Senaste kommentarerna i forumet

Å vad skönt för dig att blir bättre. Känner glädje för dig. Det verkar ju som han verkligen tar detta på allvar nu. Nu kanske du ser din "gamla" man igen. Hoppad hoppas nu att allt utvecklar sig till det bästa.

Allt har varit väldigt bra här hemma . Han är genom go och kärleksfull!
Tänk om det kinde varit så här innan!
Vi hade pratat om särbos vilket jag antog han var ok med.
Det är han om han klara av att lita på mig. Jag sa nu har vi ju det så bra så varför inte ?
Han sa att han var gladare nu när han slapp betala hyran och har mer pengar över...
Jag blev ledsen ...
Fick hopp...
Har han tyckt detta med hyran var så jobbig, just ekonomin men jag har ju sagt innan att vi jan dela allt även de jag betalar.
Jag trodde att han var glad eftersom "allt " släppte ang oss. Att en förändring är på gång .
Psykologen som skulle hört av sig förra veckan till honom hade inte gjort det så han gick till sin chef och sa detta vilket blev resultat med samtal på måndag . Han verka ju ta detta på alvar, vill ge det ett försök .
Mycket som snurra i min skalle nu men det känns ändå rätt ang vårt beslut.

Fotboja? Är det pga kört rattfull? Jag vad ska man säga? Jag tycker att du ska fundera på HUR DU vill leva resten av ditt liv. Vill du leva med en klump i magen? Ovisshet? Di man/kille verkar ju inte vilja ändra sig.

Ja det är mycket bättre att dra sig undan, jag går rakt in i det och börjar bråka så är vi igång i riktigt dåliga bråk. Jobbigt när man sover borta också, sen ska man låtsas att allt är bra inför folk man inte känner fast man bråkat hela natten. Vi har vart ihop i 10 år men har inga barn o detta händer typ 2-3 ggr per år. Jag tänker alltid lämna men stannar alltid men som du säger känslorna försvinner helt o tar lång tid att bygga tillbaka. Han känns motbjudande i sina fyllor. Har du aldrig tänkt på att lämna? Jobbigt att känna att man vill skydda sina små barn, jag tvekar att skaffa barn m honom pga detta. Har du alltid haft det så? Jag blir så utmattad av allt detta att jag tappar all energi o glädje ett tag efter. Vad jobbigt m flirtandet, brukar du prata m honom efter? Minns han? Jag pratar m honom o han försöker alltid förminska det till att det var väl inte så farligt. Jag funderar återigen på om jag verkligen ska leva m honom, samtidigt finns det så mycket annat fint mellan oss men detta drar ner allt. Hur tänker du?

Jag är också Ny här Aurora, men jag är på andra sidan och har problem med a Måste även läsa hur ni upplever det med att leva med någon som har problem med a.
Min man hade problem också, men jag stod inte ut med detta drickande. Så jag gjorde slut och han började äta antabus och visade under ett halvår att han kunnde vara utan a. Det är nog 8 år sedan och nu skulle han inte dricka en droppe en vardag och på helgen vill han tag något glas och fixar det jätte bra. Han är väldigt uppmärksam på mej. Finns det någon alkohol hemma så låser han in den i förrådet och tar nyckeln osv. Min pappa hade också problem och min bror med både missbruk och a. Dom lyckades också sluta helt. Vill bara berätta att det går att bli helt frisk OM han själv vill. Sen är det ju självklart Aurora att vissa INTE vill . Lycka till med allt!!!

Hej Aurora!
Känner igen det du skriver...har oxå kommit på min sambo med en massa lögner som han heller inte vet att jag vet. Vet exakt vad du menar.. Känns så jäkla smutsigt å vidrigt, jag är tydligen inte värd sanningen.
Men de ljuger för att skydda sig själva och fattar inte vilken enorm skada det blir på förhållandet.
Jag kan absolut inte lita på min sambo, vare sig han är nykter eller inte. Om de ljuger om småsaker, hur mycket andra lögner har man då gått på?
Hela förhållandet vi har är smutsigt pga allt som hänt, fylleslag, lögner mm. Även de fina stunderna mellan fyllorna känns smutsiga och falska nu för tiden...
Allt för att släta över så man får en tillfällig falsk trygghet, men nu har man lärt sig att det kommer ett helvete efteråt så man njuter inte alls av nåt längre ?
De fattar bara inte hur allt påverkar omgivningen och vi dom står närmast får ta den värsta smällen.
Gå på din magkänsla när det gäller lögner, det är oftast rätt

Han är snickare och får då nya uppdrag när bygget är klart vilket innebär ny arbetsledare. Tidrapportering sköter de själva, på så sätt klarar han sig undan.
Nej han har inga som helst problem med a, enligt honom.
Inte ens fyllecell, fotboja, indraget körkort och leverprover får honom att inse det. Nu blir det 2 lugna helger framöver pga ett sista leverprov...men sen är det kört. De lugna helgerna köper han alkoholfri öl...

Ofta är man som arbetsgivare lite uppmärksam på korttidsfrånvaro samt också då måndagar. Då brukar man bli inkallad på möte. Vart jobbar han? Kanske ska du göra hans arbetsgivare uppmärksam på detta. Anser han att han problem med a?

Jag försöker låta honom vara så mycket som möjligt. Drar mig undan. Hoppas att ham ska däcka fort. Jag har två relativt små barn mef honom så försöker skona dem så mycket som det går.
Min blir även flörtig. Har kommit på honom flera ggr skriva till någon tjej. Säga saker till dem som absolut inte är ok. Många känslor dör , svårt att bygga upp nya igen.

Tack Jonan! Ja han blir gråtmild efter en stund som att alla känslor kommer ut i omgångar. Han mår inte bra och vill kunna stöttaoch hjälpa men tycker inte att det är ett problem att fortsätta festen själv. Han dricker långsamt säger han och inte mycket. Nu mår han jättedåligt o har ångest o är ännu deppigare än innan. Han brukar inte bli våldsam men denna gången tycker jag det är obehagligt att han sparkar på tavlorna, fast jag såklart vet att han aldrig i livet skulle göra mig något. Men det känns obehagligt. Hur gör du med din?

Usch, lider med er. Jag skulle kontakta vc i er stad så kan dom slussa vidare till rätt instans.

http://alkohollinjen.se/

Är en bra sida också. Börja där och återkom

Hej fy vad jobbigt. Har haft lit liknande, det här med att alla går och lägger sig men han fortsätter fest. Det är hemskt!!! Min blir inte våldsam men gråtmild och muttrar. Ingen förstår honom osv.
Det är jätte jobbigt.
Läs i trådarna här och se om du får några råd.
Skickar massa styrke kramar

Hej!
I lördags var vi på fest i en stuga och först var allt jättebra. Vi bastade o åt o han var som ofta gladast o trevligast mot alla o drack öl som alla andra. Festen fortsatte till tre, då alla gick o lade sig, utom han som satt kvar uppe själv o drack öl o lyssnade på musik. Jag vaknade vid sju o försökte få ner honom i säng, han ville bara spela en låt till och en låt till och när jag ville gå tillbaks o sova blev han arg. Du bara kommer o förstör stämningen jag har det jättebra här o nu får du mig att känna att jag gör något fel o om du går nu känner jag mig dålig du dömer mig fast jag inte gjort något fel. Pendlande mellan hur mycket han älskar mig och kritik mot andra som var med och kritik mot saker jag gjort ( din masteruppsats som att den var något viktig). Lämnade honom o gick upp o la mig. Han kommer efter arg o säger att nu när jag ändå förstört allting vill han åka hem. Klockan är åtta o vi ska samåka m min bror. Han blir argare o argare o sätter sig på sängkanten o säger upp nu ska vi gå upp upp. Jag säger låt mig sova en timme sen går vi min bror sover fortfarande. Jag ignorerar hans predikan om världen o vänder mig bort han blir argare o sparkar till sängen. Jag blir lite rädd o går upp o hjälper till att kolla en färja. Jag har totalångest o vi går ner o ska äta frukost m de andra som just kommit upp. Han öppnar öl till o dricker den vid frukostbordet o jag skäms. Han sluddrar o försöker låta glad o trevlig men är svår att förstå. Vi säger ett snabbt hejdå o springer t färjan, han har stoppat ner några öl att ha med på vägen. Min bror kör bilen o han dricker i baksätet o börjar gråta till musiken o gråter i en timme hem, o säger att det är för att han är en känslosam o emotionell person ingen maskin. Han är fortfarande full när vi kommer hem o på vägen upp ropar han saker som ett fyllo till folk som går förbi som ignorerar honom. Jag skäms. När vi kommer hem känner jag ångesten stiga. Han öppnar fler öl klockan är väl ett på dagen o sätter på hög metalmusik. Jag går o stänger in mig i sovrummet o stoppar in öronproppar. Jag hör honom börja sparka på något o tittar ut. Han sparkar ursinnigt sönder två tavlor han själv målat, han är konstnär. Efter det fortsätter han att dricka m hög musik ett tag till. Tills han går o lägger sig vid två på em. Jag går in o hjälper honom av m blöta byxor ger honom kudde o täcke. Han stirrar på mig o säger jag är inte samma kille längre o spänner käkarna aggressivt o säger gå härifrån nu med en gång. Han ser ut som han inte kan kontrollera sig. Jag går snabbt o stänger in mig i sovrummet. Han somnar o jag åker t mina föräldrar som älskar honom, han är världens charmigaste o kreativaste person. De undrar hur han mår, lite trött säger jag det var ju fest igår. Annars är allting på topp o jag lovar såklart att hälsa honom så mycket han e ju en så underbar person. Eller? Nån som förstår mig? Sånt här händer oftast ungefär 4 ggr om året vi bråkar jag hotar att lämna men lämnar inte men mår dåligt o försöker glömma. Mellan det kan han dricka utan problem några öl eller glas vin t maten o inget händer. Vad ska jag göra?

Lugnare läge men oron finns kvar särskilt nu då julen närmar sig.
Känns som om han förringar vad som har varit och inte vill se allvaret.
Jag funderar på att läsa högt vissa väl valda avsnitt från min egen tråd för honom.
Ge honom dåligt samvete? Ja, det är en viktig drivkraft.
Stärka och stötta och uppmuntra? Förvisso, men inte bidra till förnekelse och att tysta ner vad vi båda måste leva med.

Det ger mig hopp och styrka!
Du har aldrig ångrat dig?
Jag vet innerst inne att jag har styrkan men känns skrämmande att vara själv samtidigt ett lugn.
Dottern tycker att det är tråkigt men skönt för då behöver hon inte ha ont i magen för att hon är orolig. Ska vi vara en familj i framtiden så får vi försöka bygga upp den igen. Hon var lite orolig över att "ingen " har koll på honom om han bli sådär full och bara ligger och super men jag sa att det har hans chef.
Kändes otroligt skönt att veta att han är inkopplad och att han och jag kommer att ha lite kontakt. Lämnade över mitt "ansvar " på honom.
Kram och tack för svaret, känns skönt att veta att ni finns där!

Han har varit så go hela helgen och när min syster och mamma kom på besök så kände dom att det var en annan ..... Som dom träffade. Han var så glad och avslappnad. Satt med oss hela tiden och drog sig inte undan.
Vi har pratat lugnt och stilla över detta med flytten.
Jag är ledsen för det är ju denna man som är här och nu som jag älskar!!
Han känner att han måste detta.
Jag har hopp att vi behöver denna paus för att kunna bo ihop igen. Jag hoppas bara att han verkligen tänker igenom sitt alkoholproblem.
Klara jag detta??
Är jag tillräckligt stark??
Måste för barnens skull men jag har ju levt med denna man sen jag var 16 år och är 41 nu....

Nu har den första reaktionen lagt sig och jag börja vänja mig med tanken men fortfarande ledsamt.
Men tror att detta är det vi behöver för att kunna få lite perspektiv på allt.
Han är fortfarande inne på det men ibland pratar han lite som att det kanske inte bli flytt på fredag.
Jag känner sj att jag stå fast vid detta nu, att det är trots allt en bra idé och det känns som innerst inne vill jag detta.
Vad tro ni?
Jag vet vad ni tycker men behöver ändå er.
Kram och trevlig advent!

För att lyckas fullt ut bör han nog kontakta vc. Kolla sin hälsa, få b-vitamin spruta. Sedan kanske antabus. Han behöver nog hjälp att få en bra avgiftning. Klart att man kan bli normal igen. Du kommer säkert att ga svårt att tro på honom den första tiden. Därför rekommenderar jag att medicinera med antabus så man inte kan dricka. Då kan ni tillsammans hjälpas åt. Det är mitt råd som själv haft alkoholproblem

Halloj, Etanol!

Har du tagit en paus härifrån? Hoppas allt är bra m dig.
( hoppas inte redigeringen skrämde bort dig)

Sov sött ✨

Berätta gärna, det hjälper och stärker. Det här forumet har redan hjälpt mig så mycket. Tack allihop!!!!

Jag har nog inte fattat det riktigt än men som sagt, det är inte fredag än. Han är väldigt mån nu om att jag ska ha pengar så jag klara mig över jul. Han är mer avspänd tycker jag. Jag oxå tro jag....

Jag förstår Jessie att det är läskigt. Hoppas det blir något bra detta, för er båda. Styrkekramar till dig.

Nej jag har aldrig varit AA:s anhöriggrupp. Skulle nog vilja ha någon grupp eller enskild att prata med. Det vore nog bra.

Nu händer det nog nåt!!
När vi satt och gick igenom räkningarna ikv och ang det så vill jag bara göra ett inlägg först.
Vi har alltid haft delad ekonomi . Han har alltid stått för hyran och jag har stått för annat som ingår i hushållet. Att han har tagit hyran är eftersom han sj valt det sen har han tjänat mer. Mat och dyl lägger vi båda två tillsammans.
Men som sagt när vi sitter där säger han åter igen om att han ska flytta vilket får mig att "spåra ur" lite för jag sa till honom att han kan inte hålla på och säga så ena stunden för att sen inte flytta.
Han säger då att han har kollat upp ett boende som han isf flyttar till på fredag. Vi känner dom som har detta hus för att hyra.
Han skulle bestämma sig tills imon, sova på saken.
Jag frågade om detta var det han ville och han tror det.
Jag sa till honom att jag vill att han tar tag i sitt problem för hans egna skull!!
Han sa att han måste det för om han ska få behålla jobbet.
Han tror att det kan bli bättre ang det om han flyttar.
Först fick jag panik!!!
Fan, det är verkligen på gång!!!
Hjälp vad vill jag nu??
Vill jag verkligen detta???
Fan jag kommer tycka det är skit tomt efter honom!!!!
Hjärnan säger lugn jessie, lugn!!!
Jag frågade om han ville veta vad jag tyckte om detta vilket han ville .
Rent spontant känner jag NEJ jag vill inte detta, fasen vad tråkigt!!!
MEN jag tror det är detta som behövs. Vi behöver vara ifrån varandra hur vi vill ha det, hur vi känner för som det är just nu mår vi bara dåligt och vi kommer ingen vart.
Han höll med om detta och allt är så lugnt mellan oss och han är nykter. Jag sa att vi kunde vara särbo vilket har varit blankt nej innan men nu kan det ev bli så.
Jag sa oxå att varannan helg är för lite för grabben att träffa honom så nån kväll i veckan bli det ev oxå isf då han får vara hos honom och sova där.
När det gäller oss och umgänget med sonen hoppas jag inte ändras senare ifall han nu skulle dricka el få för sig nåt om mig.
Blir detta av nu så hoppas jag att jag klara mig, jag är rädd men lugn.

Jag lider verkligen med er. Efter att jag blivit nykter de första veckorna vara grinig men mest på mig själv eftersom jag insett att jag fejlat. Din kille är trängd och känner att du har tagit befäl över dig och din situation. Lägg dig inte nu, då kommer llt bli värre. Din kille använder sig av klassisk härskarteknik för att få grepp om dig. Om du nu ska betala 1/3 av hyran får han betala 1/3 av de löpande utgifterna. Älskar man varandra så delar man på hushållsekonomin. Börjar man tjafsa om detta så då tycker jag det är en stor varningssignal som börjar ljuda. Detta är för att han nu försöker ta makt över ekonomin. Varje nederlag han genomgår tar han ju ut på dig. Läs denna tråd igen så ser du mönstret.

Jag har bara ett råd till dig och det är att lämna. Jag vet att det inte är lätt att genomföra och inget man gör i en handvändning.