Senaste kommentarerna i forumet

..att läsa om allas uppfattning, erfarenhet om "diagnosen" av medberoende.

Just nu hemma i lägenheten, den gemensamma. Under både första pch sista timmen hemma för byta bagage blev nästa projekt uppskjutet en vecka pga strejker och annat. Vilken bonus!
Först att få boka om resan och vara hemma men en ännu större bonus se makens reaktion. Minns inte när vi pratat som i eftermiddag, bara vanligt, plus varma kramar. Det är en bra dag idag.
Gårdagen hördes vi inte, trots han sa vi skulle. Jag hade en sån där dag där jag kände jag hade behov väga in balans. Han har varit väl kort i våra kontakter och det var mer än en gång i veckan jag funderade över om återfallet var nära.
Men, idag kom det en fras angående gårdagen som var snudd på en ursäkt. Jag ler just idag lika mycket inuti som utanpå.
Resten av veckan spenderar vi tillsammans. Han har planerat hjälpa sin mamma, det är längesen, mycket längesen. Nu kan jag också hjälpa till att skrapa och måla.
Äntligen kan den där brahögen få växa så det knakar.

Kram på er

devis "Lev och låt leva" är bra att ta fram ibland och fundera på.

Att medberoende gärna söker sig tillbaka till liknande relationer är känt inom "Rörelsen" :-)
Framförallt barn som växt upp i en missbrukarfamilj tar ju gärna partner som är missbrukare för att det känns hemtamt och "normalt". Det blir gärna en ond cirkel om man inte får behandling eller tar sig ur det på annat sätt. Många är de vuxna medberoende som gång efter annan går in i en relation med en ny alkis och resonerar på exakt samma sätt som en alkis : Det blir nog bättre om jag gör på ett annat sätt denna gången.

Det blir aldrig bättre.

Det tar tid att lära sig att bry sig om andra utan att det tär på egna känslokapitalet, tricket stavas : Gränssättning. Utan att ha träffat dig Markatta så tror inte jag att du flyr från dina egna känslor därtill är du alltför positivt tillåtande i din inställning och du agerar definitivt inte i ren dumhet !! Men du kan ha en aning svårt att sätta dig själv i främsta rummet :-) Har du provat med affirmationer framför badrumsspegeln varje morgon ? Känns skitfånigt första gångerna men sen går det förvånansvärt bra !

Ta hand om dig !!

att mannen är tydligt i utförsbacken nu? Det är så med missbruk(are) att det blir inte bättre - det blir värre och avsatserna på vägen utför kan vara branta. Kramar till dig - försök att ta hand om dig, du behöver alla krafter. Kram, kram! / mt

Förstår att det är kaos idag för dig, i huvudet... Vad vill du? Vad är viktigt för dig?
Bra att du är arg, det är mycket starkare än att vara ledsen. Men tillåt dig att vara ledsen också, när du behöver det!!

Kram

Han är fortfarande inte hemma, är kvar i sin hemby. Har tydligen sjukanmält sig och stannat kvar där för att sova. Jag fick tag på hans bror- sade vad jag tycker både om min sambo och om svågern själv.
Fick reda på av honom att min sambo inte har arbetat med sin firma alls i helgen utan hållit på med annat.....Igår hade han blivit helt förskräckt när han blev upplyst om att det var söndag och klockan var 14, han hade trott att det var lördag....
Då har han nog ångest och mår väldigt dåligt idag.. Fy fan säger jag. Han ljuger hela tiden.
Jag har varit ute och gått och sedan varit ute och krattat, kan inte sitta inne idag för då blir jag tokig.
Jag vet iallafall att han lever och det är ju skönt- men gud vad jag känner mig förbannad.

Du är värd bra saker!!
Ta hand om dig. Tänker på dig.
Kramar

svårt. Håller helt med om det. Kram på dej medsyster / mt

om det är något allmänt för medberoende att dras till sådana situationer men ser jag tillbaka på mitt liv så har jag många gånger jag hamnat i "farliga" situationer för att jag vill hjälpa. Både situationer liknande den jag beskrev ovan men också ganska farliga relationer.

Ibland tänker jag att jag inte kan må bra om jag inte kan hjälpa andra. Det är inget jag gör medvetet men jag verkar hela tiden ha något moder Theresa-komplex och något hjälpprojekt. Är det inte en alkis i min närhet så är det en vän som sitter inne som jag måste besöka eller en asylsökande grannfamilj som riskerar tvångsdeportering.

Jag vill ju inte ändra på hela min personlighet men jag önskar att jag kunde släppa ibland, inte tänka att allt hänger på mig om andra ska må bra. Jag behöver också lära mig att prioritera mitt eget mående, precis som alkisarna i AA hela tiden återkommer till att den egna nykterheten kommer först. Jag vill åtminstone kunna hålla lite mer distans till de jag hjälper så att det inte tar för mycket energi av mig, så att jag inte försvinner i det.

Det är svårt att sortera ut vad som är vad, empati, medberoende, personlighet, en flykt från mina egna känslor, civilkurage eller ren dumhet.

Kram!

den där oron när någon inte kommer hem.

Jag kan fortfarande ex-sambons fyra sista i personnumret från alla gånger jag ringt runt till polisstationer för att se om han blivit LOB:ad eller till sjukhus för att se om något värre hänt.

Mitt bästa råd till dig är nog att andas, ta ett bad, en promenad, ta det lugnt. Det hjälper inte varken dig, honom eller situationen om du svävar iväg i katastroftankar.

Kram på dig!

oro... har upplevt detsamma ett antal gånger... Hoppas han hör av sig så att du vet.
Kramar! / mt

Han är fortfarande inte hemma.....

Vaknar och han är fortfarande inte hemma... Jag är orolig men tror väl nu att han kommer hem för han börjar ju jobba kl.7..... Eller kommer han inte??? Ja, jag är jätterädd för att något ska hända honom. Tänker oxå att det borde jag väl få reda på.
Jag läser alla länkar, Mulletant, och de ger bra styrka. Men ibland undrar jag var mitt mod tagit vägen.
Kram i gryningen.

av Carinas inlägg - Maktlöshet / Maktfull - från 7:e februari 2011. Den har varit ett av mina stöd längs vägen. Den första raden bekräftas av min numera nyktre man - jag hade ju också försökt "allt"...

Vi är maktlösa inför att missbrukaren väljer att dricka eller ta droger.

Vi har makt över vad vi väljer för våra egna liv.
Vi har makt över vilka val vi själva gör.
Vi har makt över vad vi lägger vår energi på.
Vi har makt över vad vi lägger vår tid på.
Vi har makt över vilka människor vi väljer att umgås med.
Vi har makt över vilka värderingar vi vill leva efter.
Vi har makt över... (fortsätt gärna listan, skriv i kommentarer!)

http://medberoendeinfo.blogspot.com/2011/02/maktloshetmaktfull.html

så jobbigt du har det nu... Häromdagen klistrade jag in en del av det Carina Bång skrev i sin blogg 21 mars - klistrar det till dig ifall du inte läst, Om medkänsla och medberoende:

Vart går gränsen mellan att visa medkänsla och att agera ut medberoendebeteenden?
Och måste man bli helt egoistisk bara för att man inte ska vara medberoende?
Vad är vad och var går gränsen?

Så syftet med att arbeta med sina medberoendebeteenden betyder inte att man ska sluta visa empati och medkänsla för sina medmänniskor! Det är styrkor och egenskaper vi behöver mera av här i världen! Om vi tvärtom, sätter stenhårda gränser mot allt och alla, bara fokuserar på oss själva, slutar ta ansvar för hur vår kommunikation och förhållningssätt påverkar andra, då kommer vi i stället börja såra våra medmänniskor. Då har det dragit för långt åt den andra hållet i stället.

Ett sätt att tänka som har hjälpt mig har varit denna: "Medberoende är när min omtanke om en annan människa blir på bekostnad av min egen hälsa och viktiga livsområden".

http://medberoendeinfo.blogspot.com/2013/03/medkansla-utan-medberoende…

Kanske du kan ha hjälp av denna också?
http://medberoendeinfo.blogspot.com/2013/03/ovning-skapa-riktlinjer-for…

Har du i nuläget någon att prata med? Minns att det strulade med dina kontakter...

Kramar i gryningen / mt

- japp så skulle jag kunna göra ibland. Bara tumla. Har tvättmaskin, gård och tvättlina - men inte alltid torrväder. Nästa gång kommer jag till dig Sorgsen, med våt-tvätten, och så fikar medan tumlaren torkar tvätten lagom torr. Det blir trevligt! / mt

exempel... det hemska är ju alla se situationer där ingen ingriper... så visst gjorde du rätt där och då, det tycker jag också. Och sen släppa taget...

Jag får en fundering - undrar om vi medberoende har en benägenhet att dras till vissa typer av situationer. Jag skulle inte "falla" för den situation du beskriver (för rädd av mig) men jag har andra fällor - som jag verkligen jobbar på att lära mig lämna över till mänskor att ta hand om sina egna utmaningar. Kram, bara det, i all enkelhet! / mt

...om dig. Om något går galet med mannen får du ju garanterat veta.
Menar inget kyligt bara att han har alldeles själv valt sin helg. Du fanns inte med i den planeringen, inte barnen heller.
Tråkigt, ledsamt, smärtsamt, men så gjorde han.
Jag tror däremot inte han gjort det för vara elak, alkoholen är ett gift. Giftet påverkar negativt och den destruktiva nedåtgående spiralen slutar inte snurra förrän alkoholen slutar hamna i strupen.

Ta väl hand om dig.

Kramar

Ringde honom vid 23- han har fortfarande inte kommit hem. Frågade var han var och om han inte skulle komma hem. Han sade var han var och sa med skamsen röst att han var tvungen att vänta på att han ska kunna köra bilen hem.... Då fick jag svart på vitt att helgen återigen varit hård. Min ångest övergick i ilska och besvikelse. Gud vilka problem han har. Nu ska jag verkligen stå på mig och inte ta åt mig ett dugg av de troliga anklagelserna jag kommer få- att det är mitt fel att han dricker. Ikväll svek han inte bara mig utan oxå barnen...... Så tydligt allt känns just nu.
Alkoholen äcklar mig!

...var det Fia, tumla direkt ;) frågade ju inte varför, kanske har hon egen tvättmaskin. Vi har pratats vid utanför hissen tidigare och hon har fortsatt prata med mig efter detta.

Oavsett, tack för dina ord här hos mig.
Vi sitter alla i samma båt här inne, alkis eller fru till alkis, same shit som ska gås igenom. Arga, ledsna, irriterade, besvikna, uppgivna...allt är samma...bara vi själva styr vad vi säger och hur vi beter oss.

Kram kram

...kom precis in i lägenheten efter mycket jobb. Hungrig och måste packa. Var sjutton börjar man efter 3 mån utspritt? Snabbt måste det gå iaf, tidigt flyg imorgon.

Skummade igenom.
Vill bara säga jag tänker på er, Stjärnstoff och flygcert. Ser ni är online.

Var rädda om er. Tänk på att ni får ta hand om er extra mycket nu när männen inte ger "rätt" uppmärksamhet.
Skäm bort er själva och räkna inte med att de gör det. Låt dem hålla på med sitt, en dag trillar kanske mynten ner.

Kram

Det lät så fel. Jag menar mer: jag blir orolig för dig - du kämpar och kämpar, var hittar du kraft vännen?

Samma här vännen! " nu drar vi ett sträck över det här" eller " det blir nog bättre eller "vi måste bli bättre på att visa varandra uppmärksamhet" jo tjena! Om han visste vilken uppmärksamhet han får...
Nu är ju inte min spritfri på något sätt men ändå..
Skönt att du skriver här, det hjälper att lätta på ens ångest ibland eller hur? Jag tycker att det är så skönt att ha ett ställe där INTE min
man kan tycka eller tänka något! mitt bara mitt! ( och så alla ni andra förståss:)
Men jag blir lite orolig för dig, hur mycket skit ska du behöva ta??
Kram i natten.

Vännen. <3
/H.

Sitter och försöker skriva ner allt som hänt nu, de senaste dagarna, allt som sagts och gjorts mot mig, allt som barnen fått se och höra de senaste dagarna... Det kan inte vara en normal människa som gör detta, som säger detta, som utsätter barnen för det, det kan inte vara "bara" en spritfri alkoholist...

Jag går sönder, storflickan är nog också i en känslig sits nu... Igår hade han en stund av lugn och då sa han att han "saknar mig så", men förutom det så är det mest skäll, hot, jag ser & hör hur han försöker vända barnen mot mig, och den minsta verkar köpa det rakt av... Det gör så ont.

Han vänder det jag säger, hotar och skäller, men what's new? Och sedan öser han ur sig hur klantig jag är, att jag minsann inte ska styra honom, att jag inte håller tider osv osv och så avslutar han med "men nu stryker vi ett streck över detta och börjar om". Jag vill svara utförligt, förklara vilket j-a svin han är, påtala hur fel han har med det han vänder mot mig, säga att NEJ, jag tänker inte stryka ett streck över detta, jag vill inte prata med dig mer utan nu får vi lösa överlämningar mm via förskolan och sluta kontakta mig. Men det är ingen idé... Så jag skriver lite här istället, till några som förstår, som inte har helt sjuka hjärnor...
det gör såååå ont.

Kram. Ville bara säga det.

/H.