Senaste kommentarerna i forumet

Hoppas du har det bra! / mt

och en kram i förhoppningen att du ser en ljusning. Tänker på dig! / mt

Hoppas du har det lugnt och gott! / mt

Vad ska krävas för att allt jag upplever ska gå in. Ända in och klicka till och väcka min slumrande styrka...??

Det känns som jag är som en gås som får vatten över sig. Jag skakar bara av mig och går vidare.... Varför vaknar jag inte ordentligt??

Ebba!! Jag ska ta det som en läxa över helgen att skriva dessa råd till denna stackars kvinna som råkar vara jag. Lägger ut det här så snart jag kan. Tack för den uppmaningen!!

aeromagnus!! Jag vet inte vad jag har för allternativ. Känns som jag redan testat allt. Polisen hjälper inte till att bära ut dåliga män ut deras hem. Det är olagligt att byta lås. Att hota med antabus eller att han får flyttas annars har jag redan testat och jag förlorar alltid!!
Slutkörd är bara förnamnet!! Men jag är stark och glad utåt, för ingen ska ifrågasätta hur jag mår egentligen..... Å jag har haft långärmat hela värmeböljan med 29 grader på kontoret för att ingen skulle se mina blåmärken på överarmarna... Låter det vettigt??
Så glad att du berättar hur du tänkte om din fru... Det gör det lättare för mig att förstå varför han vänder på allt och får mig att låta dum som ifrågasätter hans drickande. Det känns som jag blir galen av hans bortförklaringar och hur han hela tiden vrider på allt jag säger.
Och som svar på din fråga, mina barn är två söner på 22 och 23 år.

Fråga till er båda. Finns era berättelser att läsa någonstans på forumet?? Vill så gärna veta hur ni gjorde för att ta er ur skiten!!!

Lovade ju att berätta om min erfarenhet av Kvinnofridsteamet där jag fick några gånger förra sommaren när jag försökte separera och höll mig hemifrån i två månader..... från MIN lägenhet!!

Jag träffade världens godaste kvinna med stor erfarenhet av kvinnor som är utsatta av den typ av män som jag lever med. Jag vet inte om han är psykopat, men han har många drag som stämmer in under den benämningen.
Hur som helst. Han drack ju då som nu och kvinnan lyssnade på min historia och tog mig på allvar!! Det var enormt befriande!! Hon tipsade mig om massa saker och blev aldrig chockad, oavsett vad jag berättade.
Önskar så att jag följt hennes kloka råd och inte släppt in honom i mitt liv igen!!!

Sen jag var där har jag bytt kommun och hör inte längre till den kloka kvinnans Kvinnofridsteam. TYVÄRR!!

Så mitt goda råd till mig själv är att söka upp ett nytt team. Så marsch pannkaka!! Gör't!!

Tack för för er omtanke fina ni!!

Kraaaaam från en som vill

Segra

Hur vågar du ha en psykotisk alkoholberoende man i DIN lägenhet? Dricka i smyg och neka hahaha så gjorde jag också och blev sur på min fru som skulle vakta. Man blir sur tror hag för att man vet att frugan har rätt och kommit på en själv. Är dina barn tjejer eller killar? Du måste vara psykiskt slutkörd usch tycker så synd om dig. Har din man fyllt i en test som visar om man har missbruksproblem/beroende? Finns på nätet. Fyll i en du också för honom. Ställ ett krav attom han ska bo kvar får han äta medicin tycker jag. Det är DITT LIV, DIN HÄLSA, DITT VÄLBEFINNANDE som kraschar inte en missbrukares.

Segra... Du tycker att min berättelse lät hemsk. Det VAR hemskt och det är över sedan några år :)

Jag undrar: Har du läst din egen tråd här? Läs den och tänk att det inte är du utan en annan kvinna som har skrivit.

När du har läst färdigt ska du ge kvinnan råd. Skriv ner dessa råd.

Kram Ebba

Halv 75:a wiskey skulle det stå.
Inte kvarter!!!!

Vaknade nu 04:00 och kom på att jag ju skrev fel igår kväll...
Kan inte somna om förrän jag rättat till...

Han drack, vad jag vet, en halv 75:a wiskey och en flaska vin.....

Helt klart tillräckligt för att bli obehaglig!!

Men alkoholproblem....
Nähäääää då!! Inte han inte....

Nu, när jag fått rätta till felet, ska jag skynda mig att somna om!!

Natti natti!!

Kvällen urartade INTE, tack och lov!!! Även om det var på vippen några gånger.... Fick bita mig i tungan för att inte servera några väl valda sanningar... Han drog i sig nästan en kvarter whiskey och en flaska vin.....

Men alkoholproblem.....nääää, inte han inte!!???

Han smög i sig Wiskey medan jag var i badrummet i kväll.... Och när jag kom ur för att kolla vad han smusslade med blev han arg och sa att jag bevakar honom.... Är det inte tyyyyyypiskt så säg!!!???

Som Ebba beskriver har jag också barrikaderat dörrar med möbler.......och sett till att skaffa nyckel till sovrum .... Hur pinsamt som helst att ringa till hyresvärden och be om nycklar till innerdörrar......

Ebba säger hink med vatten och jag säger elpistol!! Vet att det är olagligt, men vet inte hur många gånger jag önskat att jag haft en för att bryta hans hemska Mr. Hyde- beteende. För när han är psykotisk finns det inget som biter på honom..... Då är han läskig och otäck!! Suck!!!

Som tur är sover han nu så jag gissar att natten blir fortsatt lugn.

I morgon ska jag försöka hinna berätta mer om Kvinnofridsteamet som jag träffade förra sommaren....
Känner att jag gjort allt jag kan för att komma loss men, uppenbarligen inte, eftersom jag fortfarande är kvar!!

Ska även testa att ringa nämndemansgården, som Mittendaliv tipsade om!!

Kraaaam och god natt!! Enormt stort tack för att ni orkar lyssna och svara!! ❤️❤️❤️

Over and out.

Tillsammans kan vi, om vi hjälps åt;

Segra

Hoppas kvällen avlöper utan bekymmer för dig. Måste vara svårt att inte kunna koppla av. Vara på helspänn. Kram

Är som en vänlig klapp på kinden!! =) Tack!

Vet att jag behöver folk som du som säger saningen till mig!! Särskilt eftersom jag gjort allt jag kan för att stoppa undan och förtränga obehagliga sanningar!!

Medberoende är lika stort eller besvärligt tillstånd som alkoholism, anser jag.

Jag är lika beroende av att få ta hand om, som min sambo är av att dricka!

Vi är lika sjuka/störda båda två!!

Kvällen avlöper hyffsat än så länge... Men nu åkte visst wiskeyn fram.......

Fortsättning följer!

Tänker på dig varje kväll faktiskt. Hur du har det och vad som händer. Resan är ditt val och jag hoppas det blir en fin resa med avkoppling. Torsdag, vin, sprit låter som en usel start på helgen. Tur du har dina barn. Har aldrig varit i ett medberoende, bara utsatt andra. Din sambo har dig verkligen i sina nypor. Han är beroende av dig och du ställer upp. Förlåt om jag låter hård och okänslig men er realation är direkt skadlig för dig.änker på dig.

Vilken hemsk historia du berättar!! Låter ju vedervärdigt att ha det som du haft det!!! Tack för att du delar med dig och får mig att fatta hur galet jag har det!!! Jag sitter ju i snudd på samma skit.... Men har inte tagit mig loss än...

Hinner bara skriva lite kort...
Sambon ringde till jobbet och sa att han köpt vin.... Där och då, när det är kollegor som hör kan jag inte säga.... nämen va faaaan!!! Som jag har lust till!!!
I nästa andetag säger han att han ska börja med lite wiskey innan jag kommer hem....

Jag blir så jävla arg, ledsen, rädd och förtvivlad!!

Det är TORSDAG idag.... Han klarade inte ens sig till fredag, som han lovat att han skulle!! För tusende gången!!!!!

Håll tummarna för mig alla som läser detta att det blir en lugn kväll!!!!

Gode gud giv mig styrka!!!

Amen!!!

Äppelknyte lyssna nu och det är viktigt:

Det är INTE du som förstör era barns liv.
Det är din man som gör det pga hans alkoholism.
Det är aldrig aldrig du.
Barn vill att både föräldrarna ska må bra och har den ena föräldern ett missbruk så påverkar det även den andra föräldern och vad blir slutsatsen av det? Jo att barnen tyvärr tillslut har två föräldrar som inte mår bra. Har inte läst hela din tråd och jag vet inte hur gamla dina barn är men det jag vet är att barn känner, påverkas och märker allt.

Och det vet såklart du också och det gör det hela ännu tyngre. Hur mycket ska man orka ? Jag tror att antabus kan vara bra och livsviktigt ett tag men det är ändå som lite fusk enligt mig. Ska man bli nykter går det bara om man helhjärtat bestämt sig, erkänner problemen och avstår alkohol med hjälp av sitt eget huvud.

Stor stor kram till dig!

/Ebba

Såg dina ord i Trojjas tråd (om jag minns rätt) att du tycker att jag skriver bra och jag vill tacka för det. Det känns som en stor vinst, att alla hemskt jobbiga år jag har haft nu kan bidra till i alla fall något i form av erfarenheterna jag nu har som jag kan berätta om och dela med mig av.
Till alla som har det som jag hade det.

Det går att ta sig ur det, må bra igen och sova gott om natten, något jag ALDRIG trodde var möjligt när jag var i det.

Jag var en trasa. Fysiskt och psykiskt utmattad och HUR ska man då orka/kunna/klara att fatta rätt beslut?
När man knappt orkar gå...

Jag lovar dig att du kommer kunna må bra igen och att läsa här (och skriva av sig när man vill) tror jag är ett otroligt bra sätt att få styrka. För styrka behövs.

Kram Ebba

P.s Äppelknyte låter så fint :) Och du har helt rätt, jag kan se det från två håll eftersom att jag själv är nykter alkoholist som har lurat min omgivning och fått dem att känna sig som eländiga skurkar när det var jag själv som var boven i dramat. Det gör ont att tänka på hur jag har betett mig men det är viktigt att bearbeta och komma till insikt om man ska bli hel igen. Nykter är jag väldigt snäll och kan inte ens ljuga för någon för då mår jag dåligt :)

Blir så ledsen att höra din förtvivlan. Vet hur det känns!

Du får gärna läsa min tråd för min historia, men min man går på antabus nu. Jag vet inte om det kommer att hålla för alltid, så den där gnagande oron finns ändå, men han ska i alla fall inte kunna dricka på det. Kanske vore nåt för din man med.

Skickar dig lite styrka och hoppas att ni får det bättre nu.

Kram

Mäklaren är avbokad. Jag jobbar så mycket jag bara orkar, men jag hinner inte fixa huset i ordning för att visa upp. Det skulle behöva grundstädas ordentligt, men det finns inte tillräckligt många timmar på dygnet för att göra allt.

Maken fortfarande nykter och tar fortfarande antabus. Antar att det är bra. Jag är fortfarande sååå himla trött, går och lägger mig vid nio men det hjälper inte. Och så drömmer jag så hemska mardrömmar. Ofta en massa stressmoment och äckel (inatt var det stora, blodiga bitar fläskkött som skulle transporteras i min bil - fråga mig inte vart jag får allt ifrån...).

Insåg att jag skrivit fel i ett tidigare inlägg, hade skrivit att allt som hade hänt förut kunde göras ogjort men jag menade förstås INTE kunde göras ogjort. Och det känner jag fortfarande. Det är väl därför jag inte har ork och inte vet vad som ska hända. Men jag känner mig i alla fall inte lika stressad att jag måste ut NU!

Är jag korkad om jag ger det en chans till? Mina föräldrar vill inte ens fira jul ihop i år och det tar jag jättehårt men jag förstår det. Men så kan jag ändå inte låta bli att undra hur julen blir då då, för han ska alltid bestämma en massa - och dricka en massa - och det blir aldrig särskilt trevligt. Inte som jag minns mina jular och som jag vill att mina barn ska minnas sina...

Nu blir jag ledsen igen. Jag vill verkligen inte förstöra deras liv! Men om han verkligen kan bli frisk, är det inte bättre att de får växa upp med båda sina föräldrar??

Ebba, du skriver så bra! Och det är så intressant att höra från en som både varit beroende OCH medberoende. Du får liksom med båda sidor.

Men Troijja, självklart kommer han att fortsätta att dricka och skylla på andra, ljuga och manipulera - det är vad alkoholister gör.

Hoppas du kan vara stark nog att hålla dig därifrån.

Kram

Åh, inte lättskötta :) Lättstötta!

(Menar inget illa med lättstötta dock. Det var jag själv lång tid. Tyckte till exempel att alla som sa att jag skulle lämna och tänka på mig själv saknade hjärta och medkänsla. Vadå lämna? Överge en stackare som håller på att knarka ihjäl sig. Herregud det kan man ju inte göra, måste ju laga mat och mata honom så han inte torkar ut och jag måste ju vara vaken om så till 04:00 för att se så att han kommer hem. Trots att jag ska upp och jobba dagen efter...)

Fina och kloka Segra, här behöver man inte svara och känna dåligt samvete och stress för att man inte hinner/orkar/kan svara.
Här läser man hur mycket man vill, när man vill och skriver av sig om man vill när helst det passar.
Vi förväntar oss absolut inga svar.
Jag vet hur du har det eftersom att jag själv har varit i det.
Vi bryr oss helhjärtat om dig ska du veta.

Precis som du är inne på, att bryta sig loss är och kan vara en lång process och något som oftast inte sker pang bom om inte något extremt allvarligt sker.

Din process har börjat och du VET verkligen redan vad som är rätt och vad som är fel. Du har kommit långt. Du har slutat att försvara hans beteende om så bara inombords.

Vilka kloka barn du har, de brås nog på dig :)

Jag har ju också gått på alanon och förstår din känsla. Har också upplevt att det är mycket ältande och lättskötta människor på alanon och det tror jag beror på att många är så djupt nere i medberoende och inte kommit så långt i processen samt lever jobbiga liv och är utmattade, slutkörda och sönder av stress och press. Men oj, alanon har gett mig underbara förebilder också. Starka människor som tagit sig ur det.

Tror på dig!

/Ebba

Ledsen att jag inte svarat på era fina och kloka kommentarer!!! Jag läser vad ni skriver, men har inte alltid möjlighet/hinner att skriva.
Skyltar inte för mina kollegor eller min sambo att jag skriver här direkt.... Ni hajar... Måste vara ensam i lugn och ro för att kunna författa nått...

Idag tog jag sovmorgon för att hinna gå in här i lugn och ro.

Jag kan lugna er med att det inte finns några hemmavarande barn. De är vuxna och utflugna som tur är!! Men de är inte nöjda med min situation och tycker självklart, de med att jag ska lämna!! De undviker att hälsa på mig för de vill inte träffa sambon. Och jag klandrar dem inte!! Jag förstår dem så väl. Vem vill se sin mamma brytas ned och må dåligt??
Vi har löst det så att jag åker till dem istället. Sambon klarar inte att umgås med mina söner. Han ser mest bara fel på dem och drar sig inte för att klanka ner på dem!!! Och det var det som utlöste hans ilska i fredags. Jag sa att jag ville åka och hälsa på dem ( de bor 25 mil bort) och sen eskalerade hans irritation till vrede och kränkande kommentarer om hur vidrig jag och mina söner är......

Resan kommer jag att åka på. Fast jag vet att det låter och är helt galet av mig. Och vad jag än säger för att försvara mitt beslut kommer låta lika korkat som alla medberoendes försvarstal låter.
Mitt försvar är att jag inte grejar att stå emot hans krav på att få åka och behöver verkligen själv få ha semester. Har jobbat hela sommaren och tänker att om jag avbokar resan får jag sitta hemma i regnet eller boka en ny resa och åka själv.... Vilket om möjligt skrämmer mig mer än hans elaka fyllegrejer.

Men, jag kan glädja er med att jag, sen jag började skriva här i söndags har en annan känsla av styrka i mig, Att ni kommenterat och engagerat er i det jag berättar samtidigt som jag får sortera mina tankar genom att skriva av mig här gör att jag har en känsla av att.... Ja ja.... Vi kan åka på den där resan.... Som vänner.... Men förvänta dig inget mer av mig. Jag vet att jag kommer bli besviken på dig, så jag har inga förhoppningar på att det ska bli en trevlig eller fantastisk kärleksresa. Snarare bara " vår sista resa".... Å det känns skönt!! Inbillar mig att jag kommer må mindre dåligt om jag reser med den inställningen.... Men vem vet. Jag kan ha fel även här.

När det gäller att flytta, ha någon annan stans att bo.... Vi bor i min lägenhet. Och efter förra sommarens rabalder då vi skulle separera och jag höll mig borta i två månader och bodde på vänners soffor och sa upp vår förra lägenhet och skaffade denna....... Bor han nu mer som inneboende hos mig....
Men det verkar inte göra saken ett dugg lättare. N
R jag försökte slänga ut honom i våras. Bet han sig fast pga att han inte har någonstans att ta vägen. Han har skatteskulder, är inte fast anställd och allmänt hopplöst dålig på att ordna nått eget. Han sitter i en sån taskig sits att han behöver mig rent praktiskt. Utan mig kan han inte ens hyra en släpkärra......ni hajar varför han är mån om att vara i hop med mig, fast jag är så hemsk va....

Men efter vår resa, fram i oktober.... Då har han möjlighet till att få ett eget boende.... Dit vi planerat att flytta ihop..... Men som det känns nu får nog han flytta själv....

Jag vågar inte hyra ut min lägenhet och flytta in med honom för att sen behöva uppleva ett enda till sådant där raseri och inte ha någon stans att ta vägen..... NEJ Tack!!!

Han tror att allt kommer bli bra bara vi kommer iväg på semestern..... Det tror inte jag!!

Så även om detta är en mycket långsammare process än vad jag och ni vill se så är det nog så att inte förrän i oktober november kan jag vara av med honom.....och tills dess måste jag göra allt jag kan för att bygga upp mig!!!

Al-anon har jag varit på fem gånger. Och alla gånger på olika ställen, Jag tyckte tyvärr att det kändes för stelt och som att många höll igen på tok för mycket i sina delningar. Som om de försökte tillrättalägga sina smärtor!! Sånt har jag svårt för!! Jag är spontan och uppriktigt men blev obekväm på mötena. Tyvärr!! Därmed inte sagt att jag kan testa igen.

Och Aeromagnus! Tack för att du delade med dig av din historia omsatt du varit lika dan och att alkisar är Egon som ljuger både för sig själva och andra. Behövde få höra det från någon som du som vet och som kommit ut i ljuset igen!! Tack!! Jag blir galen när jag ser hur min sambo förnekar sina problem. För alkoholproblem, det har han bara inte!! Och hans utslag på kroppen beror absolut inte på alkoholen..... Nehej då!! Och sluta dricka behöver han inte.... Nehej då! Man måste ju leva och få ha lite kul!! Att det sen alltid slutar i bråk....är väl kul.....??? Eller ??

Polisanmält honom har jag gjort en gång. Förra sommaren. Och det var väl snarare som ett skämt än som en allvarlig händelse,... Polisen var hånfull och uttryckte sig som att ; Jahaja... Ni var ute och firade nationaldagen lite..... Å vad tror du din sambo kommer säga när jag ringer honom och frågar vad som hänt.... jag svarade att han kommer svara att jag har psykiska problem och få det att låta som att det var mitt fel att han dragit mig i håret, hotat med att sticka kniven i mig när jag sover och vevat med en 10 kg jordsäck, som han skulle kasta efter mig när jag sprungit ut på vår balkong, på 8 våningen...... För att komma undan honom........!! Och mycket riktigt, anmälan lades ner. Det blev inget åtal.
För är det nått min sambo kan så är det att snacka omkull folk och manipulera och få sin vilja igenom.

Så när detta som hände i somras.... När han tog grepp på mig som jag inte kunde komma ur och släpade ut mig på en grusplan utanför huset där vi var, och höll fast mig och sa att han skulle döda mig, och jag fick sår och blåmärken över allt och var tvungen att skrika det högsta jag kunde för att komma loss, för att han skulle vakna ur sin psykos så kände jag att polisanmälan var överflödig..... De skulle ändå bara håna mig och inte göra något åt saken..... För tack vare att jag tidigare mått psykiskt dåligt, vänds det mot mig och jag kommer klassas som den som är galen......

Det är en helt annan historia som jag gärna berättar en annan gång. Men nu måste jag gå upp och ta mig till jobbet.

Tack återigen Ebba Aeromagnus och äppelknyte för er omtanke och era goda råd!!
Det betyder hur mycket som helst för mig!! Å vet att jag läser det ni skriver och svarar så snart jag kan!!

Kraaaaaaaaaaaaaaam på er!!

I ord kommer jag först, i hans handling kommer hans drickande först....
Kram

Jag hoppas att allt är väl Segra.
Styrka, kraft och mod.
Kram Ebba

Ligger och tänker på hur du har det. Om du är rädd, vad och hur din man gör mot er. Hör av dig snart. Kram.