skrev Besviken i Känner mig utnyttjad, ledsen, rädd, Maktlös.

Åhhh Ebba jag får tårar? jag blev väldigt glad över det du skriver. Till mig. Det känns som om att du förstår mig. Framförallt vill du vara vänlig emot mig. Jag blir så rörd. Ärligt så skulle jag vilja ha dig son min egna lilla vän. Tänk vad vi kunde prata om allt. Och förstå varann. Det hade varit väldigt skönt. Känner du likadant? Om du gör det, så träffar jag dig gjärna. Det hade känts väldigt bra. Hör av dig. Stor Kram


skrev Besviken i Känner mig utnyttjad, ledsen, rädd, Maktlös.

Åhhh Ebba jag får tårar? jag blev väldigt glad över det du skriver. Till mig. Det känns som om att du förstår mig. Framförallt vill du vara vänlig emot mig. Jag blir så rörd. Ärligt så skulle jag vilja ha dig son min egna lilla vän. Tänk vad vi kunde prata om allt. Och förstå varann. Det hade varit väldigt skönt. Känner du likadant? Om du gör det, så träffar jag dig gjärna. Det hade känts väldigt bra. Hör av dig. Stor Kram


skrev Besviken i Känner mig utnyttjad, ledsen, rädd, Maktlös.

Tack etanoldrit, väldigt bra skrivet. Drt presis så jag har det. Förbannade skit. Jag känner bara att kan han inte komma hem och säga att han varit otrogen. Så hade det varit mycket lättare. Förstå mig rätt nu. Kram


skrev Besviken i Känner mig utnyttjad, ledsen, rädd, Maktlös.

Tack Blueeys, det värmer. Hoppas ni får det mycket bättre nu.Kram


skrev Li-Lo i Alkoholist eller inte

Du har länge försökt kommunicera med din sambo om det som är viktigt för dig och att hans drickande oroar dig. Din sambos sätt att dricka får ett flertal konsekvenser som inte känns okej för dig. Inte för dig som partner och inte för dig som förälder. Du är klok som tänker på hur det kan vara för ditt barn nu och i en framtid. Om du påverkas är det mest sannolikt så att även ditt barn påverkas.

Att du tar din oro på allvar är ett viktigt steg för att du ska kunna göra annorlunda oavsett vad din partner väljer. Jag hoppas att detta forum kan hjälpa dig att hitta en väg, eller kan vara ett steg år det håll som känns rimligt för dig.

Välkommen igen
Li-Lo
Alkoholhjälpen


skrev Blåögd i Alkoholist eller inte

Låter inget bra alls. Har oxå lämnat efter alltför många löften en man jag älskar men alkoholen tog över honom. Visst att du inte vill lämna men hur tänker du när det gäller din dotter, ska hon behöva uppleva detta och vilka spår lämnar det i henne att se sin mamma behandlas illa? Tror du måste fokusera på dig nu, har du provat alanon? Det var jättejobbigt att gå dit men det blev en del av min egen räddning.
Kramar till dig


skrev Ullabulla i Min fru dricker för mycket ibland

Jag tror att det är dags att du lyfter blicken lite.
I mina öron låter det som att din fru redan utvecklat ett tråkigt förhållande till alkohol.
Om det är så att problemet/kontrollen sitter mest i dig och de bekymmer det orsakar dig,eller om det sitter i att din fru faktiskt dricker för mycket på fester(och kanske i andra sammanhang?) vet jag inte.

Men du upplever ett problem och då är det ett problem oavsett om det är ditt eller din frus.
Hur brukar du normalt sett ta upp det som bekymrar dig?
Kan ett jag känner,jag tycker fungera tror du?
Dvs inte skuldbelägga henne utan dra någon parallell till att du inte tycker det är kul/kan koppla av längre när ni är på fest,
Just för att detta inträffar att din fru ofta tappar omdömet/kontrollen.
Hur tror du att hon reagerar då?
Med ilska eller gråt eller självanklagelser,eller motanklagelser?
Troligen något av alternativen då det ofta är så man reagerar på "skäll"

Om du lägger upp samtalet så att du i mesta möjliga mån undviker just det anklagande tonfallet.
Kanske försöker ställa frågor?
Typ; Hur ska vi göra nästa fest för att jag också ska kunna ha kul,har du något förslag?
Då kanske det kan komma något motförslag från henne som hon känner sig bekväm med,istället för att hon ska känna att d försöker ta kontrollen över henne.
Vilket för övrigt sällan eller aldrig lyckas med den som dricker lite för mycket.
Kan det vara en ide?
Lycka till och hoppas att du får fler råd från dom härinne.


skrev aeromagnus i Alkoholist eller inte

Ja var så jag menade. Som fd missbrukare så lovade man mycket och höll inget. Tänkte bara på sig själv och dricka. Så därför är jag skeptisk för jag pratar av egen erfarenhet. Så du måste vara beredd på reservplan om det skulle skit sig.


skrev Blueeyes i ARG

Jobbigt att det strular även på jobbet. Men snart vänder det ska du se!!! Du får gärna komma o bo här om du vill försvinna hemifrån ett tag. Finns i närke...
Håller tumnarna för nya lägenheten!!


skrev Skrållan i Mannen jag älskar - beroende

Tack för svar.
Det är väldigt tragiskt att det blir så här. Har skrivit brev till honom tidigare. Brev som jag låtit honom läsa. Men detta är kanske det ärligaste jag skrivit. Sa till honom i helgen att jag skrivit och att han skulle få läsa. Men han inser nog vilka sanningar han får läsa så då ville han inte.
Men men vid något tillfälle så ska han få höra detta. Då får jag hoppas att han vaknar ur sin dvala. Men jag vet ju att det är svårt. Jag har en väldigt stor kärlek till den här mannen och har svårt att bryta mig loss. Ja det är inget alternativ för mig än. Vi har tillsammans gått igenom enormt svåra saker i vårt liv. Kanske det som gör att jag fortsätter kämpa. Svårt.


skrev Kaeljo i min man är alkoholist

Bra tips Flygcert, det där med mail. Ja, man är ju inte alltid i form och orkar läsa alla elaka mail. Det kan ju verkligen förstöra en mysig kväll. Men jag har än inte sagt något till mitt ex. Han har även denna helgen kommit med elakheter. Det är inte bara elakheter, det är så mycket han hittar på bara för att vi ska få en anledning att träffas. Men eftersom han är så hit och dit i sitt humör så vill jag inte hålla på att träffas. Han har så svårt att acceptera att vi är skilda, tror jag.


skrev aeromagnus i Vem har sagt att det skulle vara lätt?!?!

Spara dessa sms och anmäl. Du har gjort allt rätt. Du har ingen skuld I detta. Det är han som måste räta upp sitt liv genom att sluta dricka. Jobbiga är ju att ni har barn ihop.


skrev Mattias i Mannen jag älskar - beroende

Skrållan,
Jag var den mannen du beskriver,
Min fru fick mig att inse mitt beroende, jag gick i terapi, fick Antabus.
Jag slutade med Antabusen o drack i smyg ibland men inte alls i de mängder som innan.

Min fru lämnade mig nyligen, mycket p.g.a alkoholen.

Vågar du visa det du skrivit här för din man, kanske ger det han en tankeställare.
Ofta inser man inte själv hur mycket det sårar och sätter sin partner i 2:a hand.
Om han älskar dig kommer han vara tacksam när han inser sitt problem och tar tag i det om han nu gör det.
Om han gör det så är det en lång snubblig väg.
Jag insåg mitt problem och har snubblat fram, jag räckte inte hela vägen.
Jag önskar att jag tog tag i detta tidigare, ju längre tiden går ju längre in i träskmarken kommer man.

Önskar dig all lycka.


skrev aeromagnus i Alkoholist eller inte

Vi får väl hoppas han håller sitt löfte. Vad gör du om h?an inte gör det? Detta måste du nog tänka på. Hoppas det går bra.


skrev Skrållan i Vem har sagt att det skulle vara lätt?!?!

Fy vad du har det jobbigt. Först det stora steget att lämna och sedan får du all skit i alla fall. Jag tycker så synd om dig. Har tänkt mycket på dig. Har varit inne och läst ibland, men känt att jag inte alltid orkat att läsa. Vet inte varför det blir så.
Tänker att din man måste ha dig att kasta sin skit på då han inte har dig i närheten hela tiden, för att han själv nu mår skit. Hur har det gått med hans jobb? Stället dom inga krav längre? Eller har han blivit av med jobbet? För egen del går det upp och ner. Har en skitdag i dag. Fy för denna alkohol som förstör för så många.
Styrkekramar till dig


skrev Leverjag i Vem har sagt att det skulle vara lätt?!?!

Ledsen för att du får sådana tråkiga sms. Jag saknar Etandrift här nu. Hon skriver en bok som jag tror blir väldigt bra. :-) Han är en fullblodsegoist och har alkoholism. Du har helt rätt att det är synd om dig och ert barn i detta. Har du läst djävulsdansen och annat som bla mulletant och etanoldrift tipsat om flera gånger? Kanske känner du igen dig i era roller och den fas ni nu är i och kan få stöd av det att komma vidare.

Jag vill berätta att min barndomsvännnna nu är alkoholist och under de senaste åren har hon blivit mer elak, självisk och labil. Hon lyssnar inte, glömmer, pratar illa om folk, har mycket elaka tankar om andra (troligtvis även mig) som visar sig nör hon druckit. Hon snedtänder men verkar inte vilja sluta och minns antagligen inte hur hon plötsligt blir aggressiv i slutet av kvällen, för ingenting. Jag har förlorat min vän och dessutom möter jag hemska sidor när vi ses (väldigt sällan). Hon får mer och mer skador. Det märks. Barnen visar reaktioner trpts att de utåt sett har ett fantastiskt liv. De är arga och ledsna som jag tolkar dem. Trots detta har ett fint liv och bra jobb, men hur länge håller det och vad är det för liv? Är rädd att det gått för långt...tyvärr.

Tänk på hur du och barnet kan leva ett värdigt och innehållsrikt liv. Tänk på vad du kan göra för att må bra och ge honom åtminstone den förebilden.

Tror att det är bra att du fortsätter hänga här.
Kram


skrev Trollis i ARG

Hej hej!
Jag lever! Men inte mer än så, har varit en fruktansvärd tid de senaste veckorna. Min sambo var borta två helger i rad, hörde inte av sig alls. Kommer sen hem å låtsas som ingenting som vanligt.
Den här helgen har han varit nykter iaf, ja bortsett från några öl. Jag har intresseanmält mig till en annan lägenhet, men har inte fått nåt svar ännu. Har haft jätteproblem på arbetet med en riktigt vidrig chef, så i morgon blir det möte om det. Jag kan inte vara tyst utan bara måste säga ifrån när jag anser att det är felaktigt, men det gillar inte min chef. Så det strular både i arbetslivet å privat, hela tillvaron är bara kaos just nu. Men det måste ju vända nångång, borde bli min tur snart.
Vantrivs med precis allt just nu.
Men jag lever på hoppet iaf.
Blir glad att ni tänker på mig?
Kram kram


skrev Jessie i Vem har sagt att det skulle vara lätt?!?!

Hela helgen har jag fått sms att jag är ett svin som att jag borde dö och att jag ska få ett helvete.
Jag sa att det skulle var slut och för det ska jag dö.
Han vill inte ha barnen för set är horungar......
Jag har sagt att jag kommer anmäla snart för trakasserier.
Det är hot men sådana har jag fått förr och när han väl nyktrat till så ska allt vara bra.
Jag vet att jag inget mer kan göra och jag måste få bort att hela tiden tycka synd om honom och börja fatta att det är faktiskt synd om mig oxå i allt detta.
Hans mående ska inte gå före mitt längre.
Fundera att lämna denna sida och lägga allt bakom mig...
Ha det gott alla och kämpa på !


skrev trojja i mitt liv nu! medberoende? kvar?

Hej
ja jag håller med er, och va det känns som nu så är det mera så vi kan ha kontakt som vänner och det räcker så
ju mera tiden går o trots han fortsätter o va nykter och är inne på 3dje månaden så förändras mina känslor mer o mer för honom.
de är inte den där älska som jag kände innan, är inte attraherad längre. Vissa av hans kramar är inte okej längre. De känns som ham känner nåt annat, vill någe annat än vad jag vill. Kanske är att jag älskar han på ett annat plan, ett vänskapligt plan nu och han älskar på det planet jag gjorde förut.


skrev Li-Lo i Min sambo är alkoholist

Välkommen till forumet! Av ditt inlägg att döma står du i ett vägskäl och känner dig lite vilsen. Det låter som att du tagit ett beslut samtidigt som du är osäker på hur det ska genomföras på bästa sätt. Här finns många som har erfarenheter och generöst delar sina berättelser om hur det är att vara i, fundera på att förändra eller lämna en relation med någon som dricker.

Trådarna här har lite olika "tempo" för att få svar är det ofta bra att vara aktiv i andras trådar och samtidigt starta en egen. Hur skulle det kännas för dig? Att ha en egen tråd?

Hur du än väljer är vi glada att ha dig här! Hoppas att du kan finna del av det stöd nu nu efterfrågar.

vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen/Anhörigstödet