Senaste kommentarerna i forumet

Jag har läst mycket av det du skrivit här och känner igen mig, lider med dig. Jag var mycket här för ca ett år sedan, då mitt förhållande var nytt och allt jag trodde mig veta om alkoholism visade sig vara en droppe i havet... Detta forumet har hjälpt mig så mycket. Han flyttade mer eller mindre in i min efterlängtade egna lilla lägenhet, som jag skaffat efter skilsmässa från min icke alkoholiserade, fullt normala och fina man. Inte alls vad jag hade tänkt eller önskade mig... Det har varit så många turer hit och dit, polisen har varit inblandad fler än en gång när det spårat ur och jag fått fly ur MITT EGET HEM. Nu bor han inte här längre, det är SKÖNT. Jag vill kunna ha ett sporadiskt förhållande med honom, eller helst bara som god vän, men det är inte vad han vill... och får han inte som han vill beter han sig som en tjurig barnunge. För mig går känslorna upp och ner, ibland tror jag mig älska honom och känner stark samhörighet och önskan om en bra framtid. Andra stunder äcklas jag och vill bara vara ifred. Känner mig lite rädd att hela mitt känsloliv påverkats negativt av allt... Kanske jag aldrig mer lyckas känna "äkta" och varma känslor för någon igen?
Kram till dig också, och alla som behöver en!

Ska kolla den där filmen jag med.
Min man dricker i stort sett varje dag, olika mängder. Han är i ett rus eller på jakt efter ruset. Känner så väl igen det du skriver.
Jag borde lämnat för längesedan, men har haft hoppet kvar och känslor. Hoppet har försvunnit, men känslorna finns det kvar av. Visst ska man tänka rationellt och allt. Det är allt annat än lätt.
Stor kram till dig.

Jag kan inget göra... Hans hälsa är ju inte mitt ansvar.
Var så trött, stressad och orolig tidigare idag. Tonvis med jobb och inte tid att svara alla gånger han ringer för att bara snacka om ingenting...
Känns lite bättre nu, var tvungen att skriva av mig lite, tack för svar :)

Ok. Han har inte varit nykter en dag sedan sedan i början på december. Då förstår jag att han förnekar. Vad kan du eg göra??

Jag önskar att det vore så enkelt... De gånger jag gjort så, för länge sedan, har han bara blivit ARG, förnekat sin sjukdom totalt. :( Han gör det nu också, han anser sig ju frisk när leverproverna visar ok...

Kan du inte bara säga att du vill prata med honom, möta honom på riktigt, dvs när han är nykter?

Läser i kapp allt vad jag kan ❤ Haft lite mkt. Skriver senare raringar. Stor kram.

Ok, mitt inlägg kommer inte ens upp bland de senaste :( Skrev jag något olämpligt eller varför?

att du skrev det du behövde skriva. Kan du tipsa tjejerna om hjälp för sitt medberoende - du har säkert gjort det? De har sin egen väg att gå för att göra sig fria och den kan inte du gå åt dem hur gärna du än skulle önska att hjälpa. Kan ni gå till Alanon? De är ju s.k vuxna barn som jag också är. Och oändligt många andra.
Fint att höra av dig, njut av våren? Lördagskram / mt

Här har varit rätt okej en längre tid. Men jag har svårt med en känsla, sommjag inte vet om det är en sak som bara jag kan invdrka på eller något som kommer "utifrån". Jag upplever ännu också att det inte finns något vi, inte på det sättet som förut. Jag skulle inte gå så långt att jag skulle säga att jag inte älskar min man. Jo jag gör det, redan pga den långa gemensamma väg. Men att inte få göra något planerat tillsammans grämer mej. Det att jag måste säga till om sådant. Han försöker nog ställa upp, men jag menar i te nu någon som "hjälper till" eller sköter saker då jag är borta.
Jag saknar drömma tillsamman och det att man visar man saknar varann. Nu känns det som om jobb och sånt är saker man planerar, liksom sånt som har med barnens lov och annat att göra. Men att aktiv visa man vill görasaker tillsammans för oss. Inte så att "vi" är en buffertzon som alla andra gnager på och något man kan skippa om man är trött.
Jag klagar igen jag vet, men försöker få helgen att funka med god min, och småningom bygga upp något som kan funka.

...utan vägen dit som räknas. Så ifall det inte blir något den här gången, så håll fast vid ivern och alla tankar det här äventyret väckte. Läs om dem här på forumet om du glömmer bort känslan. Du har ändå något att bygga vidare på, du har hittat något du brinner för. Målet kan man nå på många olika sätt, och detbär ju inte fel att ha roligt på vägen. ;)

Men håller tummarna här de snart hör av sej om titten!

Du har säkert rätt DrömmaBort att det skulle ge mer än det tar att lägga sin energi på ett eget stort projekt med en renovering. Som du säger skulle det vara befriande att inte behöva tänka om det är flaskan eller målfärgen som ska öppnas för dagen, ett ställe och ett skeende jag själv styr över. Är så nervöst förväntansfull när dom ska höra av sig om titten så jag knappt kan hålla mig! Länge sen jag känt en sån framtidstro som nu!

...att läsa hur ni bekriver allt ni planerar! Vilke härlig stämning här på forumet då ni planerar er framtid.

Grattis! Vi får hålla tummarna huset blir ditt. :D Jag tror nog det blir en bra grej. Oberoende om ni hamnar flytta in lite väl tidigt och allt är halvfärdigt, så är det ditt beslut. Och du bestämmer i vilken takt renoveringen framskrider och åt vilket håll. Du behöver inte gå omkring och undra om det tas fram målfärg eller flaska ikväll. Jag tror det kommer att ge så mycket mer än det tar. Och kom ihåg att dokumentera det, ta bilder och sådant, så du själv kan se efteråt vad allt ni faktiskt fått tillstånd!

Nu är det ju ingen lyxvilla jag kollat på ? är väl mera modell minihus eller torp i behov av upprustning. Borde nog vara beboeligt men kräver endel arbete. Fick redan för måånga år sen det bästa ekonomiska tips en kvinna kan få: hur ni än som par ordnar er ekonomi, se alltid till att samla på dig en egen "fuck off" fond - sätt undan ens en liten mängd pengar regelbundet och skaffa papper på att det är ditt oavsett vad som händer. Detta råd har jag följt sen ung och i och med det kan jag nu kanske rädda min framtid!

Huset vi tillsammans bor i är gemensamt men är inte särskilt dyrt i drift så ett tag kan jag både äta kakan och ha den kvar. Räknar ju nog med att torpet kommer att bli mitt hem fortare än tänkt om det blir av, har mycket svårt i dagsläget att se jag bor kvar med honom om ett år. Så får jag chansen tror jag att jag satsar, det är nåt jag behöver göra för mig själv och det känns bra att kunna ha den beslutandemakten i egna händer. Så kan han dricka vad och när han vill, vi andra kan åka till torpet och mysa och strunta i honom.

Men ni har inte huset tillsammans du o mannen?
Är d beboeligt hus så ska ni nog klara er du o barnen under renoveringstider ändå, d gör ni nog med glädje isånafall tror jag ? Spännande med nytt o en ny framtid!

Ja, jag funderar på om d inte är så ändå...dock har fyllan i sig bli it lugnare de senaste dagarna men d är ju ändå alkohol överallt! Får inte ihop d riktigt..

Om det stannar där och flera dar till nästa är det ok för mej. Gillar inte det, men okej. Inte talar vi helt öppet om det. Han köper öl då det passar honom. Stör mej gör det mest nu för att jag vet han snarkar i natt då han druckit. Men som ni märker lägger jag märke till det. Och vill liksom skriva hit, för att ha koll på mönstret och mina egna reaktioner och kunna åter komma till dem.

Och det jag gillar minst och är mest misstänksam över, är att jag vet han haft ett par jobbiga grejer denna vecka och att jag personligen inte tycker det här är den rätta avslappningsmetoden ifall att han har svårt att släppa tankarna och koppla av.

Så jag får väl vänta på när det pyser till här. Burkpys, som orsakar obehag. Har nu inte tänkt sura över det heller. Men jag hade hellre sett han planerat in nåt annat. Jag fylmer min tid med egna planer.

Vet inte riktigt hur det känns. Först var jag jätte glad att jag vågade. Sen fick jag ekonomisk ångest, tänk om jag räknat helt fel eller om dom begär massor mer än marknadspris bara för dom vet jag vill ha huset? Och mannen kommer bli vansinnig om det blir köp, mina pengar så inte för det, men han komma säga åt mig att flytta dit och aldrig komma tillbaka. Kräva att jag flyttar genast, vilket ju kan innebära man ska bo med två barn i ett renoveringsprojekt från dag 1. Fast nåja, värre saker och större projekt har man väl fixat ? Ska försöka andas ett tag nu bara, har lämnat nästa steg i husägarens händer men jag får väl vara stolt jag vågade steget att ens fråga även om det skulle rinna ut i sanden sen.

Inte kul om du börjar hitta mer spår igen av gömda flaskor, är nog en signal att ta på allvar. Kanske han istället för att skärpa sig som du trott och hoppats istället jobbar hårdare på att dölja det..inte alls bra!

Jag flyttade tillbaka i mitten av november. Han lyckades till slut övertyga mig om att han tar tag i drickandet. Det har hittills varit en ganska bra period, men tyvärr misstänker jag att helgdrickandet har börjat sträcka sig ut i veckorna igen. Han är åtminstone snäll, han har inte varit det minsta våldsam sedan jag kom tillbaka. Det verkar som att han fattade och verkligen insåg att jag menade allvar. Jag tror inte att han vill vara med om det igen.
Jag känner mig i alla fall lugn nu och jag har fått en helt annan självkänsla. Nu vet jag att jag klarar att ta mig härifrån om det skulle behövas. Jag är inte beroende av någon. Den vetskapen att jag är stark gör mig lugn.
Hoppas att ni andra inte har ett helvete där ute. Jag vet vad ni går igenom.

Men va härligt, hur känns d för dig nu då efteråt? Känns d bra?

Har brevet på jobbet så kan lägga in d imorn, visst är d privat men jag fegar ur känner jag så smått o det vill jag inte...jag har börjat få en känsla som inte är särskilt bra! Jag börjar se ölburkar o vinflaskor som snyger sig in i hemmet igen o d är min största fasa att d ska gå tillbaka till vad det varit igen!

Samtalet avklarat! Och det gick bra! Dom har funderat på att sälja bostaden men inte riktigt kommit till skott, men tanken har funnits och de kunde tänka sig att låta mig komma och titta, så tar vi diskussionen därifrån. Bostaden behöver renoveras, det var dom ärliga med men dom lät positivt överraskade att jag sa det inte är nåt problem. Vi bestämde ingen dag för titten men jag lämnade mina kontaktuppgifter och dom skulle fundera vidare och höra av sig ? Så kanske det kan bli nåt, frågan kom ju lite från ingenstans så får ge dem lite tid att bestämma för det första att dom vill sälja och fundera på priset i såfall.

Vad bra Nykteristen om du fått brevet skrivet, jag läser gärna om du vill ha input på brevet om det inte känns för privat att lägga upp det här?

Har också sovit sjukt dåligt, men humöret är bra idag! Skönt att det är så även för dig! Gör mig väldigt glad att höra!

Lycka till med samtalet och uppdatera så fort du pratat med dom.

Mina vänner, jag har skrivit brevet nu. Är det okej om jag lägger ut det här så ni får läsa....jag tvekar på mig själv nu gällande detta och skulle behöva nån som läser det innan jag klickar på skriv ut....har jag glömt nåt? Låter det helt sjukt? Har jag verkligen skrivit det jag vill få fram? Kan det misstolkas? Sååå många frågor!

Har sovit uselt men är på strålande humör! Vaknade jätte tidigt och steg upp och kokade mitt favoritkaffe som jag nu druckit ensam i lugn och ro. Vau, jag gjorde nåt för mig själv ?

Idag ska jag ringa detdär samtalet, ägnade gårdagskvällen när mannen är på resa till att skissa och räkna lite på ett eget boende. Känner mig extremt upplivad av tanken på ett eget ställe, länge sen jag klev ur sängen och faktiskt kände nån sorts iver att påbörja dagen!

Ha en bra dag allihop!

Att det blir så ??
Livet går upp o ner o vissa saker börjar ordna upp sig o andra inte. Ena stunden lovar exet döttrarna att han ska sluta dricka o att han redan gjort det. Är snäll o trevlig o nästa dag skriver han elaka sms o ringer till dem o är full, skriker o är otrevlig. Vet inte hur man ska få ett slut på det här för jag märker ju hur mycket det skadar tjejerna o hur ledsna de blir. Förstår inte att han väljer att dricka istället för att ha kontakt med barnen!! Då är det väl riktigt illa? Borde ju vara det enklaste valet i världen. Kommer aldrig att förstå det!! Att istället välja att vara ensam med sin älskade flaska!! Blir såå jälka arg bara!!
Behövde bara få skriva det!!