Senaste kommentarerna i forumet

Fast jag inte känner dig så är jag stolt över dig, hon behöver höra och du ska absolut inte ha dåligt samvete du gjorde helt rätt!!
Hon gråter säger att hon ska flytta det är nått du inte behöver lägga på dig utan hon tycker synd om sig och säker dig också, kanske skämms också.
Du har inte gjort nått fel!!
Heja dig, fortsätt skriv och bolla här.
Stor kram

Idag pratade jag med min mamma, hon blev sådär att "Åhh vad jag är en dålig mamma, jag ska flytta osv" men det verkade som hon fick en tankeställare. Jag sa åt henne att det är aldrig fel att ta hjälp och att hon borde tänka efter för det är bara vi som får stå ut med det "värsta" om man säger så.. Det känns verkligen som om att prata ut om det känts bra, även fast jag inte känner någon av er här så känns det "bra" att det bara inte jag som är i den här situationen. Om jag ska vara ärlig skulle jag aldrig gjort det här utan er hjälp så jag hoppas att hon tänker om och börjar om på nytt.. jag fick dåligt samvete efter jag berättade för hon började gråta och allt sånt där men det kanske bara är att hon behöver tid. Tack så jätte mycket för alla råd, jag kommer fortsätta vara aktiv och skriva hur det går osv... kram till alla ❤️❤️❤️

Hej. Jag heter "MM" och jag är en periodisk beroendeperson. D.v.s jag kan hälla i mig litervis med starksprit under 7-8 dagar för att sedan bara ställa mig upp. Borsta av mig och inte ens ha en tanke på A under månader (ibland veckor). Så jag är enligt mallen inte en beroendeperson, får mvg på alla tester jag gör. Har bra värden på lever etc. När jag är i en bra period.

När jag är i en dålig period så dricker jag mer än normal konsumenten gör under ett år. (Men jag har inget vardagsskvättande eller sug)
För mig är det skit samma om det är AW, grillning, deppigt, roligt, fest eller party. Mina perioder kan komma en tisdagsmorgon,

Jag har många gånger bara ställt mig upp efter en dålig period.

Så visst det är absolut möjligt. Problemet vi ofta har, då vi inte har detta vardagssug är att vi tror att vi är botade och kan börja dricka igen. Som periodare kan det vara svårt att förstå att man har alkoholproblem, då perioderna när vi är nyktra är längre än de vi dricker.
Vi är som nykterister och missbrukare i samma kropp. Jag kan själv ha svårt att förstå mitt beteende när jag är i en bra period. Förstår det inte själv.

Vi är ett par stycken som har denna beroendeform härinne. Jag, AlkoHyper, Ikaros, Rosen, Anders43, PI, Lim.
Du får gärna fråga om det är något du undrar kring detta, då problematiken vi har ser annorlunda ut än "den
vanliga beroende personens" Vi kan t.o.m ha svårt att förstå varandra, men vi har samma sjukdom.

Kram

MM

Det händer att folk verkligen slutar så där abrupt. Chocken, krisen har varit så stark (och det är bra!) att uppvaknandet skett. Fortsätt tro, hoppas. Fortsätt som du nu gör!

Det är bra han hållit sig nykter men lika bra du behåller din lite skeptiska hållning till att problemet skulle vara löst. Som du själv konstaterar funkar det inte riktigt så för de flesta att bara gå från 100 till 0 och så var det klart över en natt. Men bra du övar på att släppa kontrollen och fokusera på ditt eget ?

När jag var liten hade även jag en förälder som drack vet hur det känns att ha den där orosklumoen i magen, inte veta hur det var när jag kom hem från skolan inte kunna ta hem kompisa ja du vet.
Jag önskar för din skull att du hade någon vuxen runt dig som är trygg som du kan prata med, mormor/farmor mammas o pappas syskon någon kanske kurator som du kan ta hjälp från.
BRIS kanske att få stöd från.
Känner verkligen med er alla barn och unga vuxna här hoppas ni får stödet.
Jag tycker det är otroligt starkt att ni skrivit här, fortsätt göra det, det kan underlätta.
Kram

Vad bra att du räcker ut handen och söker hjälp! Det behövs verkligen när man växer upp med en förälder med alkoholproblem.
Du har redan fått många bra svar, så du vet att du inte är ensam.
Jag vill bara lägga till att BRIS (Barnens rätt i samhället) också har telefon, chatt mm. där du kan söka hjälp anonymt. Kolla här: https://www.bris.se/for-barn-och-unga/just-nu/
Nu vet inte jag var du bor, men på vissa ställen i landet finns även Trygga barnen som där barn och unga som växer upp med en mamma eller pappa med beroendeproblem kan få hjälp och träffa andra ungdomar i liknande situation. Se här: http://www.tryggabarnen.org/ De har också en chatt där du kan få kontakt med dem.

Som de andra medlemmarna sagt, det är jättebra att prata med någon annan vuxen som du känner förtroende för. Om det inte fungerar att prata med pappa, kanske du har någon annan släkting, lärare, elevhälsa, fritidsledare eller liknande som du kan prata med?

Varma hälsningar och fortsätt gärna skriva här så vi får veta hur du mår!
/Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Jag ska verkligen försöka men det känns hopplöst, speciellt nu när man har ledigt och hon kan göra "som hon vill". Det är så pinsamt att ha gäster när det känns som man måste hålla koll på henne som ett barn och ibland har man bara lust att rymma hemmifrån å slippa alla problemen... kram till alla som kommit med tips!!

Bara ring! Du har inget att förlora på det.
Lycka till
//PP

Jag ska försöka ringa dom. Min mamma har en hel del sms då han kastade ut mig för några år sedan (för att jag tagit ett lån utan att säga något,dumt jag vet)
Men då skrev han att jag kunde hoppa från ett hustak & dö & ta min mamma med mig osv.

Han har varit kontrollerande alltid men tror ännu mer nu när han känner att jag glider iväg= han tappar ännumer kontroll...

Jag tror att han varit nykter två dagar nu!
Tänker inte påstå att jag är bergsäker men det är ändå bättre att tro att han inte har druckit än att veta säkert att han har druckit. Eller hur!
Vi har inte berört ämnet alls de senaste dagarna så jag vet inte hur han mår eller vad han tänker om alltsammans. Vi går mest runt båda två och låtsas att allt är frid och fröjd och att problemen inte finns. Han kämpar med sitt och jag med mitt och det är kanske så det måste vara just nu.

Jag blir lite förvirrad av det faktum att han till synes går från hundra till noll på en gång. Från att dagligen hälla i sig sprit till att hux flux inte dricka alls, att sluta när sista flaskan är slut. Det låtet helt jävla osannolikt, förnuftet säger mig att det inte funkar så. Ändå väljer jag att hoppas eftersom jag så gärna vill att det skall vara sant.
Hopp/förtvivlan, nu var vi där igen.
Jag förstår också att även om han verkligen slutar nu utan att få hjälp med orsaken till missbruket så kommer problemen med största sannolikhet tillbaks igen.
Om vi ska komma tillrätta med det är upp till honom.
(Märker ni att jag övar på att släppa kontrollen...!)

Jag har med druckit för mycket innan, och hade barn i din ålder. I och för sig har jag pratat med dom i efterhand, och de säger att dom inte märkte att jag drack så mycket. I ditt fall är det annorlunda. Är helt säkert på att din mamma och pappa inne vill att du ska ha det så här, men din mamma är sjuk i ett beroende, och jag tror din pappa inte vet vad han ska göra. Det är svårt att ha en förälder som dricker, och lika svårt för en förälder som har problem med spriten. Det är dina föräldrars ansvar att hantera detta, inte ditt. Att skämmas för hur du har det hemma leder säkert på att du bär oron och otryggheten själv. Att vara besviken på en av de du älskar mest, och som älskar dig, känns hopplöst. Men det är aldrig hopplöst och den som har blivit sjuk av att dricka för mycket kan bli frisk. Men det är bara den personen som kan ändra på det. Jag tror själv att du kan göra några saker som skulle kunna leda till att du kan må bättre. Tala o lugn och ro med din far. Säg åt honom att du inte mår bra, och att han hjälper dig, eller att du får hjälp av någon annan som kan/vet.
Det är inte farligt att öppna sig för någon utomstående, och det kommer kännas bättre, jag lovar! :-)
Kan vara någon i familjen, eller vem som helst du känner förtroende för. Kanske någon du kan tillbringa en tid hos?
Jag önskar dig och dina föräldrar att det blir en förändring.
Ta vara på dig!
//PP

Jag vill tacka dig. Du hjälpte mig igår fast du inte vet om det. Jag är i din mammas situation (eller har varit) och igår hade lust att dricka, jag har inte druckit på 10 månader. Har en dotter hemma lite äldre än du. När jag läste ditt meddelande så fick jag en påminnelse om hur jag ska leva mitt liv. Och hur ni har det. Du hjälpte säkert fler.....

Skriv och berätta hur det går så ska vi hjälpa dig så gott det går

Kram

MM

Tack för all hjälp jag fått <3

göra som Carina föreslår ring Kvinnofridslinjen och fundera inte så mycket mer! Du kommer att tappa kraft, här har du en som vet! Mindre kraft betyder sämre förmåga att göra nåt åt sin situation och sämre ork med sina barn! Allt löser sig (ekonomi, barn, bostad mm) även om det inte känns så just nu! Men tro mig, finns lösningar på allt! Skriv gärna några rader regelbundet så vi vet att du är under kontroll!

Vilken svår och obehaglig situation du beskriver med din mans aggressivitet och hotfullhet. Jag blir som många andra här uppriktigt orolig för din, barnens och hundens situation. Vad bra att du skriver här och du har många som stödjer dig.

Det har gått 7 månader sedan du startade den här tråden, och jag kan läsa mig till är att du har mycket beslutsångest och funderar på att göra en förändring för dig och dina barns skull. Du har många olika tankar och frågor som snurrar runt i ditt huvud. Mina kollegor har tidigare tipsat dig om att ringa Kvinnofridslinjen 020-50 50 50. Ditt kan du ringa anonymt (det syns inte ens på din telefon att du ringt dem) och de är stor erfarenhet av att hjälpa kvinnor i just din situation. Vad säger du Lindis? Kan ett nästa steg vara att kontakta dem för att få råd gällande dina frågor som cirkulerar i dina tankar?

Hoppas du fortsätter skriva här så kan vi stödja dig!

Varma hälsningar
Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

om han är farlig eller ej men han säger ju riktigt hotfulla saker till dig! Och om jag förstår dig rätt är han elak även nykter, inte "bara" dåligt spritsinne! Han verkar väldigt aggressiv både utåt och inom sig! Lätt att bli lite hemmablind och "vänja sig" vid saker men han behandlar dig ju jätteilla! Reagerade väldigt kraftigt på det där med hunden, det var helt sjukt! Och det där när han visade kort i mobilen på dig och gjorde dig till åtlöje inför barnen, riktigt elakt och sjukt! Plus alla andra saker han sagt och gjort som du beskrivet här! Du förtjänar mycket bättre och det gör dina barn också!

Jag är bara så trött så trött! Varför tror du han kan bli farlig?

Du mår inte alls bra! Det märks när du skriver! Man får uppfattningen att du håller på att tappa fotfästet och man blir väldigt orolig för dig! Rökning är ditt minsta bekymmer! Ta dina barn och åk någonstans! Säg något vänligt (spelad så klart) till honom typ "tycker du behöver lite egentid och rå om dig själv" och sen fly! Tror han kan bli riktigt farlig! Lämna inte barnen själva med denne man! Har du nära och kära som du kan bo tillfälligt hos?

Har varit rökfri i snart 7 mån men har börjat så smått igen. Vågar inte säga något till honom.

Han sa till mig idag,fan ta dig om du rökar på lördag!!! Fan ta dig!!!

Kan bara instämma i vad Nordäng säger.

Han har alltid haft ett kontrollbehov.
Vi ska egentligen på fest på lördag men jag tror ärligt att jag skiter i det( mens & mensvärk, men även att jag känner mig inte helt bekväm efter allt han har sagt till mig)
Jag har gått upp i vikt o mår riktigt riktigt dåligt över det. Men jag har ingen ork att ta tag i det. Vilket gör att jag mår ännu sämre.

Jag mår nog inte så bra egentligen men jag håller igen o kämpar på..

när jag läser om hur Du har det! Han är riktigt obehaglig din man! Vad hände egentligen med honom när Du blev gravid med tredje barnet? Har Du någon tanke om det? Hade han inte visat på något sådant tidigare? Verkligen sök hjälp utifrån! Inte bra för dig och dina barn att ha det så här! Gör en anonym orosanmälan på honom (ring kommunen så guidar de dig till rätt ställe) så omvärlden får ögonen på honom! Förstår din oro för ekonomi mm men tänk först och främst på din hälsa och ditt välmående! Tycker du ska ta dina barn och "fly bort" ett tag och lämna honom lite åt sitt öde! Har du någonstans att ta vägen så du och barnen får andas lite? Fruktansvärd situation du är i! ❤️

Nu är jag tillbaka!
Det har väl inte direkt skett någon förbättring här inte.
Han kan vara lika otrevlig fortfarande.
Idag hade han 2 av barnen i knappt 2 timmar & när jag kom hem så var han irriterad & tyckte att dom skulle gå & lägga sig för nu behövde han lugn o ro. Frågade han om han kunde lägga sig o läsa med sonen så jag kunde ta en dusch. Men det kunde han ju inte för han var helt slut! Istället ligger han kvar på soffan & drar i sig 2 whisky till.
Varje grej man ber om hjälp med så får man till 99% av gångerna ett nej...
Sen frågade jag honom vad hans problem var eftersom han är så irriterad. Så svarar han: Du! Du är mitt problem.

Jag vet om att jag måste komma ur detta men hur? Hur ska jag ha råd ?

Om du kan åka till någon så gör det. Mormor, kusin eller vem som helst. Prata öppet om det med andra även om du skäms. Du måste få din mamma och pappa att det är NOG. Ge dom konsekvenser som svider rejält.

Bra att din pappa stöttar dig men han stöttar fel person. Han ska se till att din mamma söker hjälp om hon inte förstår själv.
Det är INTE du som ska ta på dig det. Det är INTE ditt ansvar. Om din mamma trillar och slår sig, så är det hennes val. Låt henne slå sig då.....Hon är vuxen och måste ta sitt eget ansvar, för sitt eget liv.

Har du ingen annan vuxen du kan prata med? Var inte rädd att berätta.

Kram lilla vännen.