skrev emje i Har gjort slut och tvivlar, hade han verkligen problem?

Är så nervös nu vet inte var jag ska ta vägen. Vi ska ses ikväll och prata igenom allt praktiskt. Hur vi ska prata med barnen och när jag kan hämta grejer. Vet inte vad jag är nervös för riktigt, bara påslag i hela kroppen, fryser. Har insett de senaste veckorna att det kanske inte ens var alkoholen som var värst och att det har förekommit en del situationer som i efterhand haft mer med svartsjuka och kontroll att göra än alkohol. Är rädd att han aldrig kommer att förstå varför jag lämnade, jag har så svårt att acceptera att inte bli förstådd. Orolig för vad han kommer att säga idag, att han kommer att ha något slags brandtal och säga massa fint. Men jag känner mig ändå beslutsam i att hålla fast vid att vi inte kan vara tillsammans. Den enda tanken som räddar mig är att det blir vi om det är meningen, men det går verkligen inte just nu.

Så tacksam för det här forumet ❤️ Tack alla ni som kommenterar med stöttande ord och ni som delar med er av egna erfarenheter i andra trådar. Gult värt när man behöver hitta styrka


skrev User37399 i Vad ska jag ta mig till?

Håller med has.
Förhoppningsvis är insikten inte manipulativ utan äkta och då har han ett eget jobb att göra.

Tyvärr upplevde jag dessa insikter ett flertal gånger..


skrev User37399 i Berätta för barnen?

@Euology
Jag tror att det viktiga är att föräldern som är välfungerande meddelar soc att de skaffar eget boende o på så sätt säkerställer barnens situation.
Vet att det i ett fall väldigt förenklat blev att mamman fick välja mannen eller att barnen omhändertogs.


skrev Euology i Berätta för barnen?

Soc har tagit beslutet att öppna en utredning och har sedan det beslutet togs 4 månader på sig att göra utredningen.

Vet någon vad en sådan utredning kan mynna ut i? Det vet att barnen är trygga med en förälder så då är ju inte omplacering aktuellt. De kan erbjuda honom hjälp med sitt missbruk. Men enligt honom har han ju inget sådant problem så jag misstänker att han inte kommer att tacka ja till behandling.


skrev has i Vad ska jag ta mig till?

Jag förstår @bumblebee! Jag skulle tro att den viktigaste frågan att ställa dig själv just nu är: vad behöver du?

Orkar du vara en del av det här och kan du jobba med dina saker samtidigt som ni bor på samma ställe?

Att han kommer till insikt och hittar sin väg är förstås jätteviktigt - för honom. Det är också hans arbete att göra.

Ditt viktigaste jobb är att känna efter hur allt det här känns för dig, vad du behöver just nu och se till att det blir bra för dig💗

Så svårt, och så viktigt.


skrev bumblebee i Vad ska jag ta mig till?

@has Det går framåt, men det är flytten som känns jobbigast och som kag har svårast att genomföra.

Jag pratade med vår arbetsgivare i måndags och vi ska gemensamt fundera över ett sätt att försöka nå fram och få honom att ta emot hjälp och behandling. Det känns jätteskönt, och jätteskönt att få dela med mig av ansvaret och upplevelsen till någon annan.

Det var meningen att jag skulle träffa hans nära vän i måndagskväll, men då förvånade han mig och började prata och berätta om hur han ser på allting. Jag sa rkt ut att jag tror att han är beroende och att han behöver hjälp. Jag kommer inte acceptera att han inte söker hjälp. Vi pratade om att han inte kan känna skillnad på 1 och 4 öl, att han har rätt hög tolerans, och det aldrig bara blir en öl, att det är väldigt viktigt för honom att få dricka. Jag berättade en del av min mammas berättelse, att hon aldrig trodde hon skulle bli glad och få ha roligt igen när hon blev nykter, men jag känner nog ingen som skrattar och har så kul som hon. Så det går bra att leva ett nyktert liv.

Jag har även mejlat socialtjänsten och ska prata vidare med dom, främst för min egen skull då jag hoppas vår arbetsgivare erbjuder en bra behandling, men annars även för hans skull.

Men när han berättar och pratar om saker såhär, när han visar på självinsikt och det låter som att han vill förbättra sig och vill göra en plan. Då vill ju jag stanna. Jag vill inte förstöra momentumet och förstöra hans motivation när han är påväg att se. Det är nog det svåraste nu.


skrev User37399 i Kommer han någonsin att sluta dricka?

@Anor@@
Inte dumt, men kanske inte så realistiskt?
Hur gick det med hans kontakt med beroendeenheten?


skrev Självomhändertagande i Vad ska jag ta mig till?

@bumblebee
Det låter som du hade ett fint samtal med din mamma.
Vilken fin plan du har.
Lycka till! Och tacka dig själv att du gör det här för dig. För ditt liv. För din framtid.


skrev Anor@@ i Kommer han någonsin att sluta dricka?

@Samsung50 jag förstår dig! Jag har inte kommit dit ännu. Hoppas fortfarande ...säkert dumt.


skrev Åsa M i Vad ska jag ta mig till?

@bumblebee men så skönt att höra! Att få stöd från någon som förstår är så viktigt. De första jag berättade för om mitt ex förstod inte alls och frågade "slår han dig". Som om det är något alla alkoholister skulle göra.
Kämpa på, vi är med dig!


skrev Tröttiz i Vägen framåt

Hej.
Märker att det har bytt utseende. Man kommer väl in i det och det känns bra till slut.
Jag har lite svårt att få grepp om den nya layouten, så gör jag något tokigt eller missar något svar ber jag om överseende ... 🙏🙈

Annars känner jag mig trött. Lugnt och skönt privat, men trött och matt med bakgrund i jobbet. Då jag känner att jag inte har kontrollen där så blir det så. 😴🙄 Tror verkligen det har med mitt fd "medberoendeliv" att göra att jag är extra känslig. 😒 så fort man inte har kontroll ..

Sköt om er.
💜


skrev has i Vad ska jag ta mig till?

@bumblebee känner med dig💔❤️

Så skönt att du har människor omkring dig som kan hjälpa!

För mig var att lämna det tuffaste steget. Sen har det gått bättre, så det finns hopp på andra sidan.

Finns med dig i tanken, du är stark och du klarar det här fast det kanske inte känns så just nu❤️


skrev User37399 i Känner mig så kluven

@Snödroppen
Ah den formuleringen blev nog lite fel - eller väldigt fel. Vi bidrar inte till drickandet - avsåg att vi hjälper till med att skydda så att saker fungerar runtomkring trots drickandet när det utan vår hjälp skulle ha brakat ihop.
T ex att jag knappade in sjukskriven på måndagen istället för att han bara uteblev. Medans han fortsatte dricka i lugn o ro. Hade han vara uteblivit så hade de sökt honom och allt hade avslöjats.

Totalt fel formulerat av mig.


skrev User37399 i Vad ska jag ta mig till?

Vad skönt med det stödet från din mamma.
Låter som att du har en bra plan🤗


skrev bumblebee i Vad ska jag ta mig till?

Igår träffade jag min mamma, vi gick ut och åt och firade att hon varit nykter i X antal år. Jag frågade om jag fick följa med henne hem sen och bara vara en stund, det kändes jobbigt och motigt att åka hem. Såklart fick jag det, så under kvällen fick hon äran att dela med sig av lite visdom och klokheter kring beroende. Hon känner igen alla beteenden sambon har kring alkohol. "Det där är sjukdomen". Förnekelsen, försvaret, ovilja till förändring, ovilja till självinsikt, egot, osv. Det var ett väldigt givande samtal, men samtidigt väldigt jobbigt. Hon såg rakt igenom mig. Men nu har vi gjort en plan. Jag ska prata med vår arbetsgivare, för att höra vilken hjälp dom kan erbjuda honom. Jag ska prata med socialtjänsten för att skaffa hjälp åt både mig och honom, och jag ska prata med hans nära vän och göra en plan för att flytta. Jag måste det, även fast det känns fruktansvärt jobbigt och ger mig en tung ångestkänsla i hela kroppen. Jag ska berätta för henne hur allt har sett ut, för jag tror inte han varit ärlig, och sedan ska jag be henne följa med mig och berätta att jag tänker flytta och så får hon stanna kvar och trösta honom.


skrev Snödroppen i Känner mig så kluven

@bella70
Det tycker jag inte, att vi bidragit till drickandet.
Det hade nog skett oavsett ändå.

@ann74
Tyvärr är sjukdomen progressiv, det blir alltså värre och värre.
Det svåraste för mig var att acceptera att jag är fullständigt maktlös inför hans drickande.
Fullständigt.
Det är tufft, man sjunker ihop av insikten för innebär också att ens drömmar och förhoppningar försvinner.
Men det ger en också möjligheten att se verkligheten för vad den är och då riktar man fokus på sig själv istället och där börjar förändringarna.


skrev User37399 i Känner mig så kluven

@ann74
Det ingår och är inget du kan påverka…

Slår mig ofta hur icke unika aktiva missbrukare är. Det tog tid innan jag insåg det.
Men även vi medberoende. Filmade själv vid ett tillfälle.
Det ger inget, vi kan inte göra något för att hålla en person nykter.
Tyvärr så har nog många av oss, även jag, bidragit till supandet istället genom att acceptera, skydda o stannna kvar och lyssna till jiddret.


skrev ann74 i Känner mig så kluven

@gladpålåtsas ja det är samma här dom gånger han är nykter är han snabb på att tala om hur fulla andra är som bara är glada . Även när vi är hemma kan han sitta och kommentera hur vissa dricker, så självbilden är totalt noll. Jag har filmat han några gånger och visat men då blir han bara förbannad och det finns massa förklaringar att han var trött eller jobbat för mycket.


skrev Kärringen i Är tillbaka

@Åsa M jag kommer till massor med insikter när jag sitter ensam i min sorg, så som jag verkligen krumbuktat mig i detta förhållande som om mina uppoffringar gjorde honom mindre missbrukande! Och jag hade redan allt inprogramerat för alkoholister, det kan jag.....konstigt man känner sig som en urvriden disktrasa.
Jag är bara så trött och faktiskt övertygad att jag inte fixar en omgång till med honom inte nån mer vända med mina sk kompisar heller .... dom lever ett ytligt och konstigt liv som inte känns som det tillhör mig! Jag är liksom lite flytande nu vart jag kommer hamna vet jag inte , jag är väldigt ensam men hellre det än i nån värd där man inte kan lita på någon .

Vi har inte träffats på över 2 veckor och det är lika bra jag vill inte träffa honom jag skiter I honom och vad som händer men katten kommer jag ta.


skrev Exhale i Jag sörjer

@Kärringen Hon är en bra följeslagare. Läs och lyssna. Lev på. Återkom. Det tar lite tid. Men sen när det väl lossnar. Då är man för evigt förändrad. Och det är vilsamt i det livet. Det är små steg framåt och några åt sidan och några bakåt. Och det är okej. ❤️


skrev Snödroppen i Hopplöst

@Kameleont
Tack❤️
Har tänkt på dig och undrat hur du har det.
Jag har inte börjat med vårjoggingen än😊
@Samsung50 klokt svar, jag håller med.
Kram


skrev gladpålåtsas i Känner mig så kluven

@ann74 Jag åker mycket hellre själv numera. Ska han med på släktkalas måste han köra och det händer att han gör. Men sen klagar han alltid på alla som blir fulla och tjatiga framåt kvällen utan att reflektera över att han brukar bli så mycket värre.


skrev Samsung50 i Hopplöst

@Kameleont har du funderat på att ta hjälp med ditt medberoende tex genom samtalsstöd? Ni behöver båda kämpa och göra en förändring, han med sitt beroende och du med ditt medberoende. Ni behöver göra era egna resor. Att du startar din resa kan göra att även han gör en förändring. För ingen någonting kommer det nog fortsätta på samma spår.. Om era liv ser ut på detta sätt om ett år, fem år, tio år. Hur skulle uppleva det?


skrev Tröttiz i Känner mig så kluven

@ann74
Håller med @bella70, bland annat att en öl i många fall blir fler ... Man vill ju kunna tro på deras ord, kontrollförlust gör att "bara 1 öl" drar iväg till flera. 😒

Trist att han blir elak sen, förstår om det är jobbigt att försöka att inte ta åt sig (har själv haft svårt). Beroendet som talar och kanske även en del att man hackar på andra för att åtminstone för liten stund må lite bättre? 🤔

Kram.
🌺