skrev Tösabiten i Det gör så ont!

Då har min man haft sin första semestervecka. Öl varje dag. Vissa dagar mer andra lite mindre, men alla dagar. Jag får ångest och är så mesig men jag orkar och vill inte ta upp detta igen och igen och igen. Nu har jag varit på en liten semestertripp med en väninna, som också fick ta del av hur mitt liv ser ut. Så skönt att få prata ut med någon. Men jag lämnade honom ett brev när jag åkte där jag skrev hur mycket det sårar mig att han dricker. Jag skrev att jag inte tänkte höra av mig under min resa, men att han kunde höra av sig om jag betydde något för honom. Han ringde tredje dagen, så hopp uppstod. Men sedan jag kom hem har han ändå druckit varje kväll. Det är så respektlöst. Smyger, gömmer och ljuger, precis som innan. Jag vet att flera av er tycker jag är mesig som stannar hos honom men läser ni hela min tråd så står det varför jag stannar just nu. Jag vill ändå "gnälla" här för det är så skönt att skriva av sig. Jag har lättare att somna när jag skrivit här på forumet. Hoppas ni förstår!


skrev Nordäng67 i Vilsen !

i det Du berättar! HAN har egentligen inte förändrats alls! HAN valde alkoholen! HAN skapar längtan efter något som kunde varit! Känner också igen det där med HANS rastlöshet och oro! HAN vill ha en tillbaka, man ser det i blicken och beteende! Men allt är på HANS villkor, ingen förändring, HAN kan inte välja bort alkoholen. Jag skaffade mig en helt oseriös man som jag har kontakt med enbart via sms, klarar inte heller av att gå vidare i det verkliga livet! Men denna oseriösa kontakt har ändå fått mig att tänka på nåt annat! Lite barnsligt kanske med tanke på att jag snart fyller 50! Men jag vill INTE falla in i "gamla hjulspår"! För man får ta HONOM med stort H med hull och hår i så fall, med fyllor och dåligt spritsinne, det onda med det goda! Man får helt enkelt bara ta vid där det slutade för mannen i fråga tänker inte förändra något! Försöker hålla ut och skaffa mig ett bra liv utan honom! Förstår dig verkligen! Kram


skrev anonym11208 i Inleda förhållande med nykter alkoholist!

inte. Är man så efter bara tre månader så är han nog inte så intresserad.


skrev InteMera i Inleda förhållande med nykter alkoholist!

Han låter inte så intresserad av förhållandet, efter bara tre månader behandlar han dig redan dåligt. Hur tror du det skulle vara om ett år? Om 5 år? I sammanhanget låter det nästintill irrelevant om han är nykter, han beter sig dåligt på alla skalor oavsett! Hoppas du kan börja se att hans handlingar säger mer än orden, klamra dig inte fast vid bilden av det du hoppats på för verkligheten med honom verkar inte se ut så.


skrev InteMera i Det är mig och min son det handlar om....

Dina ord värmer, att någon kan se en styrka i allt mitt suckande, ältande och funderande. Tack, det du skriver stärker mig ytterligare ❤️. Exakt det du skriver om att fundera hur man vill livet ser ut om 5 år är just det som driver mig att göra en förändring. Jag vill inte hela barnens uppväxt präglas av fylla och jag vill inte bli gammal tillsammans med en mänska som hellre dricker sin fritid än gör nåt annat. Och det har hållit på länge nog, länge nog jag svalt min stolthet och tolererat hans beteende. Han blir riktigt elak som full och ibland sitter det i även nykter. Till all tur har jag en såpass stark självkänsla så jag tar inte åt mig, jag vet jag är värd bättre.

Så ja jag letar boende och har satt en tidsgräns på ett år för mig att ta mig ut, händer nåt akut flyttar vi givetvis genast ut. Jag vill göra separationen med ordning, både ekonomiskt och med tanke på att det ska bli bra för barnen sen på lång sikt. Så jag jobbar på lite i taget med att ordna allt praktiskt, prata med banker mäklare advokater och alla andra som kan vara bra att ha förberett samtidigt som jag sorterar ut saker hemma och packar ner lite ifall flytten skulle bli akut så går det att gör fort.

Vad bra att du själv miss lyckad tagit beslutet att bryta ett förhållande som inte längre fungerar, det är ändå aldrig lätt men känns säkert bra om du har ett hus på gång! Som du säger måste man bara sluta stampa på stället och ta itu med det! Lycka till med ditt hus!


skrev Dionysa i Vilsen !

Ja, jag delar din gråt. Vet att det är nödvändigt att kapitulera, leva vidare så gott det går; vi är skyldiga livet och oss själva att göra det. Våra män skiter hur som helst i hur det blir. Dom är förlorade, även inför sig själva. Bara att acceptera. "Bara." På sätt och vis paradoxalt enkelt: det finns inget alternativ längre!!


skrev Jill i Vilsen !

Tack för svaret ; - Så fint och så sant skrivet Dionysa - maktlöst är jag - ( tårar faller) - ja livet måste gå vidare trots den dåligt översminkade sorgen, smärtan och vreden- tiden läker alla sår heter det. Men det är inte lätt, när ömheten och längtan finns kvar minnet, i själen och i de nattliga drömmarna. Det gör så himla ont !


skrev Dionysa i Vilsen !

Han har valt bort dig, föredrar alkoholen framför dig och vill inte söka hjälp. Han har blivit personlighetsförändrad, nedgången på olika sätt. Hans destruktivitet har hållit på att döda dig så du tvingats retirera. Det är alltså inte ditt val att ni är separerade, utan allt har skett på hans villkor. Är han medveten om det? Bryr han sig alls? Jag förstår att det känns svårt, oerhört svårt, som att umgås med en levande död, med minnen och en gestalt som vagt påminner om det som varit, som håller din längtan, sorg, smärta vid liv. Hur ska du kunna göra ett avslut med detta på hand? Jag vet inte, verkligen inte, jag bara lider med dig.

Kan tillägga att jag själv just nu upplever något som vagt liknar vad du beskriver... så jag kanske därför kan leva mig in, samtidigt som även jag är rätt handfallen inför denna nya maktlöshet.


skrev Nordäng67 i Inleda förhållande med nykter alkoholist!

Spontan fråga: vad är det som attraherar dig? Tjafsar och klagar på dig tre månader in i förhållandet när man brukar vara som förblindad av nyförälskelse! Leta upp en man som visar dig kärlek och omtanke! Säkert att han har varit nykter i sjutton år? Eller är det antabus han äter? Det tror jag inte man äter efter sjutton år som nykter! Antabus kan nog ha såna biverkningar: irritation, låg eller ingen sexlust mm! Nä han låter inget vidare! Vad ska du med en sån karl till?


skrev miss lyckad i Det är mig och min son det handlar om....

Sommar och semester är en fasa för många familjer där missbruk finns. Jag är själv nykter sen 1,7 år men har en sambo som vill fortsätta dricka. Läser i din tråd och det är mycket jag känner igen. Förstod att du letar boende. Jag ska också flytta. Har ett hus på gång, som jag hoppas på. Jag har också separerat tidigare. Tänkte nu göra saker på annat sätt än förra gången. Till det bättre hoppas jag. Det är bra att du funderar kring barnens skola. Men låt inte det hindra dig från att ändå se andra lösningar. Det viktigaste för barnen är att du är trygg. Tänk på hur du vill ha ditt och barnens liv om 5 år. Det går fort och ibland står man bara och stampar utan förändring.Jag märker en styrka hos dig, ta fram mer av den sidan.. Kram


skrev miss lyckad i Båda mina föräldrar dricker och imorn ska jag och mina systrar öppna pandoras ask

Vi är många föräldrar som har alkoholproblem på detta forum. Det är väldigt bra att läsa och skriva här. Jag är ganska säker på att min egen dotter har skrivit här, men har inte sagt det till henne. Det kanske vore bra för din mamma att använda forumet. Du är en fin, omtänksam och duktig dotter, glöm aldrig det! Din pappa kanske har svårt med konsekvenser av din mammas drickande för att han jobbar mycket borta och har svårt att ta hand om dig? Han måste oavsett vilket ta vuxenbeslut om nykterheten hos din mamma inte håller. Du är ett barn och dom är vuxna. Jag har 4 barn och varit nykter 1,7 år. Det går att bli nykter, men den som dricker är ansvarig för nykterheten ingen annan. Kram..


skrev Sisyfos i Båda mina föräldrar dricker och imorn ska jag och mina systrar öppna pandoras ask

Åh roligt att höra att det verkar som hon lyssnade och har en vilja att förändra. Klart hon gråter... tror inte bara att han tycker synd om sig själv i det läget, men att vara fast i ett beroende är hemskt, man skäms och känner sig värdelös. Tror att hon känner en lättnad i att prata om det. Så har jag känt. Beroende på hur det har sett ut så kanske det inte bara är att sluta. Det kanske kommer ett bakslag. Hon kanske behöver antabus el nåt som stöd. Vi är många här som har halkat till. Mitt råd är att ni aldrig ska acceptera drickande, men heller inte uttrycka besvikelse, ilska o.dyl om det skulle hända. Prata om det på en konstruktivt sätt... om vad som hände och hur hin kan undvika det nästa gång... om det skulle ske. Ta bort all alkohol hemma. Det är ett fåtal av oss som kan ha alkohol hemma.
Och du verkar vara en fantastisk omtänksam dotter! Det är aldrig ditt fel att hon dricker. Aldrig någon annans fel överhuvudtaget. Hon kanske säger sånt, men det är ett val hon gör och beror inte på hur du är. Hur tänker din pappa om flytt? Ska ni flytta då, du och han? Att jag frågar beror på att du måste också ha en utväg. Du kan ju inte lämnas kvar hos din mamma. Ni verkar ha levt rätt länge i det här, så hela familjen är kanske i behov av hjälp egentligen. Lycka till nu! Du har tagit ett viktigt första steg!


skrev PP i Båda mina föräldrar dricker och imorn ska jag och mina systrar öppna pandoras ask

Njut av att göra saker med mamma, och fortsätt prata med henne om hur du upplevt hennes drickande. Öppenhet och ärlighet Kan göra att hon nu tar tag i detta på allvar. Det är det enda du kan göra, och skulle hon falla tillbaka så ha gärna en vuxen eller pappa du talar med. Kanske hon och du skulle tycka det var bra att gemensamt gå och prata med någon. Det kan vara underlättande för båda. Gör hon sitt jobb väl, kan den här jobbiga tiden göra att ni återfår förtroende för varandra - det kan även bli starkare än innan. Men det kan ta lite tid.
Stort lycka till, jag är djupt imponerad@ ditt mod!
//PP


skrev Vill ha hjälp i Båda mina föräldrar dricker och imorn ska jag och mina systrar öppna pandoras ask

Idag är dagen efter då jag sa till min mamma, det känns som hon fått en tankeställare.. hon skaffade gym kort det första hon gjorde å vilm börja satsa på träningen tillsammans med mig.. så varje dag kl 18 (!!) har vi två pass att gå på!!!! Känns underbart! Blir så glad av att se henne pigg och inte tänka på att hon måste åka till systemet det första hon gör när hon har tid. Även fast det bara gått en dag känns det redan som en lättnad, för er som undrat har min pappa även pratat med henne. Hon ska antagligen ( hoppas ) börja gå till en psykolog och prata, han sa till henne om hon inte slutar så kommer han att flytta hemmifrånz


skrev Pelle82 i Alkohol för att dämpa ångest

Sambon är inne på tredje nykterhetsdagen ?


skrev Pelle82 i Alkohol för att dämpa ångest

Det är precis såhär min sambo har beskrivit sina problem för mig, nästan exakt så!!!!
Dåliga perioder där han dricker stora mängder alkohol och bra perioder där han kan dricka helt normalt utan att känna beroende eller sug, precis som du beskriver!!
Också detta att han inte kan sätta fingret på sitt problem och därför har svårt att veta hur han skulle söka hjälp har han berättat för mig.

Såklart har jag tusen frågor som jag vill få svar på även om jag förstår att allas problematik ser olika ut och att inget svar gäller för alla. Men alla svar hjälper ju när man vill försöka förstå något.

Så några frågor, utifrån ditt perspektiv: hur upplever du att det är att vara inne i en dålig period? Vilka tankar rör sig i ditt huvud? Finns det något som hjälper dig att komma ur?
Jag är som sagt fullt medveten om att det som gäller för en inte gäller alla, men jag vore ändå tacksam att veta hur Du tänker!

Kram!


skrev InteMera i Båda mina föräldrar dricker och imorn ska jag och mina systrar öppna pandoras ask

Har du försökt prata med din pappa? Förstår han verkligen hur du känner inför din mammas drickande? Att han är mycket borta och lämnar dig att hantera vad som händer hemma? Han borde ta itu med situationen, kanske ni tillsammans kunde söka hjälp till din mamma, tillsammans prata med henne och säga gemensamt att ni kräver att hon söker hjälp? Du ska inte skämmas för att du tagit upp detta med henne och din pappa borde somvuxen och förälder gjort det för länge sen. Din mamma borde uppsöka en beroendemottagning och ge dem en chans att ge hjälp, det är nu det minsta ni borde kräva av henne. Ett besök åtminstone. Och din pappa kanske behöver lova att gå med henne för att se till det blir av och att hon faktiskt är sanningsenlig om sina dryckesvanor och inte försöker förminska det för att kunna komma hem och säga att de inte tyckte hon behöver hjälp.

Finns det någon mormor, farmor eller annan släkting du kunde vara hos några dagar, nånstans där du är trygg och kunde få vila tankarna några dagar? Du ska komma ihåg att ta hand om dig själv också!


skrev InteMera i Det är mig och min son det handlar om....

Får rätta mig själv, spriten hade bara inte hunnit "ta" när vi kom hem - nu har han redan slocknat efter att ha vinglat på stupfull en stund...Sa högt åt honom att vi nog ser han druckit att han kan sluta försöka låssas han är som vanligt. Har tänkt börja säga det varje gång han druckit, lugnt och utan anklagande bara säga att vi ser han druckit. Han ska få sluta tro det inte märks.


skrev Vill ha hjälp i Båda mina föräldrar dricker och imorn ska jag och mina systrar öppna pandoras ask

Har någon nåt tips på hur hon skulle få en riktig tankeställare? Vad skulle ni gjort i min situation och ska jag se i hennes perspektiv? Jag är medberoende men nu har jag blivit lite mer isolerande från henne, btw tack för all hjälp!! ❤️


skrev PP i Båda mina föräldrar dricker och imorn ska jag och mina systrar öppna pandoras ask

Riktigt bra gjort! Din mamma reagerar helt enligt "regelboken" tror jag för någon som blir konfrontrerad. Tror det är ett sätt att säga " va, du tycker jag är en sålig mamma, jag ska flytta osv. Detta är att inte ta ansvar, utan att skicka det dålig samvetet till någon annan. Ta inte till dig det. Det är bara så de som dricker gör. Jag skulle tycka det vore bra o du säger att du menar allvar, och gärna vill prata om det igen när din mamma hunnit tänka igenom det du sagt, och även varit nykter några dagar.
Trots att du tog upp detta - modigt av dig - så finns stor risk att det inte är över. Hon är sjuk i beroende, och det är svårt. Så fundera gärna vidare på vem du kan anförtro dig åt. Det kanske känns som du sviker din mamma, men så är det inte alls. Du vill henne ju bara väl, och du behöver ta hand om sig själv, och se vad som känns bäst för dig. Hoppas det nu blir ett bättre sommarlov framöver! ☺
//PP


skrev Bedrövadsambo i Båda mina föräldrar dricker och imorn ska jag och mina systrar öppna pandoras ask

Dåligt samvete ska du inte ha! Sannolikt grät din mamma av skam och vanmakt. Hoppas verkligen hon söker hjälp för sitt alkoholmissbruk. Fortsätt skriv här! Styrkekram ❤️


skrev InteMera i Det är mig och min son det handlar om....

Då var världsordningen återställd. Mannens semester började för fyra timmar sen och han har redan en stigande fylla på gång...Var borta med barnen några timmar och vid hemkomst möts vi av en småvinglig man med grumlig blick, på gott humör sådär med lite för konstiga och högljudda skämt. Så ja jag förlorade till och med min egen tippning att det skulle ta tills helgen, han hann ju knappt hem innan det skulle börja drickas. Giv mig kraft att klara hans fyra lediga veckor...


skrev InteMera i Båda mina föräldrar dricker och imorn ska jag och mina systrar öppna pandoras ask

Blir så glad att du funnit modet att ta upp det som är svårast, att konfrontera din mamma! Hoppas hon fick sig en verklig tankeställare och kan i sin tur finna mod och styrka att söka hjälp till sig själv, för sådan finns att få! Vi är många här som vuxit upp med alkolistföräldrar och förstår din sits och vill gärna fortsätta stötta dig här via forumet. Fortsätt skriv av dig och berätta hur det går, hoppas detta var ett första steg framåt! En stor kram till dig! ❤️