Senaste kommentarerna i forumet

Hade vuxenkväll med maken idag, bio och middag först. Var väl inte den allra finaste krogen i stan (Rydbergs matsalar för er som känner Stockholm) men lite mer stil tack. Jag frågade vilka alkoholfria alternativ som fanns. Först verkade han inte riktigt förstå vad jag menade sedan gjorde han nån konstig min och sa "läsk". Nå, vatten, finns det? sa jag. Det fanns ju till och med flaskbubbelvatten visade det sig.

OK, här är det jag som är känslig tänker jag. Men, sen ville jag ha en efterrätt och "har ni någon kall kaffedryck, typ Frappé" frågade jag? Då säger fanskapet vi har bara kaffedrycker med alkohol i och så räknar han upp allt som finns i den vägen. Öh, nej tack. Samma konstiga min igen, ser lite pilutta dig ut på något vis och och så skrattar han till så att jag liksom tror han skämtar. "iskaffe?" säger jag, tänker att jag behöver ingen skumvispad mjölk eller liten chokladsträng på insidan av glaset men man kan väl för fasen trycka ned en isbit i en kopp kaffe? Nej det kunde man minsann inte. Då får det vara tyckte jag och stackars maken som sett fram emot sin efterrättskonjak fick klara sig utan.

Nå, då skulle det gås och ta en öl istället. In på irländsk pub. Jag ska nog aldrig mer gå på ett sådant ställe. Alkoholfritt alternativ? Juice eller läsk. Usch vad tråkigt. Och ljudvolymen! Varför måste man prata högt bara för att man dricker alkohol?

Ikväll kände jag mig lite tråkig, fast mest irriterad över att det är ett sådant fokus på alkohol och vad larviga folk blir när de dricker - filmen gick sent så vi såg ju en del på tuben hem också. Fast, jag är också glad över att JAG inte är högljudd, larvig, blarig, och bakis imorgon. DET är jag tacksam för!

Skickade ett sms till en kompis och frågade om vi skulle ta en sväng på cykel på söndag. Han avböjde förslaget, det gör mig inget,men när han svarade att han även satt och ölade med mina vänner. Då blir jag sur, har jag blivit så jäv.a tråkig att man inte hör av sig längre.
Jag kan väll bli tillfrågad så kan jag tacka nej. Eller så kan jag vara med och ha läsk i glaset.

Jag går och lägger mig!
Hörs i Morgon //Paron//

På ett forum jag brukar vara på har en aktad medlem gått bort. Jag är ledsen för hans och hans familjs skull. Många har uttryckt sitt deltagande och det har startats en insamling för att hedra hans minne.

Hur blir det när jag dör? Kommer någon att sakna mig? Jag tvivlar på det. Jag har inte uträttat något viktigt i det här livet. Ingen kommer att starta en insamling för min skull. Vad ska man skriva i min dödsruna? Hon levde och hon dog. Jaha, so what?

Ni skriver om att jag borde söka proffesionell hjälp. Vem vill hjälpa mig? Jag är den där lilla musgrå personen som bara försvinner i mängden. Som man skrattar åt i smyg. Inte tillräckligt sjuk för att få hjälp och ändå inte tillräckligt frisk för att må bra. Jag biter ihop och försöker var en bra förebild för mina barn men samtidigt tycker jag så synd om dem som fick mig som mor. Stackars, stackars barn! Förmodligen blir det som för mig som skämdes för min mamma till den dag hon dog.

Och min stackars alkoholiserade pappa, som försvann tidigt ur min barndom. Höll sig undan så att mamma fick ta hela ansvaret. Inte ett öre bidrog han med. På gamla dar försöker han få kontakt igen. Men han är som en främling för mig och jag är för skör för att förlåta.

Livet är för jävligt. Ni som har alkoholproblem, om ni har ett bra socialt liv, ta tag i ert liv, kämpa, ni har allt att vinna. Till skillnad mot mig, jag vet inte vad jag har att kämpa för.

Världsklass! Nu är jag glad :-) /R

Vad starkt att du kommer iväg, blir lite avundsjuk :-)//Kalla

...mig själv! Jag har länge funderat på att åka iväg med endast mig själv som sällskap. Inte riktigt vågat eller varit för deppig för att ta tag i det trots att jag vet flera som sagt att det är en bra upplevelse att åka iväg och klara sig själv.

Och nu blir det av! I oktober åker jag en vecka till Sicilien. Det bidde inget större äventyr, valde en bekväm all-inclusive charter. Men, tanken är ju ändå att jag bara ska umgås med mig själv, läsa en massa böcker, kanske skriva lite dagbok, filosofera över livet i största allmänhet.

Det första jag ska göra när jag kommer dit blir att rusa fram till kylen och hälla ut spriten där och sedan sätta en stor lapp "no refill please!"

Idag är en bra dag. I och med detta beslut känns det som om jag fick lite styrka inför morgondagens fest som jag ska på fest igen, måste ha strategier för detta... (låter som om jag kutar på fester hela tiden, men det är många i min släkt som fyller jämt i år tydligen!)

Sköt om er allihopa!!

Men vad gör det, jag älskar september som brukar bjuda på kanonväder för skogstroll som mig :D Skall på och jobba helgen och det känns rätt bra.

Är inne i en behaglig fas när det gäller alkoholen, dvs tänker inte på den vilket är väldigt skönt. Men låter mig inte invaggas i någon falsk säkerhet utan fortsätter att ta mitt stöd här och även av de närmaste. Har faktiskt hittat en grupp med kvinnor med lite olika problem, där vi kan prata om det mesta kanske lite AA light. Men det passar mig väldigt bra och det känns väldigt skönt att ha det stödet.

Till R kan jag bara säga, vad du växer i mina ögon och jag hoppas att du själv kan se vilken resa du gjort//Kram Kalla

Visst är det så Kalla. Detta forum är guld. Hjälper mig oerhört i min nykterhet. Vare sig jag läser om andras framsteg (då blir jag styrkt...detta SKA gå!) eller om ngns fall (då blir jag påmind om hur jag hela tiden balanserar vid ett stup...förhoppningsvis tar jag ett steg bakåt).

Så forum är guld och du är en viktig beståndsdel i den alkemin. Ha en bra dag. En ny nykter dag. Kramar /R

No more booze! Hoppas jag...

Du är min förebild, jag har sagt det förr, du lever just nu min dröm. Bara börja om i ett annat land, dit ska jag också men det kommer dröja några år till. Lycka till på resan. Kram!

pris kommer du till Thailand just nu :-)) De har, liksom vi, ett tvärtomväder och har förbluffande mycket sol och inte så väldigt varmt fast det egentligen är regnperiod. Och inte speciellt mycket folk :-))

..men just nu är jag så less på hela skiten, ingenting händer, ingen förbättring, bara ett enda stiltje...
Eller så är det som så att jag har glömt att uppskatta livet, jag har gjort en massa saker som brukar göra mig mer glad till mods, men det ger ingenting ...
Idag tre och en halv timme i svampskogen, missbelåten för att vi sju personer bara fick ihop 4 liter, så jag tog en och en halv timme till, för en näve!

Vet inte vad det är med mig, jag är ständigt missbelåten med allt jag gör, har satt ribban över molnen och kan inte säga..." det här gjorde du bra Berra".
Bristen på allt elände som man kan gotta sig åt.
Jag vill ha till en förändring, just nu känns jag som om jag var uppfräschad till det yttre mitt skröpliga jag, ställd i en hörna för allmän beskådan.
Ytan är hel, men inuti trasig som en sönderrostad utombordare ifrån sena 60-talet, finns inte ens ett dragsnöre....

Hepp, måste dra...

Berra

..men just nu är jag så less på hela skiten, ingenting händer, ingen förbättring, bara ett enda stiltje...
Eller så är det som så att jag har glömt att uppskatta livet, jag har gjort en massa saker som brukar göra mig mer glad till mods, men det ger ingenting ...
Idag tre och en halv timme i svampskogen, missbelåten för att vi sju personer bara fick ihop 4 liter, så jag tog en och en halv timme till, för en näve!

Vet inte vad det är med mig, jag är ständigt missbelåten med allt jag gör, har satt ribban över molnen och kan inte säga..." det här gjorde du bra Berra".
Bristen på allt elände som man kan gotta sig åt.
Jag vill ha till en förändring, just nu känns jag som om jag var uppfräschad till det yttre mitt skröpliga jag, ställd i en hörna för allmän beskådan.
Ytan är hel, men inuti trasig som en sönderrostad utombordare ifrån sena 60-talet, finns inte ens ett dragsnöre....

Hepp, måste dra...

Berra

...men tiden räcker inte till allt, det mesta av min internettid får lov att gå åt till att försöka hitta resa som jag lovat mig själv. Vill till italienska rivieran, det ska vara gångastånd till havet, finnas skog & mark och god mat och lugn & ro. Ska åka bort en vecka och umgås med mig själv. Få se hur det blir, kanske blir det en "vanlig" charter, men jag vill helst inte till hotellghetton!

Jag tror att ju fler som slutar "mörka" sitt ickedrickande...desto lättare blir det för nästa person som har samma problem. Jag vet att det är skittufft att i en del sammanhang hålla sig till sanningen. Och då ska man heller inte göra det.

Alla behöver inte få veta den...och framför allt inte i början när man fortfarande stapplar. Så mkt fulare man känner sig om man har deklarerat sin nykterhet och sedan faller. Men efter ett tag så tror jag att det är nyttigt. Bara det där "Jag mår bättre om jag inte dricker" så klockrent.

För när vi blir starkare i oss själva så märker jag iaf. på mig själv att jag skiter i vad andra tycker. Visst mår jag bättre om de förstår och applåderar mitt beslut...men om inte så är fallet; Jaha?

Tycker du är en bra förebild Bella för framför allt de nya damer som vi har fått här på forum. Ha det bra och nu var det väl London som gällde? Allt gott! Kram /R

När jag drack, känner så väl igen mig. Just den där jakten på nästa glas vid första klunken, jag kom aldrig ihåg slutet på en kväll, alltid minnesluckor och skammen när man vaknade och inte visste hur kvällen slutat. Var maken sur på morgonen fick jag en stor klump i magen för då förstod jag att det varit värre än vanligt.
Det är så skönt att slippa det där, att alltid vakna utan skam/ ångest och alltid ha full koll på vad man gör. I början sa jag att jag ville gå ner i vikt och att det var därför jag inte drack, det funkar. Men nu säger jag som det är, det känns bra och hjälper mig att fortsätta vara nykter. Hoppas du hittar ngt som funkar för dig. Kram

Att jag ville gå ner i vikt och att det var därför jag inte drack, gjorde det i 6 månader och det accepterades helt och hållet. Alla vet att A inte är bra för vikten. Men nu har jag gått ner rätt rejält i vikt och så tror jag samtidigt att mitt beslut har djupnat, det gör mig inget att berätta att jag har druckit för mycket. Tvärtom så hjälper det mig att fortsätta vara nykter. Det hjälper mig att minnas min alkoholproblematik och att dit vill jag inte igen. Jag vet att ett glas skulle få mig att bara vilja ha mer och mer. För ett halvår sedan hade jag aldrig kunnat prata om det men idag hjälper det mig.
Kram på er alla!

Jag blir så glad för era kommentarer och det ger mig så himla mycket just nu att få höra era tankar. Dagen i dag har varit lugn och skön och mycket vanlig. Känns konstigt på semester utan vin, men det är värt det varenda morgon jag vaknar och känner mig utvilad, frisk och utan ångest. Ja, du har rätt MissH, tillhör duktiga flickan gänget så det här med att inte klara något är jobbigt. Luktade idag på mannens öl och tänkte ta en klunk, men redan där kände jag att lukten drog igång ett sug där jag såg mig själv svepa hela ölen och desperat leta efter mer. Detta skrämde mig verkligen och jag hällde i mig en flaska cola istället. Det är som du säger MissH jag balanserar på gränsen mellan jag borde och jag vill tacka nej. Men som det känns nu så vill jag tacka nej. Hade planerat det innan den här senaste festen och nu med facit i hand önskar jag att jag hade gjort det, då hade jag varit så stolt över mig själv. Sista tanken för idag är att jag är rädd för A och vad den gör med mig. Har i flera år sett vad den gjort med min pappa och känt sådan skam och avsky inför honom och nu gör det så fruktansvärt ont att se att jag är lidadan som det jag hatat i flera år. Har inte förrän nu fått detta hemska erkännade i luften, orden liksom stirrar på mig från skärmen och skriker att detta har du vetat hela tiden men valt att inte se det. Sorgligt...

från Fenixen. Kan bara rapportera innifrån mitt senaste, pågående men i morgon avslutat återfall. Ingen hit, ingen lekfullhet, ingen spontanitet alls, faktiskt bara skit, seghet, självförakt, nedstämdhet, letargi, ja, name it. DET är vad alkoholen förmår skänka till den som en gång gått över gränsen. Tror innerligt och hoppas att jag nu förstått det för evigt. Alkohol är i allt väsentligt negativt och nu vill jag göra resten av mitt liv intressantare. Samtidigt förstår jag vad du menar Berra, men sätt inte ditt hopp till att alkoholen ska fixa den typ av negativa tankar och känslor du har, Lite läskigt, men vi måste lösa det på annat sätt inser jag nu fullt ut.
/Fenix

Jag är vanligtvis rädd att trampa någon på tårna här på Forumet och mina inlägg brukar därför vara ganska "diskreta" eller hur man ska säga. Men nu måste jag bara skriva rakt av vad jag tänker. Du är en av dem jag följt mest här inne. Sista jag var sjuk läste jag varken böcker eller kollade teven, jag satt på balkongen invirad i en filt och läste din tråd, sida efter sida. Inspirerades, imponerades. Du är duktig på att förmedla dina tankar och känslor, det blir varken präktigt eller predikande, utan genuint och ärligt.

Av dina senaste inlägg får jag känslan av att du tröttnat på nykterheten och allt jobb den kräver? Din nykterhet är naturligtvis din och ingen annans, du behöver inte bevisa något för någon, framförallt inte här. Men när jag läser din tråd verkar det snarare vara ditt jobb som stjäl din livsglädje än ickedrickandet? Du verkar omges av en hel hög energitjuvar? Är det inte där ditt fokus bör vara nu, det är ju för jäkligt att behöva spendera så mycket tid på ett ställe där man vantrivs så? Har inte riktigt greppat vad du gör, branchen kanske är smal. Vill som sagt inte skriva dig på näsan eller säga något du redan vet. Men jag var bara tvungen att reagera. Jag hoppas att du hittar gnistan igen. Ta hand om dig!

Tycker du låter lite som Holknekt nu. Om du ursäktar. Blir du mer lekfull och spontan då du dricker alkohol? Vill inte provocera, utan uppmana till ännu ett varv med tankeapparaten.

Sista chansen till vila för mig...
Min sista semestervecka är gången till hälften, och jag donar som vanligt...
Denna gång är det grabbens tur att få ordning på sitt rum i stugan, det blir målning av tak, fönsterbågar, tapetsering och lägga nytt golv.
Våningsängen åker ut och det blir plats för en hångel-låda, en bred säng som han kan gosa med sin framtida flickvän med.
Syrran fick sitt nya rum i början på semestern där hon får plats för sig och sin boyfriend, det funkar inte att ligga tre i en våningssäng, det blir nog lite väl intimt med brorsan på ovanslafen...
Kidsen är inga småttingar längre, utan behöver sitt vuxenutrymmen.
Och rummen med sina småblommiga babyblå tapeter känns långt ifrån tonårs-fashion, det var de tidigare ägarna som valde dessa,
Så länge tar det för mig att få röven ur sitt trängda läge, mer än 20 år sedan...

Nu sitter jag ute under paviljongen, solen lyser in från sidan och de mörka molnen med åskknallar kommer ifrån de andra hållet, jag sitter mitt i smeten alltså...
De vita färgfläckarna på min kropp färgar av sig på dynor stolar och trall, frugan kommer att skälla skiten ur mig, men å andra sidan ha hon ju fått fart i mig, så hon kommer nog att bita ihop, det medför vissa uppoffringar att få det i ordningsställt här hemma..

Den här sommaren känns annorlunda precis som de andra senaste åren, jag har inte haft en enda berusning på hela semestern.
Jag har varit närvarande hela tiden, och det är verkligen annorlunda, sena kvällar utan att somna full...
Igårkväll satt vi sent med svågern och svägerskans familj ute och matade myggen tills klockan var halv tre, jag var länge osäker om min GT var verkligen en "virgin" som de heter när man beställer de ute på serveringarna, men reaktionen uteblev...

Jag har sedan länge funderat på om jag ska utmana min nykterhet, kanske det fungerar den är gången?
Men jag vågar inte, skulle det bli en "olyckshändelse" så får det väl bli så då, jag orkar inte vara så kontrollerande länge till...
Mitt liv som dominant över mig själv känns rätt uttjatad, jag vill inte vara så förbannat präktig hela tiden.
Det som tidigare gav mig en sorts erkänsla känns idag inte lika viktig för mig längre, det får gå som det går, vill inte styra hela tiden..

Min lekfullhet och spontanitet är som bortblåst och jag saknar verkligen den, jag har blivit en förbannat tråkig själ!
Jag gör bara det jag måste, och det går som på rutin, gubbvarning?

Nu dundrar åskan allt närmare,och solen försvann bakom några mörka moln, kaffet är kallt och allt fågelkvitter försvann.
Dags att gå in och känna om färgen tillåter ett lager till, ikväll blir det en bastu med grova rotborsten, det finns mycket färg som sitter där den inte borde,
I mitt hår bland annat, under mina fotsulor....

Berra

Jag läste att 500 000 svenskar äter antideppressiva medel idag. Om siffran stämmer eller inte vet jag inte, men jag vet att det är vanligt. Men som kloke Persson skriver är det kanske vanskligt om det skapar kryphål? Det där med att säga nej och komma på vad man ska skylla på är skitjobbigt i början men inte nu längre tycker jag. Tror det blir lättare ju mer det får sjunka in i en själv. Fast problemet verkar snarare vara att du borde tacka nej men inte vill?

Jag tycker att du är för hård mot dig själv, du är varken misslyckad eller idiot. Du har ju lärt dig en del om dig själv istället för att nå de där målen. (Och du, att gå ner i vikt under semestern, hur fasen tänkte du där?? :-)) Jag tycker du gör rätt i att ge dig själv lite andrum. Jag gissar att du hör till samma kategori människor som jag, som gärna ställer höga krav på sig själv och sätter upp alldeles för höga mål? Då är det jätteviktigt att bara få vara, utan prestationskrav. Svårt men viktigt. Och härligt när man väl klurar ut hur man gör, för det där blir ju gärna en prestation det också. Om du ska ta ett beslut eller inte vet bara du. Jag tog ett slags halvbeslut först, rädd att misslyckas. Nu är jag säker. Men jag har skitsvårt att säga att jag aldrig kommer dricka, ibland får jag panik. Och då är en dag i taget skönt att tänka. Jag mår ju bra idag så då dricker jag inte.

Ja, jag håller med. Andemeningen måste vara att beslutet är förankrat i nuet. Det behöver inte skvallra om något ur det förgångna. "Bättre" kan ju tolkas som en jämförelse med förut, när man egentligen menar en jämförelse mellan att dricka och att inte dricka.

Jag mår bra av att inte dricka. Räcker så. :)

Om anti-depp? Kan du inte formulera någon form av "jag mår så mycket bättre utan alkohol" eller "jag har inte lust/tid att vara bakis i två dagar"? Jag har märkt att ingen egentligen bryr sig bara du lägger anledningen hos dig själv. Där vill folk oftast inte lägga sig i. Det är värre om man förlägger anledningen till något externt, då vill folk hålla på och argumentera och hitta kryphål i en annan utsträckning har jag märkt. Om du säger att du ska köra bil så erbjuds du sängplats eller taxinummer exempelvis.

Min nykterhet blev så mycket mer bekväm sedan jag sade rakt ut att jag mår bättre utan alkohol, än när jag alltid fick komma på sätt att ha med mig bilen.

Det ÄR svårt att förhålla sig till det nya. Ibland känner jag mig som en flykting i ett nytt land som vet att det inte går att återvända, men som saknar aspekter av det gamla landet. Man måste sakta men säkert anpassa sig och bygga upp en ny tillvaro i det nya. Skaffa sig nya vanor, nya vänner. Man vet att det aldrig blir som förut, men att det å andra sidan kan bli mycket bättre.