Senaste kommentarerna i forumet

Håller med dig i det du skriver. Jag blir så förbannad... VAD är det som är så fruktansvärt kul med att dricka i smyg och sedan somna tidigt el såsom min sambo ofta gör lyssna på punk hela natten.....? Jag frågar honom ofta om han hade roligt igår på sin ensamfest, nej svarar han ju alltid då.

Visst, det är väl ett beroende som de inte styr över själv men det finns mycket hjälp!! ALLA människor går igenom svårigheter i livet, ingen kommer undan. Varför ska just min sambo tro att han ska leva ett totalt bekymmerslöst liv och om det dyker upp krav el bekymmer så dövas detta med alkohol. Allt för att slippa ta ansvar?
Det är helt ofattbart att han inte förstår att jag tröttnar? Kan det vara så att han inte själv märker när han är full? Varför vill man inte leva ett lyckligt liv? Tror de att livet är oändligt el?

Har följt din tråd och känner så igen det mesta! Varför är det så svårt för dem att ens erkänna att dom är berusade, hur dumma tror dom vi är att det inte skulle märkas på dem?

Min man gjorde ett liknande "trick" i fredags, när jag och dottern kommer hem har han redan satt igång grillen och öppnat en öl, stod en till oöppnad framme i köket. Det skulle då antagligen trodde han täcka över det faktum att både jag och dottern märkte han säkert redan halsat minst 3-4 st innan vi kom hem. Han verkar tro att om han bara visar två flaskor så förstår jag inte han redan druckit fler innan, låssas börja på den första vilket han även påtalar, när jag kommer hem. Om jag så skulle vara korkad och dum men ögon och näsa har jag väl kvar att märka hans redan halvfulla uppenbarelse?! Innan han druckit den andra klart efter middagen hade han dessutom redan slocknat i soffan och sov resten av kvällen så antagligen hade han grundat med starkare grejer också men druckit så fort så det liksom inte hann märkas innan han redan slocknat :( Och så undrar han igen på lördag varför både dottern och jag är småsura och åker bort över dagen...

Låter bra att du Saga åtminstone har en lägenhet på gång, om än inte genast så kan du räknar dagar och roa dig på annat håll för din egen skull tills du kan flytta! Jag tror också att självvald ensamhet är mycket bättre än sjuk tvåsamhet, man kan inte släppa in folk i sitt liv så länge alkoholen bor i hemmet. För sig själv i egen bostad måhända man är fysiskt ensam men samtidigt kan man fylla livet med sånt man vill och börja umgås igen med mänskor man mår bra av, på sätt man mår bra av. Och utan att spänna sig för vad som väntar hemma efteråt.

Tack för ditt stöd!
Jag tar mycket mindre skit nu än för några månader sedan. Nu kan jag se på ett annat sätt att alla vår gräl beror på hans alkoholkonsumtion. Han har ju själv bestämt nu att hålla sig inom rimliga gränser. Med detta menar han 4-7 öl per vecka. Ingen whisky, inget vin. Han blir ju full och det är ju det jag inte klarar av. Jag får inte ut något av att umgås med någon som blir full och pinsam, löjlig och barnslig. Och sedan seg och trött och lat resten av veckan. Lägenheten är ju inte ledig än på ett tag så jag får väl försöka att boka in annat på fre-lör kväll för jag exploderar nog om jag är tvungen att umgås med honom full en gång till. Det är så oerhört frustrerande när han inte ens erkänner att han är berusad!!?

48 nyktra dagar har min sambo haft nu. Undrar när jag ska sluta räkna? Jag är inte orolig dagligen längre, men vissa dagar kan jag känna lite orosgnag i magen precis innan jag kommer hem från jobbet. Håller nästan andan sekunderna innan jag hör honom säga de första orden. (Skulle höra direkt om han hade druckit, vem behöver alkomätare liksom?) Allra helst när han varit ledig, för det är oftast då han druckit för mycket. Men oftast känner jag mig bara så innerligt glad och tacksam över att han valde mig och vårt gemensamma liv ❤️

Din väg fram till att ställa krav om detta är förstås en process, som börjar här på forumet. Skriv här vad du tänker och känner, läs andras inlägg och "diskutera". Läs gärna inlägg från "andra sidan" för det ökar dina möjligheter att förstå din sambos svårigheter. Han behöver förstås hjälp att sluta, men det viktigaste är att han verkligen vill sluta.

Många inlägg här handlar om ungefär samma sak, och får ungefär samma svar. Får man inte svar direkt lär man sig mycket av att läsa andras inlägg. Att bryta upp i din sits måste kännas oöverstigligt. Men det liv du lever nu är också snudd på oöverstigligt. Ställ ultimatum och kräv att han väljer - alkohol/röka eller familjen. Han måste vilja sluta själv, och tvinga honom att välja är enda sättet. Just nu får han båda delar. Men du måste förstås vara beredd på vad du ska göra om han väljer alkoholen.

Han kommer aldrig att tro att du menar allvar om du kommer med tomma hot. Han kommer aldrig att bli nykter om han inte vill det. Du måste kräva att han väljer - alkoholen eller dig och ert gemensamma liv. Sen kan du förstås stötta, men han måste välja och verkligen vilja det.

Så skönt för dig Dionysa att du fick sagt allt du ville ha sagt. Hans iskalla yttre behöver förstås inte spegla hans inre, men det är hans problem och inte ditt. Jag säger som Grynet till er båda: Ta ingen skit! Kram ❤️

har jag berättat precis vad jag tycker och tänker om honom om oss, för honom. År av ilska, oro, etc kom fram. Han tog det nog bra! Iskall som han är kan han ta sånt. Och jag fick ur mig! Tack forumet!

Nä, jobbigt.... Idag fyller min sambo år. Som tur är har min älskade autistiske lillebror varit med oss hela dagen.
Av ngn anledning var min sambo mkt arg på mig igår och lade sig och sov på soffan. Senare under dagen är all surhet och alla aggressioner som bortblåsta och allt skulle plötsligt bara hur bra och kärleksfullt som helst, hålla handen på stan. Nej tack......

ibland = ofta, blir jag så trött på honom!! Jag säger: det där får vi ta i familjerådgivningen,... det där får vi... etc bla bla. Han är ju en mästare på att ta uppta plats utan att leverera. Du ser! jag är redan ockuperad!!!
Fy fan, det är inte juste att leva med någon man hatar så, eller hur.

Ja jag är på väg.

jag såg era inlägg nyss, är inte så aktiv här numera. Är precis på väg bort, läs vad jag skrev till Körsbärsträd här imorse. Läs också andra trådar. Ni kan inte få era män att sluta dricka, försök samla kraft och stötta varandra att ta tag i era egna liv!
Kram / mt

Min man har två barn sedan tidigare och ett litet barnbarn, men det är mest jag som håller kontakten med dem. Han orkar bara med sig själv och sitt drickande.
Vi bor i hus tillsammans , ett ljuvligt hus med en underbar trädgård , den trädgården är min räddning.
Vi har också två ljuvliga katter som alltid finns vid min sida. Vi hade kunnat ha ett härligt liv om inte min man var alkoholist..
Jag vänder och vrider på detta, ena dagen är jag beredd att bara gå, nästa dag är jag beredd att slåss mot alkoholen. En meningslös kamp..
Jag är nu sjukskriven för depression/ utbrändhet, jag ramlade ihop totalt på mitt jobb och fick panik ångest.
Då lovade min man bot och bättring, men ingenting har hänt. Han är inte elak eller aggressiv, men hans minne sviktar, han pratar konstigt och han rör och beter sig som en 90 åring. Han har gått upp 30 kilo i vikt och är fet och plufsig, men det bekommer honom inte..
Vem har sagt att livet ska vara enkelt? ?

Under körsbärsträden

I går stod era knoppar glänsande, stinna
I dag ett hav av frasande, rosa kjolar
I morgon ett täcke för marken
Så kort
så skön
så skör
- är vår levnad

och tack MM som gav ett första välkomnande. Så kan det vara här (tyvärr) att man inte direkt får svar. När jag läser ditt inlägg Körsbärsträdet så låter det oroande med din sambos beroende av alkohol och röka. Mönstret är alltför välbekant. Du frågar var han kunde få hjälp - om han gör det, vill ha hjälp antar jag att du menar. Det verkar inte som han är beredd att ändra sitt missbruksmönster och då är den beska sanningen tyvärr att du inte kan göra något för hans del.
Det du KAN göra är att ta tag i din egen livssituation. Och ditt barns, snart dina barns. Jag förstår att det är ett känsligt läge när du är gravid men desto mer viktigt att du tar hand om dig.
Du kan gå på Alanon möte och du kan vända dig till Alkohollinjen och diskutera din situation och be om råd. Du kan söka upp Carina Bångs sida för medberoende på nätet, där finns massor av tips och kloka råd. Har du någon vän eller anhörig du kan prata öppet med? Eller någon arbetskamrat kanske.
Ett första jätteviktigt steg har du redan tagit: du har skrivit ditt första inlägg här! Det är bra att skriva av sig, det är ett sätt att bli klar över sina egna tankar och att få 'se' sin situation lite utifrån. Läs också andra trådar här, gärna även på de andra sidorna. Det ger bra insikt om hur svårt den som är fast i missbruk har att sluta - även de som verkligen vill sluta.
Kraft, styrka och klara tankar till dig! / mt

Hej och välkommen. Jag ser dig. Ville bara säga att det är lite lugnare här på helgerna och det kan dröja lite innan man får svar. Ge inte upp! Det finns många kloka på anhörigsidan där du kan få råd. Jag är inte i din sits utan nykter Alkoholist men förstår hur du känner dig. Det är en jobbig situation.
Jag är övertygad att någon snart tar tag i din tråd och ger dig goda råd.

Tills dess kämpa på kramar.

MM <3

Hur är din situation ang bostad? Har ni barn tillsammans? Jag känner igen detta i min sambo. Att upprepa sig, prata som en 90-åring.

:(

återkommer...

Lite nyfiken på vad din man säger om detta? Eftersom ni går i terapi måste ju detta ha diskuterats?

Ska läsa om detta! Varit ute och ätit mat med vänner. Min sambo har suttit framför trav/hockey/fotboll/öl. Han har precis gått och lagt sig. Försökt starta bråk om vilken halsduk jag använder och varför jag måste ha 2 (jag har långt och mkt hår). Svarade inte emot. Nu har han gått och lagt sig kl 20.30!

Du har tipsat om den tidigare och det verkar mycket intressant!

Baby King Syndrome
Baby Queen Syndrome
Nått som drabbar många drog/alkomissbrukare.
Finns inte mycket om det på svenska men väl på engelska att läsa om.
Just Google it :D

Kramar

MM

men min man håller på så där också. Jag säger åt vår familjerådgivare (tack för att hon finns!!) att jag lever med en tvååring som samtidigt är i tonåren samtidigt som han är upp i åren...! Verkar som om män är överrepresenterade i den här kategorin?!
Jag har nämnt att han till att börja med måste sluta med alkoholen om vi ska ha någon chans med alla de övriga problemen. Jag vill inte mer annars. Kan inte; erkänner min maktlöshet inför a och dess konsekvenser.