Senaste kommentarerna i forumet

Fem månader sen jag skrev allt detta.
När jag läser nu blir jag ledsen. Det är en sorg!
Att förstå att jag valt en människa som valt bort sig själv.
De smärtar, men jag har börjat förstå efter allt som hänt att jag inte kan göra någonting alls för att få någon annan att välja bort alkohol.
Det är inte upp till mig, de är inte på något sätt mitt ansvar eller angelägenhet.
Jag kan välja i vilka situationer jag vill vara och inte vara! De är så jäkla skönt att förstå de! Och känna att de är okej. Min relation som jag skriver om hur har gjort mkt ont genom åren.
Men den har lärt mig hitta mig!
Jag är tacksam för de! Men fan va ont de har gjort men alla fina möten och böcker osv, det har tagit mig till en plats jag inte trodde va möjlig.
När jag läser vad jag skrivit vill jag bara åka tillbaka och krama mig och säga att du kommer må bättre!
De finns såklart dagar och stunder sorgen kommer över mig, jag har ingen kontakt med mitt x och det smärtar mig.
Men för mitt mående så är det det enda rätta.
Jag klarar inte av att veta elr se just nu.
Jag måste fokusera på mig. Annars går jag under! Och de är ingenting värt!
Så om någon läser detta och är helt förtvivlad! Du är inte ensam!
De finns hjälp! Gå på möten ta kontakt och skriv här! Det kommer hjälpa och det kommer bli bättre!
Du kan inte göra samma sak och förvänta dig ett annat resultat. Glöm inte de!

Åh @Snödroppen du har så rätt. Rent logiskt så vet jag att det är lönlöst , att jag inte kan göra något och att räkna burkar inte spelar någon roll. Men ändå gör man det.

En tanke bäxer hos mig, om att åka hem till mina föräldrar och sova där inatt. Men jag vet inte vad jag ska säga till min sambo, om han ens vaknar till länge nog för att höra vad jag säger.

Eller gör jag fel om jag gör så? Gud ge mig styrka och visa mig vägen. Trots att han fortsätter såra mig så vill jag inte såra honom, men jag kanske måste sätta mig själv först. Få lite distans och perspektiv. Att få sova borta kanske är drastiskt och dumt, eller precis vad jag behöver.

Nu har han somnat. Sittande framför kaminen.

Det känns skönt. Jag hoppas trycket över bröstet kan släppa snart och att jag kanske också kan få komma till ro ikväll.

@bumblebee
Jag önskar att jag kunde ge sig råd i hur du kan göra för att stötta honom inatt sluta dricka men det kan jag inte. Det går inte.

Jag förstår att du precis som många av oss om har den erfarenheten pendlar mellan hopp och förtvivlan, det är nedbrytande.

Du lever i ett medberoende, du räknar intag och egentligen är det helt nyttolöst. Det förändrar ingenting.
Det här är ursvårt, man blir ju beroende av att hålla koll och allt som cirkulerar runt den beroende. Man glömmer bort sig själv helt och hållet.
Man behöver någonstans skära igenom all gegga och se verkligheten.
Han klarar sig inte utan dig säger han men han fortsätter förstöra sitt liv och drar med dig i det. Han har dig men klarar sig ändå inte..
Vad behöver du? Inte från honom utan vad behöver du? Kan du ge dig själv något utav det?
Börja bygga upp dig själv och fokusera mer på dina egna behov?

@Sårad... ja tyvärr är vi alldeles för många med liknande erfarenheter. Jag har haft +20år med min man och sörjer som om han dött.. delvis har ju han det och våra framtidsplaner likaså. Önskar så att man vaknar ur denna mardröm och kunde börja bygga upp igen men jag måste ju komma till stadiet att gå vidare, ge upp. Hade jag varit den sortens människa hade jag kastat in handduken för många år sen ...

Nu har vi haft det bra i några dagar, han har hållit sig till bara ett par öl. Men igår hade han tagit två av mina cider plus den vodka och öl som fanns kvar. Sedan fortsatte han med whisky. Idag var vi på bolaget (mitt misstag som föreslog det). Vi köpte öl, cider och bubbel inför nyår. När vi kom hem ca kl 16 började han med maten, och tills nu har han druckit 7 eller 8 st 7.5% stora starköl. Han var märkbart påvkerad efter 4 och började vara spydig och irriterande. Han vet vilka knappar han ska trycka på för att få en reaktion. Jag känner mig dumt som trodde att vi skulle kunna köpa hem alkohol och dricka måttligt och normalt bara för att han druckit lite mindre några dagar. Det känns som en att den stora stenen i bröstet kommit tillbaka. Jag som haft framtidstro och carit lite lugnare några dagar. Nu känns allt slagit i spillror igen

@Självomhändertagande
Tack och detsamma, så fint att skriva med dig och många andra.
Jag håller på att bearbeta mötet.
Hur det kändes, vad är rädsla, vad är min genuina känsla osv.
Vi har inte hörts än efter men jag tycker det är skönt att få processa ifred.
Stannade till kl 2:00 innan jag drog mig hemåt, lite förvånad.
Ärligt talat så vet jag inte alls.
Jag tänker iaf att jag behöver vara i min trygghetszon ett tag.
Simmade och bastade idag, så oerhört skönt och så viktigt att mina rutiner och mål fortsätter som vanligt och inte blir översköljda av andra som det tidigare varit.
God fortsättning och varm kram tillbaka.❤️

@gladpålåtsas
Han behöver flytta, ja.
Skulle det kännas alltför svårt att ha kontakt med kvinnojouren I din hemstad?
Eller socialtjänsten?
Han har ingen kontroll över sig själv, han har ansvaret för vad han gör just nu och det finns inga ursäkter i världen att ta till våld.
Jag vet inte hur gammal din dotter är men hon behöver absolut komma till en trygg miljö, du också.

Jag vill inte flytta! Dottern vill absolut inte flytta! Såg ett hopp tändas när han själv sa på juldagen att han inser att han måste flytta. Att han flyttar för vår skull, för att vi inte ska behöva ha det så här. Men idag verkar hans ångest ha lindrats och han hoppas nog att jag ändrar mig. Men jag har sagt till honom att jag inte kommer att ändra mig, jag vill att han flyttar nu när han sagt det. Jag fattar att det blir jobbigt på så många sätt men vill att vi kommer ifrån varandra. Jag tycker så illa om det han gjort mot mig och barnen under så lång tid. Åh! Hoppas att han flyttar så att vi får lugn och ro,

@gladpålåtsas jag blir så ledsen att läsa detta😢
Kan du flytta tillfälligt med dottern? Känner att du bör bryta och göra allvar för honom. Ingen ska behöva ha det som du och dottern. Förstår att det känns svårt att bryta upp men du måste. Ta hand om dig/er❤️

Ännu en gräns passerad. Han drog mig hårt i armen och skulle slänga ut mig natten mellan julafton och juldagen. Dottern fick gå emellan, jag blödde från läppen, kanske bitit mig själv när han drog? Jag har lyckats på jobbet, har många fina kompisar och nära relation till syskon. Det stör honom. Han hånade mig för mitt jobb och jag sa emot, det var då han skulle slänga ut mig.
Han hade ångest dagen efter, som vanligt, sa att vi inte ska behöva ha det så här. Han ska flytta sa han på juldagen. Men jag är så orolig att han ändrar sig. Jag vill att han flyttar! Behöver återhämtning efter över 20 år av elakheter, fylla och lögner. Jag hatar hur allt blivit! Hatar att han är som vanligt igen.

Ta dig någonstans säkert och ring polis omedelbart.

(Eller vuxna som har vuxit upp i det - har en vän som haft det så.)

Tack och detsamma ❤️
Tänk om kidsen kunde skriva i en tråd här. Anonymt. Vilken ögonöppnare.. och för dem känslan av att inte vara ensamma i utsattheten

@Snödroppen
Det har varit så fint att skriva med dig 💞!
Nyfiken. Hoppas att du hade ett fint möte på juldagen.
Men jag vill också säga att du ska vara rädd om din process.
Du behöver inte svara mig alls.
Ibland får vi blicka in i människors liv. Och sedan tar det stopp.
Det är också en övning.
Som på film.
Vi ser en story.
Men inte hela storyn.
Och jag vill påminna dig, om att landa i dina oerhörda framsteg.
Din utveckling.
Och din kamp, att få leva ditt liv som du vill!
God fortsättning och varm kram 🥰!

@ensam optimist Visst är det skönt att ha lugn och ro och värna sitt värde! Mitt ex hörde av sig precis före jul, två år för sent, och bad om ursäkt för sitt beteende. Jag har distans till det nu så det var fint att få en ursäkt till slut, även om jag inte svarade. Lugn och ro är så skönt! 🤗

@elske Om han är både elak mot dig och har slagit ett av era barn är det bara en sak jag kan råda dig till, och det är att lämna. Det är oacceptabelt. Ta hjälp av en kvinnostödslinje och gör upp en plan.

@elske
"I helgen slog han dottern (tonåring) i magen och hon blev väldigt ledsen känslomässigt även om hon sa att det inte gjorde ont."
Det här behöver du följa upp!
För din dotters skull.
Ta hand om dig och barnen!

Tack alla. Ja vi behöver höra detta, att vi är bra och att vi tänker rätt vi som står bredvid. Så ofta man känner sig vilsen och börjar tvivla på om allt händer i ens huvud. Tyvärr är manipulerandet och lögnerna en del av missbruket och anledningen till att de kan fortsätta. Vi ska fortsätta ifrågasätta och vara jobbiga för vi tänker rätt, inte de!
Efter ca 3 år här med upp och nedgångar så är vi äntligen på 95% lugnt och äkta. Sista 5% fick vi tyvärr uppleva i jul då svärmor kom och triggade igång allt. Insåg där att det finns de som inte alls vill se sitt barn tillfriskna eftersom det betyder att de själva blir ensamma med sitt missbruk. Beteenden går i arv.. Tänker att jag stödjer min man i att bryta generationer av missbruk, att välja en annan väg. Med det kommer också att vårt barn ser att det går att bryta helvetessituationer och att man kommer ut starkare på andra sidan. I helgen sa hon ifrån till sin pappa och jag berömde henne efteråt för att hon sagt hur hon kände. Att det inte betyder att hon älskar honom mindre. Hoppas hon växer upp med självförtroende att sätta gränser och inte gömma/trycka undan känslor. Detta missbruket tar slut med denna generation och jag stöttar min man i det men han gör det stora jobbet.

Precis som anhörigstödet tipsat dig, om den som missbrukar väljer missbruket så får hon/han inte vara med. Det är det som hjälpt oss igenom, att hen blir ensam med sin alkohol och ångest. Är hen nykter så finns all kärlek och omtanke i världen att hämta. Varit så tydlig jag bara kan. Är du onykter, ok ditt val men då tänker inte vi umgås/svara på sms osv. Tror det är viktigt att de har ett val, att man inte försöker tvinga fram avhållsamhet. De måste känna att det tillslut kostar så mycket att det inte är värt de korta stunderna av rus.
Kämpa på!

@Letlive åh vilken jobbig sits du sitter i. Har läst dina trådar och det märks att du älskar din sambo men verkar vara lika maktlös som många av oss andra. Ser framför mig hur gärna du vill nå fram, få till stånd en förändring och rädda ert förhållande. Jag tror att du önskar ett annat svar, gudarna ska veta att det gjorde jag med... men det verkar som att din sambo inte har förmåga att " vakna" just nu. Låter hårt, hemskt och allt däremellan men kanske du snart bara har ett val. Rädda dig själv, pausa förhållandet och flytta. Kanske kan det vara den väckarklocka hon behöver.
Jo mer man försöker, ju längre man kämpar desto sjukare blir vi själva.
Jag var själv så medberoende att jag inte kunde gå men tillslut iaf sätta ett ultimatum vi eller alkoholen..han valde de sista.

All heder till dig för att du står upp för de som inte kan göra det själva. Ta hand om dig!

Jag märker hela tiden hur min sambo använder sig av olika strategier för att jag ska okeja hennes drickande. Vi har haft en mysig och fullspäckad dag tillsammans och nu frågade hon om vi inte kunde gå ut och sätta oss på lokala pizzerian efter middagen och spela kort. Jag vet ju direkt att det inte alls handlar om kortspel utan om att de har serveringstillstånd och hon har abstinens. Jag säger nej och då går hon direkt igång på att vi aldrig hittar på saker och stänger sig. Det är jobbigt. Men jag vet inte hur jag ska hantera det. Nu gick hon iväg själv och jag ser på smsen att hon redan har fått i sig några glas. Jag försöker vara väldigt tydlig med att jag inte vill spendera tid tillsammans när hon är berusad och inte ta någon diskussion när suget väl har kommit. Det var ett tips i anhörigstödet. Hur gör ni andra? Har ni några liknande situationer och strategier för att hantera dessa?
Styrkekramar till alla där ute. Vi är säkerligen många som haft en jobbig jul

@bella70
Tack. Sant, man blir aldrig detsamma.
Jag är dock övertygad om, eller om det är önsketänk, att man kan hitta en väg till någonslags inre harmoni med tiden i och med att man börjat leva på annat sätt - men vägen dit är ju en process.

@Tröttiz tack fina du och detsamma❤️ man blir aldrig detsamma efter upplevelserna men jag ska göra allt för att hitta ett inre lugn så gott det går ☺️