Senaste kommentarerna i forumet

Tack för dina svar.
"Mina barn" tänkte jag inte på att jag skrev.......så självklart, det är ju hans barn lika mycket;)

Jag vill ju liksom inte prata ner honom som förälder, han är en jättebra pappa på alla sett....förutom drickandet då.
Mina stora har valt att bo hos honom just nu. Men dom har heller aldrig sett dessa problem förr....för han smög då.
Detta kommer ju lite som en chock för barnen oxå....för nu är han enda rätt öppen med det sedan jag flyttade ut. Han försöker gömma ibland säger min dotter.
Och antar då att det är henne han inte vill visa.

Jag kan inte flytta därifrån jag bor nu. Har ny familj här.

Ringde faktiskt och rådfrågade socialen. Dom tyckte det va bra att jag försökte få till en nykterhets kontroll och förstod även min oro att inte göra nått förrän skilsmässan är klar.

Dom tyckte absolut det var belägg för en anmälan, men vi ska avvakta. Och kanske räcker det med att han får en anmälan så kanske han vaknar?
Dock får ju jag ett helvete då....eftersom han tror att jag bara försöker förstöra....och inte hjälpa.

Det är så himla svårt när barn är inblandade. Har du sökt enskild vårdnad om yngsta dottern, för bara för att hon är skriven hos dig så påverkar det inte. 20 mil ifrån barnen måste vara extra svårt!

En bra pappa? Vad innebär det? Är man påverkad är man inte en bra pappa? Socialtjänsten kan vara jätte bra men det är svårt, många där har inte kunskapen och kan inte bemöta våra familjer, missbrukaren, ofta charmerande nykter... tar gärna hem spelet. Om det skulle bli en vårdnadstvist går man ofta på vad barnen vill om de är över 12 år, så vill de bo hos honom så...

Måste du bo så långt ifrån barnen? Sen skriver du "mina barn" är det inte hans barn också eller?

Massor av styrka!

Så då kom han ner, vägrar prata med mig om d. Men säger att han inte tänker tolerera att han blir dömd, vilket han mest troligt kommer bli ändå. Han sa att vi kan prata när vi ska till terapeuten innan dess kändes meningslöst enligt honom.....sen gick han upp o stängde dörren om dig igen!

Hemma o kom hem till en man som sover. Inte väcka den Björn som sover heter d Juh, så ska själv ta en snabbvil o hämta sonen efter d. Vet att man inte ska dra ut på d men imorn kanske är en bättre dag, idag är han trött, tycker synd om sig själv o bakis....dålig kombination för samtal

Det låter självklart jättebra det du skriver, MEN....

Jag och ex mannen bor 20 mil ifrån varandra. Mina stora barn ville inte flytta med mig eftersom dom har sin skola och sina vänner i staden dom bor.
Detta var jag okej med, dom tar tåget till mig varannan helg och lov.

Jag är skild på pappret om 1,5 månader. Jag vågar inte göra nått innan dess....alltså koppla in socialen. För varje gång jag tar upp problemet så hotar han mig och säger att han ska gå till domstol för att få min minsta dotter skriven hos sig. Och låter jag bara skiljsmässan gå igenom så har jag ensam vårdnad om henne och hon är folkbokförd här. Det är liksom mycket på spel just nu.
I mars då jag är skild...då kommer jag självklart koppla in socialen.

Men han sköter ju barnen bra, är en bra pappa osv osv....det är ölen som är problemet. Jag vill ju helst kunna lösa detta utan orosanmälan. Dessutom sköter han ju barnen? Vad gör soc då?
Ord står ju mot ord, han kommer aldrig erkänna sina "problem". Tanken har slagit mig att boka en tid med soc, plocka upp äldsta dottern från skolan....åka dit och låta henne berätta.....utan att varken han eller hon vet om det innan. För annars kommer han försöka påverka henne till tystnad.

Det är så jävla tragiskt att be sin dotter rapportera till mamma.....hon ska inte ens behöva tänka på sånt här.
Men jag gör det ju för deras skull.

Om barnen tycker det är oroligt att vara hos sin pappa, varför är de då där? Det låter hårt men ett barn ska inte behöva räkna sin pappas burkar/flaskor och rapportera till dig.

Är han påverkad ska han inte ha hand om barnen. Du kan göra en orosanmälan och du kan ringa socialjouren om det är akut.

Osäkert om han är påverkad då han kör, det finns en sida som heter kalkylera mera där kan man mata in olika uppgifter och få en beräkning, sen förbränner alla olika MEN bara tanken på att det kan vara så räcker! Se till att han skaffar ett alkolås, då kan du vara tryggare med att han inte kör påverkad, svårare är det ju att man inte är en bra bilförare bara för att man just blivit nykter... svårt att komma åt. Kan du söka enskild vårdnad om barnen, därmed inte sagt att han inte ska träffa dem, det är två olika saker men om du har ensam vårdnad så är det du som har makten.

Enligt socialtjänstlagen är du skyldig att se till att dina barn är trygga och har det bra när de är hos dig men också garanterat har det bra hos pappan (hur de nu vill att det ska gå till). Om du misstänker att de på något vis far illa ska du inte låta dem vara där och göra en orosanmälan.

Man befinner sig inte bara i en svår situation utan även i en omöjlig sådan!!

Mycket styrka!!!

Ja, mycket att ta tag i. Kanske mår du bättre direkt, kanske tar det tid, kanske reagerar du inte som du förväntat men en sak är säker, på det stora hela kommer det att bli bättre!

Barnen klarar det, självklart blir de ledsna, kanske kommer de att tjata om att pappa ska flytta hem igen, kanske inser de lugnet...

Mycket styrka!!!

Sänder dig en stor kram inför kommande kväll och helg, förstår det kryper i kroppen av bara tanken. Stålsätt dig ifall han får för sig att ta en tycka-synd-om-sig själv fylla för att elaka polisen täcktes bråka med honom som inte gjort nåt. Och se till du slipper iväg hemifrån med sonen om han går överstyr! Se till er säkerhet i första hand!

men ändå rätt lugn.
Det har varit lugnt på alkoholfronten sedan september.
Men i vår relation är det bara en väntan.
Han tog upp det i veckan.
hur ska vi göra? Hur ska vi komma vidare?
Han sa själv att han lutar åt separation.
Det var som att ett ljus tändes i mig. Istället för att bli rädslan att bli ensam, övergiven och sorgsen så kände jag i hela mig; de här är min chans. Det här är det jag väntat på. Han släpper taget om mig! Äntligen!

Gräset måste vara grönare på andra sidan.
Försäljning av huset är redan bestämt. Idag har jag ringt till mäklaren och banken och meddelat våra planer. Vi bokade in ett möte med mäklaren.

Ikväll ska vi berätta för barnen. Att vi ska sälja huset och vi inte ska bo ihop efter det.
Det känns tungt men det måste ju ske.
Barnen lär ana det hela. Min nioåring frågade för ett par veckor sedan om jag hade bra lön. Hon konstaterade att med de pengar jag tjänar skulle vi visst klara oss i en lägenhet.

Mannen är sansad. och engagerad. och helt annorlunda mot ett år sedan. Jag hoppas att det betyder att han växt av den terapi han gått i det senaste året. Känns som om vi kan diskutera mer realistiskt utifrån bådas verklighet.

Jag får det jag vill ha i bodelningen. Han får det mesta annat. Jag vill ha tvättmaskinen och bilen. Det var han helt ok med.

Det känns helt overkligt allting. Och så mycket att ta tag i. Bodelning, husförsäljning, hitta nytt boende.

Jag var hos vårdcentralen i veckan. Det visade sig efter en hel del prover att min konstanta trötthet, extrema frusenhet och hjärndimma inte bara var stress. Jag har fel på min sköldkörtel. Så i korthet så funkar inte min ämnesomsättning. Mina celler och min hjärna får inte den energi jag behöver. Hela jag går på sparlåga.
Precis så känns det. Som att jag tidvis inte får nån luft och inte kan tänka.

Trött på att vara stark, trött på att vara vuxen.
Igår kväll bad jag till Gud. Jag som inte ens tror.
Uppvuxen som kristen men inte direkt aktiv.

Önskar att en högre makt kunde bära mig igenom det här.
Men nu efter 10 år är vi på slutet. Kan inte falla nu. Bara lite till!
Snart är jag på andra sidan! Bara några månader till!

Kramar till er alla som kämpar!

Han blir påverkad, inte full...men onykter.

Min dotter har fört statistik denna veckan. Måndag 6 öl, onsdag 3 öl, torsdag 4 öl....och då är inte ens fredagen och lördagen gjord ännu.

Jag har försökt prata med honom i 15 år, men det går inte.....han valde ölen istället för familjen. Vi hade inga problem, mer än att han drack mer än jag tyckte va okej.
Jag blir så himla osäker på om jag överdriver, men jag är inte okej med den mängd han dricker. Är uppvuxen med en pappa som drack, iof starksprit....men alkohol ger mig oro i kroppen.

Jag har en kompis som är polis. Vi ska styra upp en blåskoll på hans barnvecka....men det gäller ju bara att pricka rätt dag då han druckit kvällen innan.

Ska åka hem om nån timme tänkte jag o fy denna känslan i kroppen är inte nådig....bläää ångesten o rädslan är ganska hög nu

Ja, d är väl lite d jag känner också.....att d finns nåt o ta på för att kunna få d som jag vill ha det nu med sonen. För ärligt tror inte han kommer han inte vilja göra något åt sin situation, för den är överdriven o existerar inte i den utsträckningen som jag vill få d till!

Jag vet faktiskt inte hur d blir med soc o orosanmälan eftersom jag va i huset med sonen hela tiden och hade huvudansvaret....

Om det någon gång, säg att du lämnar din man och det blir en tvist
så är ju detta det absolut bästa du kan använda mot honom...
Du har nu ett ess i din skjortärm fina du.

(Förstår absolut att du inte ser det så nu mitt i kaoset)

Blir det inte automatiskt en anmälan till soc om man kör rattfull
(låter som grov rattfylla) om man har barn i hemmet?

Ha en fin fredag trots all.
Det kommer något gott ur det mesta

<3

Åhh nej, fasen....du får försöka hitta på så mkt som möjligt i helgen. Du kan inte åka bort o hälsa på nån med barnen?

Frågan är hur mkt skit o tjafs du orkar, hur länge till kommer du orka tror du?

Nä jag undrar verkligen om d finns nåt i d där huvudet överhuvudtaget längre. Som sagt när inte ens lagen är med dom så de har nåt o luta sig mot.

Men i d stora hela så va d bra, även att d inte är ett uppvaknande för honom så är det d för mig....jag har så ont i magen över vad jag ska säga o hur han reagerar men jag måste göra d här nu! Skit också!

Tänker på dig i allt elände du får stå ut med, inte nog med din fulla man men ett dumt ex också.....blir lite väl mkt kaka på kaka! <3

När man tittar runt i olika trådar så verkar det som om många drar sig för att söka hjälp och jag och många andra har dåliga erfarenheter. För egen del har jag fått bra hjälp av psykologer som varit specialiserade på stress och utmattning, efter samtal har de specialiserat sig även på PTSD, vilket behövs.

Verkligen inte konstigt att man blir sjuk, på den plats (hemma) där man normalt vilar upp sig, där utkämpas ett krig eller kamp. Tror att alla idag vet att stress i sig inte är boven utan bristen på återhämtning.

Idag fem år efter att jag lämnade min man så är jag fortfarande helt slut, barnen är slut och vi har sällan varken ork eller råd att göra sådant som normalt förgyller livet. De som är rika kan köpa in hjälp, RUT och ROT i all ära men vi som verkligen skulle behöva hjälp, vi blir utan! Samtidigt som man ses som okapapel så ses man som överkapabel av samhället.

Fick nyligen en fråga av en kurator som jag sökte upp för att få hjälp så att barnen kunde få träffa någon och få veta hur det är med deras pappa... hen frågade varför jag inte öppet pratade om barnens pappas missbruk, hon menade att jag skulle berätta för grannar, skola osv. ALDRIG! jag kan berätta men jag vet aldrig vilka reaktioner jag får av den som ska ta emot informationen, jag vet att det fortfarande är tabu och jag vet att det finns lärare på en av barnens skolor som skulle sprida informationen, flera som jag med stor sannolikhet skulle tänka mig att de behandlar mitt barn på annat sätt och att det kan påverka betygen. Det 'är 2017 och vi kan inte prata öppet om denna sjukdom! Inte för att jag skäms utan för att andra har så dålig kunskap!

Såklart det är polisen som är dum, han har ju inte gjort nåt...Jag förstår liksom inte graden av brist på självinsikt dessa mänskor har? Förstår dom ens i sitt innersta att skämmas även om dom utåt håller fasaden och skyller ifrån sig, eller har dom bara en sån övertro till att de ska få göra vad som helst utan konsekvens från lagen ens?

För min del: Börjat få sms från mannen redan som tyder på han börjat dricka redan i stort sett sen jag åkte hemifrån i morse. Till råge på allt har mitt eländiga ex också skickat mail som kommer leda till bråk så nu blir det krig på två fronter igen hela helgen. Ge mig styrka, hur mycket skit och tjafs och elände ska man påföras?

Nej nej o åter nej, jag life rörd dig o hoppas att han inte är alltför dum när du kommer hem isånafall!
Men som du skrev så väntade du ju lite på d här också....arg man blir!

Det tar för mycket av ens kraft det här livet, det är tur att vi har varandra. Trodde inte d va möjligt att känna sånt stöd ifrån ett forum, men d hör jag verkligen!

Nu på morgonen lämnade jag sonen på dagis o drog hem till min vän som va med mig inatt, ska ta igen mig lite o vara samla tankarna o krafterna på vad som ska komma nu. Åker hem innan jag hämtar sonen....denna gång ska jag inte ge mig! Snälla, ge mig all styrka jag kan få för o klara d här!

Enligt de riktlinjer WHO satt upp så är han missbrukare men om han är beroende är svårare att avgöra, det kan ta flera år från ett missbruk startar till att man blir beroende (då behöver kroppen alkoholen, suget är större, prioriteringar bli annorlunda, återställare osv).

Har han ett beteende som du skulle kunna leva med? För du kan inte räkna med att han ska förändra sig... Om ni funderar på att flytta ihop så kanske du ska ta det lite lugnt med det!

Bara du kan bestämma hur du ska göra! Mycket styrka!!!

Förstår att du mår dåligt men du ska veta hur många gånger jag önskade att det skulle bli så! För då fanns det ett konkret bevis. Lätt att säga men se till att få allt klart så fort som möjligt och se till att ansöka om ensam vårdnad om sonen. Förhoppningsvi är detta ett uppvaknande för din man, men det låter inte riktigt så! En stor eloge till den som anmälde!!!

Med tanke på hans otrevliga sätt, kan du be att han bor någon annan stans eller kan du ta sonen och bo på annat ställe, med tanke på hur du känt under natten så är du/ni inte säkra hemma.

Bamsekram

Hej o tack alla för era fina o kloka ord!

Han ringde 03.30 o ville att jag skulle hämta honom, sagt o gjort så gjorde jag det o han va så arg! De var dumma i huvudet och fattade ingenting. Menade på att d va helt sjukt att de bara kunde klampa in hemma när han stod o gjorde en kvällsmackan medan hans älskade son låg o sov på övervåningen.

Det framkom aldrig att han va otrevlig mot polisen o inte ville samarbeta, eller att han va drumdryg även uppe på stationen. Nej nej, d är han som är offret i d hela stackarn!

Är det någon som vet om man kan få höga febertoppar när man missbrukat alkohol under lång tid?????
Vi gick o la oss vid 11-tiden igårkväll.
Jag vaknar senare och upptäcker att han ligger i soffan och .... på morgonen så är han glödhet av feber samt knallröd och glansig om ögonen.
Nu är det så att jag verkligen letar efter fel.... men undrar såå om det är möjligt att man kan få febertoppar av alkoholkonsumtion.

Bara måste veta, har googlat men hittar inget.

känner stor hopplöshet......

Nu blir det verkligt också för honom! Tur om inget hände, att han inte krockat eller så men nu får han se konsekvenserna. Min man har gjort samma sak, åkt dit och blev av med körkortet för ett år, stora böter och till och med villorligt fängelse då han blåste 1,8. Kanske det blir nu det vänder för din man, att han fattar? Eller så är han som min som tyckte polisen är ute efter folk för nöjes skull...Första tiden efter drack han massor men tog sen helt paus några månader. Sen återgick det till det vanliga. Och under tiden förväntades jag vara chaufför till och från jobb och gud vet alla ställen. Gissa om jag var glad?

Men ny kanske du ser din situation sorgligt klart, du ser du inte inbillar dig hans problem. Hoppas nåt gott kommer ir nattens elände! Stor kram till dig, ta hand om dig!

Ps. Min man anlände hem inatt, märkligt nog nykter. Men i morse kom den väntade repliken: Jag stannar hemma idag, känns som jag har feber eller nåt... Så kan gissa mig till vad som väntar därhemma når jag kommer hem från jobbet.

Vilken j-a kväll du haft, nu vänder det!

Fy fan vilken kväll o natt detta blev, det hade jag verkligen inte förväntat mig.

De håller kvar honom tills tidigt imornbitti...han gjorde nämligen motstånd här hemma o va bra uppkäftig! Varför, varför, varför?
Att han inte bara kunnat blåsa o så va d bra, nä då nu blev d station o blodprov m.m m.m

Ringde en vän som kunde komma hit o va här...är så tacksam så ord finns inte! Man känner sig så utelämnad o tom inombords....

Imorn kommer han hem med en ny förnekelse, för egentligen va d ju bra onödigt av dom. Han som inte gjort nåt, för d hände ju inget...jag kan höra honom redan!

Gå o lägg dig o sov nu lite sa polisen när de skulle gå...jo då tjena, jag ska sussa så sött nu så!:-( känner hur huvudvärken börjar komma, den inre stressen o ångesten över mitt liv är på topp. Sova är d sista som finns i mitt huvud just nu!

Åhh vad jag hatar mitt liv just nu!!!

Men det kanske är det bästa som har hänt på länge?
För er och dom som befinner sig på gatorna omkring er.

(((WAKE UP CALL)))

Nu händer det grejer ska du se.
Hoppas bara du och din son får en lugn natt...