finns visst människor att lita på därute men det känns som att steg 1 är att börja lita på dig själv och framförallt tycka om dig själv. Det finns 1000 olika anledningar/händelser mm som kan ha gjort att du blev bedragen men det är inte ditt fel och betyder absolut inte att du är en dålig människa.

Nä, jag tycker att du ska slänga kröken och visa din omgivning och dig själv såklart att du är att räkna med!! Det kommer vara tungt i början men håll ut, det blir bättre! Och orkar du inte själv, sök hjälp!! Det är ingen som kan säga något om att man söker hjälp för att bli en bättre människa.

Ta för dig av ditt liv och försök sluta skämmas, du lever bara en gång. Om du har skam på något vis så kommer den att släppa ju längre du håller dig från flaskan.

Hejja hejja hejja!!!

/MåBättre