Senaste kommentarerna i forumet

Tack för svar. Nu är det i alla fall slut ?. Det gör så jäkla ont ?. Samtidigt är jag så arg att jag inte vet vad jag ska ta mig till. Så många känslor just nu att jag inte kan reda ut dem. Kanske skriver mer om någon dag. Nu vill jag bara försvinna ner i ett svart hål eller typ få sova och när jag vaknar har inget av det här hänt. Det var bara en dröm. Och faaan helt enkelt. HAN gör slut. Per telefon. På midsommarafton. Jävla skitstövel. Känner mig som en liten våt misslyckad, korkad, blåögd, naiv och ja, misslyckad liten fläck.

Jag vet inte hur din man tycker och tänker. Det vet kanske knappt han själv. Min sambo vill inte heller snacka om nykterheten, om de svårigheter han upplever. Får han välja gör han helst ingenting. Förutom att jobba. Men jag bokar upp saker, och han får följa med antingen han vill eller inte. Och vill han inte prata tänker jag inte tjata och tränga mig på. Själv tillhör jag sorten som behöver bearbeta, både i samtal och skrift. Min sambo behöver kanske bara vara här och nu och varken titta bakåt eller framåt typ. Jag är också lämnad ensam hemma ikväll, men pga att sambon jobbar. Det regnar ute just nu så det är nog många fester som kommit av sig.

...själv på min fråga i rubriken i tråden: NEJ, man kan inte lita på en alkoholist. I alla fall inte "min" alkoholist. Just nu är jag så bedrövad och arg. Vet inte var jag ska göra av alla känslor. Vill slå, skrika och gråta men nej, midsommarafton, hålla god min och bita ihop. Kanske är det bäst som sker att vi INTE firar midsommar ihop. Nu är det inte mycket kvar att hänga upp det här ynkliga förhållandet på. Han har det svårt med att sluta men jag hålls SÅÅÅÅ utanför så jag vet inte vad som händer och det tycker jag nästan är det värsta. Det enda han delger mig är att "jag går på ett möte ikväll". Och ja, det är väl bra men VAD FAAAN. Jag tänker INTE sitta och vänta på än det ena och än det andra. Jag tänker INTE sluta att göra saker. PUNKT på det.
Läste något här om fysiska medberoendesymtom. Kan det vara det jag har haft sedan igår tro. Jätteorolig i magen och får gå på toaletten en massa ?. Faan. Ändå bara väntar jag på att han ska höra av sig och berätta för mig om vad det är som händer. Han bara försvinner och jag får någor ytterst knapphändigt och obegripligt SMS. Suck.
Nu ska jag försöka göra det bästa av resten av den här helgen och fortsätta att spela och bita ihop... och vänta ?.
Huuur ska jag kunna hålla mig ifrån att ringa eller SMSa? ??Kram alla som kämpar med än det ena och än det andra en sådan här typisk suparhelg ?

Det hoppas jag också, InteMera!

Ha en fortsatt fin midsommar! ?

Njuter av vår nyktra midsommar bara jag och barnen på en stuga på landet. Har messat med mannen och han verkar överraskande nog ännu nykter trots att han är ensam hemma. Imorgon måste vi åka hem och jag ser inte fram emot det, har varit så otroligt skönt att i två veckor inte behöva se honom full. Har inatt legat vaken halva natten, vaknade av nån sorts " här är ditt liv" i snabbversion mitt i natten och låg med en hemsk ångest över hur allt blivit så intrasslat. Sen kunde jag inte få sömn mera när hjärnan gick på högvarv och försökte lista ut hur man ska komma till ett drägligt liv nån gång. Mitt liv som det varit i många år nu är inte hälsosamt och jag kommer bli sjuk på allvar om inget ändrar, så får fortsätta kämpa framåt små steg i taget som hittills och försöka ha tillit att saker någonsin skulle ordna upp sig.

Glad midsommar på er alla därute, hoppas ni får njuta av helgen utan alkoholindränkt dramatik!

Det låter bra om han vill gå behandling! Men var på din vakt tills tisdag, så han inte ska "ta avsked av vännen alkohol" och drar en ordentlig fylla innan dess med de risker det kan innebära, om han på fyllan får för sig att du tvingar honom till behandling eller skyller allt på dig på nåt sätt. Hoppas han menar allvar och på riktigt vill ha en ändring!

De sista dagarna har minst sagt varit en bergochdalbana. Igår eftermiddag ringde sambon och jag märkte med en gång att nåt var fel (dvs han full). Då insåg jag hur sjuk han faktiskt är, på riktigt. Började febrilskt leta lägenhet men kom till slut till insikten att nej, varför ska jag och min dotter behöva flytta från vårt hem när det är han som borde flytta? Skickade ett meddelande i morse och skrev att han hade två alternativ: 1. Flytta till en egen lägenhet 2. Flytta in på behandlingshem.

Han valde nr 2. På tisdag ska han starta ett femveckorsprogram med mål om att bli frisk.

Nu är han hemma igen. Åker som sagt dit på tisdag. Jag ber till Gud att han inte hinner ändra sig tills dess.

Oj vilken tuff situation för din syster... och för dig som måste beskåda detta! Din systers man verkar inte tillföra/stötta din syster ett dugg när hon behöver honom som mest! Han borde flytta ut, åtminstone, tillfälligt tycker jag! Så hon får lugn och ro! Eller kan hon bo någon annanstans? Går det att förklara detta för hennes man om han är nykter? Är nog bäst att inte vara arg eller skuldbelägga utan bara försöka förklara att din syster behöver va ifred och ta hand om sig själv! Hur illa är det med din syster? Finns väl något som heter sjukhushotell där man kan bo tillfälligt. Kostar nog en peng för maten men inte dyrt som vanligt hotell. Kanske kan du förklara läget för hennes läkare och fråga vad han tycker. Styrka till dig <3

Hej Jag är så orolig för min syster.
Hon är gift med en alkolist som det går snabbt utför.
Min syster fick reda på att hon har spridd cancer för 4 mån sedan
Fruktansvärd chock.
Hon håller på med starka medeciner för att kämpa imot cancern.
Samtidigt super hennes man konstant och vägrar lägga in sig.precis som om han har gett upp.
Min syster var svårt sjuk i lungiflammation .hennes man kom inte och besökte henne på sjukhuset fick ångestattacker.
Samtidigt säger han om det händer att min syster förlorar mot cancen ger han upp.
Igår skulle hon få resultat efter 6mån cellgifter och efter skifrröntegen av sin onkolog.
Hennes alkis till man hade lovar att följa med..fast fick en ångestattack en timme innan.Min syster fick gå själv till onkologen och fejsa detta själv.
Han super plus tar alla möjliga tabletter som antidepressiva kodein och vad som helst för att vara påverkad.
Vi behöver hjälp!!!
Min syster klarar inte längre prata och hjälpa honom.
Hon har mer än nog med allt hon går igenom
Jag vill att dom tvångsintar honom.
Han måste ha hjälp vad skall vi göra.
Hoppas på svar

Ja det är han som är sop påsen.

att du menar att det är HAN som är soppåsen! För du är det INTE! Många kramar till dig från mig

Ja han har ingen plats i mitt liv längre. Det var han som dumpade mig . om man har kastat ut sop påsen så tar man inte in den igen

Fokusera på dig själv nu! Du själv är viktigast i ditt liv! Tänk på dig själv och vad du behöver och hur du vill ha det! Sätt upp mål för stora och små saker. Han förstör bara för dig så bort med honom för gott! Fick rådet att jobba med min målbild av hur jag vill ha det i mitt liv. Då har man lättare att välja bort människor som inte passar in där! Tycker det var bra, blir så konkret!

Jag känner igen det där. Jag har gått tillbaka på grund av gråt och ångest. Men han vill bara ha mig när han är full. Nu är han nykter och då duger jag inte längre.

det är det svåraste jag gjort i mitt liv. Har ju som alla som dricker för mycket försökt att minska, byta sorter, bara på helger osv. Alltid fallit tillbaka och sakta men säkert en ökad konsumtion. Min motivation var framtiden för mig själv. Ville jag sluta som ett fyllo som blev sjukare och gick längre och längre ner i missbruk. Jag har läst om missbruk sedan jag var liten. Pga många släktingar har varit a-missbrukare och dött i det så småningom. Flera var runt 30-års ålder... Ju mer man vet om sig själv och missbruket desto bättre kan man hantera svårigheter. Tänker på din sambo Dis. Han har alltså sumpat 2 förhållanden tidigare? Vad är oddsen för att han ska lyckas nu? Vill man inte sluta själv så finns ingen hjälp att få. Ingen kan tvinga någon annan att sluta med någonting. Det kan gälla droger, mat, träning, spel.. Det är bara personen själv som kan det. Nu har du chansen. Förstår att drömmen om den fina familjen gick i kras. Det är så för oss alla som bryter förhållandet när partnern väljer flaskan. Läk dig själv och dottern. Det finns ett bättre liv för oss som vill ha det. Inga gräl på grund av alkohol, inga fyllegrejor som någon ångrar, ett lugnt och fint liv som alla barn borde få växa upp i. Styrka och energi till dig.. Kram <3

Hade jag varit dig i denna tragiska situation så hade jag som ovanstående säger, flyttat därifrån med ditt barn omgående. Ring polis eller liknande, du kan inte fortsätta leva med denna man som det är just nu. Han behöver hjälp, mer hjälp än vad du kan erbjuda. Att bli nykterist kan vara skitjobbigt för honom men när han är såpass psykiskt instabil så behöver han läggas in eller liknande för avvänjning.

Varje uppförsbacke slutar i en nerförsbacke, oavsett hur jobbigt det känns mitt upp i uppförsbacken! Det kommer kännas bättre efter ett tag, ha tillit till att detta är början på nåt bättre!

Det blir bättre. Lite bättre dag för dag. Tar du tillbaka honom nu är du tillbaka på ruta ett igen. Håll fast vid ditt beslut. Styrkekram ❤️

Att se mellan fingrarna och låtsas som ingenting är det sämsta vi anhöriga kan göra. Bra att du skrev brevet. Fråga honom när ni träffas nästa gång: Läste du mitt brev? Frågor på det?

Hittade en tomburk vid vår teve uppe idag när jag städade. Han bär inte ner dem när han inte vill att jag ska veta att han druckit en vardag. Han smet upp när jag var ute med hundarna och trodde inte jag visste att han drack, men han lurar inte mig längre.
Vet ni vad jag gjorde? Jag satte ett brev till honom i tomburken där jag skrev att jag ser att han fortfarande smyger trots löften om att sluta. Blev ett a4 fullt. Ska bli kul att se reaktionen. Jag är nästan helt säker på att han kommer låtsas som om inget hänt och inte nämna brevet. Jag skrev också att sonens flickvän kommer i helgen och att han inte bör vara full för sonenes skull i helgen. Ska bli kul att se om det hjälpte. Ja att han inte är nykter på midsommar det vet jag, men ikväll, och på lördag. Spännande dagar.......

Du förtjänar att ha lugn och ro runt dig, det gör vi alla. Förstår att det är svårt att hitta nåt, det är det för mig också, även om vi verkar ha något olika utmaningar. Jag letar i storstad med omöjliga priser. Känner att jag nästan får panik om jag tänker på att jag och min dotter ska bo i en trång liten lägenhet. Själv kan jag bo nästan hur som helst, men jag vill ju att hon ska ha det fint! Igår började jag kika lite längre bort från det område där vi bor nu (som för övrigt är ett av de rikaste och dyraste områdena i hela regionen...) och för samma pengar som man kanske kan få en liten trea med en trång balkong för här, kan man köpa ett litet radhus med trädgård. Men då snackar vi en resväg på 30-40 minuter med tåg eller bil för att komma till jobbet. Jag drömmer om gräs under bara fötter och morgonens första kaffekopp i solen på trappen....Ett litet hus, som bara är vårt.

Du är en förebild för andra. Fortsätt vara stark! Många kramar!

Vaknade ensam i sängen i morse och tänkte först att allt bara var en ond dröm. Han ringde mig i morse och sa att han var hos sin mamma och skulle bli kvar där idag, kanske tills imorgon. Senare började han skicka meddelanden där han skrev att han älskar mig över allt, vill göra allt för att det ska bli bra, etc etc. Då ringde jag honom igen. Så otroligt svårt! Men sa att jag inte vill att vi ska leva tillsammans just nu, han måste hitta ett ställe där han kan bo och BEVISA över tid att han klarar att avstå från alkohol som han nu säger att han ska. Det enklaste hade såklart för mig varit att förlåta honom och låta honom komma hem, och så kunde allt bli bra igen. I alla fall ett litet tag. Kanske han hade börjat dricka igen, kanske inte? Omöjligt att veta säkert, men oddsen är inte direkt i hans favör om man säger så. Tråkigt nog! Ingen skulle önskat högre än jag att han faktiskt kunde ta sig samman och sluta dricka.

Gjorde det klart för honom att han ansvarar för sig och jag ansvarar för mig. Verkade som att det gick in denna gången. För stunden i alla fall.

MEN DET GÖR SÅ ONT! Tror att detta kommer bli den värsta sommaren i mitt liv. Separerade från ett ex en försommar för många år sen. Vi bodde ihop men hade inga barn. Så enkelt allt var! In med mina saker i en andrahands lägenhet i stan och så ut på nya äventyr. En sommarflirt vid Medelhavet, många festnätter med vännerna och hela livet låg fortfarande framför mig. Alla möjligheter. Nu ser jag bara en lång uppförsbacke.

Att du har satt punkt! Du förtjänar att ha det bra. Jag satte också punkt för ett tag sen men gjorde misstaget att fortsätta att ha kontakt. Gör INTE det misstaget för då är du säkert snart inne i skiten igen. Bryr helt är mitt råd och var konsekvent! Mitt ex grät och var sååå ledsen och ville ha mig tillbaka. Han var den där specielle personen som jag har älskat så. Slutade dricka gjorde han dock inte och snart var vi tillbaka i soppan med hans elaka fylle-sms. Nu, sen en vecka tillbaka, har jag blockerat honom på FB, svarar inte på sms och telefon. Nu är det lugnt på riktigt. Skall blockera även mobil men skall samla på mig lite fler elaka fylle-sms först som jag kan läsa när jag saknar den snälla personen som han kan vara. Hoppas du håller ut nu och är ståndaktig. Det blir bättre, jag lovar. Idag fyller mitt ex år och jag tänker INTE gratulera honom. Hade planerat en heldag för honom vilket han vet. Nu kan han sitta där och sakna mig (kanske i alla fall :-) )! Han har haft kontakt med en annan kvinna under vårt förhållande och igår när jag skulle sova plågade jag mig med att tänka på om han firar ihop med HENNE. Var ledsen en stund men det gick över. Tror inte hon ordnar så som jag skulle ha gjort utan de dricker tillsammans i så fall och hur romantiskt är det??? Stå på dig nu! Kram

Mina sytom som med beroende är kronisk magkatarr