Senaste kommentarerna i forumet

Och blir ärligt glad för din skull.
Grattis, sakta men säkert kommer du kunna njuta av livet igen!

Appropå tulpaner, faktiskt jag har gett dig en sexmånaders prenumeration så varje vecka i sexmånader får du en ny fin buket att ha på bordet/i fönstret.

Det går att skaffa sådan abonemang, jättebra och praktiskt.

Kramar
/A

... pga att barnen sovit lite oroligt, men framför allt för att jag inte kunde sluta tänka på hur jag ska inreda, vad jag vill ha, vad jga inte vill ha, hur jag vill ändra en del av hur det såg ut... Åh, en sådan skön känsla. Känner mig lättare till sinnet än på länge.

Tack Markatta, Tack Lelas (när du skrev om att jag var på botten och bara behövde skjuta ifrån med fötterna kände jag att jag inte orkade skjuta ifrån, det var bara mörkt och kallt och och ändå orkade jag inte ta mig därifrån - men nu ser jag hur rätt du hade! Jag hoppas att jag inte kommer vara så långt ner på botten på länge...), Tack Mt, Tack Lillablå (när jag flyttar in ska jag köpa de där mixade tulpanerna och tänka på dig och alla som stöttat mig här, för det senaste året har jag inte haft en önskan en enda gång att göra det lite mysfint med blommor etc i vårt hus, men i mitt och barnens nya oas ska det vara MYS, hemtrevligt, fredagsmys, lördagsmys, söndagsmys, måndagsmys och mys alla dagar, och lugn och harmoni!!!!!), Tack Sorgsen (jag håller så tummarna för dig och hoppas också att du haft en skön dag och får en fin helg!! Igår när jag hade fått beskedet om boendet så gick jag en långpromenad för första gången på länge och hade lite musik i öronen och gick och log och kunde inte låta bli att sjunga med...! Härlig känsla!).

Imorgon ska sambon ha barnen och han verkar emst ledsen och nedstämd när han ringt och han valde själv att ha dem lite kortare tid än vad jag hade trott. Jag försöker att inte lägga in några värderingar i det, inte måla upp massa hemska framtida scenrion, uan jag stannar i nuet, en dag i taget.

Vårkramar

...Sm jag kände jag vill ha här...

.... "du och markatta (förmodligen många fler) har jag också vridit lite på saker och skeende här inne, men obetydliga saker.
Däremot kände jag att det var "liv eller död" eller "vinna eller förlora" när mannen var på behandlingen. Då gav jag både nick och ett tillfälligt lösen till terapeuten och maken, tillsammans. Om de har läst eller inte har jag ingen aning om.
Detta är ju min resa och frågan är fri om något är otydligt, kände take it or leave it. Jag vet ju att allt jag skrev ner om mig och oss kom till maken genom deras frågor, så vetskapen finns. Intresset eller värdet?..."

Jag tuffar vidare och mår bara bättre och bättre. Hoppet på topp och tiden kommer visa väg.
Jag kommer fortsätta styra det jag kan och när det känns rätt, mycket lämnar jag för evigt och lika mycket står i standby för senare sortering. Hela tiden strävar jag efter att jag och vi ska fixa detta!
Starten känns rätt och det är jag så tacksam över. Jag var lika förberedd på det motsatta..

Nu ut och trotsa den kalla vinden och njuta av våren och fågelkvitter.

Kram på Er alla kloka människor

Underbara du, så glad jag blir för din/er skull!

Det där med hur anträffbar man ska vara, hur mycket man ska dela, vad som ska berättas eller inte kändes märkligt för mig i början. Jag och exet hade delat allt med varandra under så många år och plötsligt så kunde jag inte eller borde jag inte. Det kändes både ensamt och befriande.
Jag var så ung när vi träffades och allt kändes så självklart, den känslan i ett förhållande har jag aldrig upplevt sen de åren....inte ännu ;)

Liksom du och markatta (förmodligen många fler) har jag också vridit lite på saker och skeende här inne, men obetydliga saker.
Däremot kände jag att det var "liv eller död" eller "vinna eller förlora" när mannen var på behandlingen. Då gav jag både nick och ett tillfälligt lösen till terapeuten och maken, tillsammans. Om de har läst eller inte har jag ingen aning om.
Detta är ju min resa och frågan är fri om något är otydligt, kände take it or leave it. Jag vet ju att allt jag skrev ner om mig och oss kom till maken genom deras frågor så vetskapen finns. Intresset eller värdet?

Nu ut och trotsa den kalla vinden och njuta av våren och fågelkvitter.
Tar dig med mig i tanken.

Grattis och kram!

Eken, hej, och tack för att du delar med dig.... Vet att det är rätt vanligt, det här, men ändå ack så skönt armt gå andras erfarenheter!!!
Och ni andra två... Ord räcker inte, ni är helt enkelt det finaste!!!
<3<3<3

Grattis!!!
Oändligt stort grattis!!!
Gläds med dig och minns känslan jag hade när jag fick min nuvarande lägenhet... Hade kvar den etta jag hyrde svart under hela mitt förhållande till min alkoholist, antagligen som utväg, omedvetet eller ej...
Men när jag väl fick MIN lägenhet, med mitt namn på dörren, min oas, min trygga plats, då föll allt på plats, och jag började klättra på måbrastegen, nästan så att jag kunde se skillnad dag för dag! Önskar dig det samma!!!
Om jag kunde skulle jag skicka dig två buntar av änglamarks ekologiska mixade tulpaner, att sätta på bänken i köket, som en påminnelse om de färgglada dagar du och barnen har framför er, utan oro över arga oväntade reaktioner och skäll!!
Grattis!!!
Kramar!!!
/k

gott nu - jag är vaken och dricker te:)

Hoppas också att du kan släppa taget, släppa ansvaret och bli fri från hatet. Kan du gå på Al-anon och ösa ur dig? Kram, kram / mt

undrade vad det handlade om när du skrev att du mår rätt skit. Nu förstår jag. Starkt av dig av genomföra utsättning av antidepressiva - jobbiga symtom och lång tid. Minns du hur det var när du började? Man brukar kunna ha rätt så häftiga biverkningar då också. Men snart är du fri och du har redan hittat dig själv, ditt sanna jag, tror jag. Du har tagit kampen och du är en vinnare! Ja!!! Lyssna på texten http://www.youtube.com/watch?v=kUK4aTz4rx0

Kram, kram finaste du! Våren väntar :) / mt

underbart! Nära till vänner, till förskolan och till familjen... dessutom inom budgetramen och trivsamt!

Det osynliga barnet är en novell av Tove Jansson - finns på You Tube i den japanska tecknade formen. Lite förbarnsligad kan jag tycka - men trevlig och den varianten är ju klart för barn. Annars vet man inte riktigt med Tove J och mumintrollen... de har bottnar för alla åldrar. Alla novellerna i samlingen "Det osynliga barnet" gick på Unga radioteatern (P4) i somras, kanske de finns att lyssna på ännu i SR´s arkiv.

Kram, kram - så härligt att du och barnen får ett eget hem! En plattform för din fortsatta livsresa! / mt

Bävade för att komma hem efter jobbet,visste att han varit hem o hämtat saker.
Täcke o kudde borta innebar att han verkligen skall sova där inatt i lägenheten.
Ligger vaken än o klockan är 01:00 men har inga orosmoln i magen.
Har sonen snusande bredvid mig istället o det känns ganska ok trots allt.
Just nu börjar ilskan koka inom mig, vet att det är aw på hans jobb. Morrn.
Trots alla våra diskussioner ang att han haft en sms konversation och något skumt på gång med en kollega under lång tid så väljer han att gå med dom imorrn
Det visar på att han inte bryr sig ett dugg om mig o våran ev framtida relation.
Då skulle han vara Hemma hos sig o dricka cola o bevisa sin motsats mot allt jag tjatat om men som han bara förnekar .
Nej fyfan vad trött jag är på hans egoistiska tänkande,må han må pest i sin lägenhet sån ilska känner jag nu.
Jävla egoist......
Ska låta så bra men det är ju så synd om han ska sitta där ensam.
Sin bror o andra man kan umgås med existerar inte bara krogen eller pub livet lockar så är det fritt fram....
Undrar vem av oss som kommer må bäst i framtiden,synd att man blir så hatisk på så kort tid men man har tagit mycket skit under lång tid nu.....phuuuuuuuu
Ska sova nu utan sömn tablett God natt

Kram, fina fina vännen. <3

Snart är du igenom detta. Snart kan du andas.

Jag är stolt över dig, och beundrar din uthållighet i att satsa på dig själv. Du är en vinnare.

/H.

Grattis! Du ser, det löser sig nu. :)

Du har varit på botten, trampat ifrån med fötterna, och nu sätter du fart upp mot ytan igen.

Kram!
/H.

Hej Lillablå! Tror inte vi träffats här tidigare. Ville bara säga att igenkänningsfaktorn är hög. Gick igenom precis samma sak för ett par år sedan.
Speciellt det sista steget att sluta helt var hemskt. Kommer ihåg att det räckte med att röra på ögonen för att få värsta svindeln..

Visst är det bra att de finns mediciner och hade verkligen stor hjälp av dem i början också men de har ju sina sidor.

Det bästa med dem i jämförelse med alkohol är ju att jag tror att risken för återfall är väldigt liten! ;)

Grattis till bostaden! Jag sitter här och ler, blir så glad för din skull.

Jag ändrar också obetydliga detaljer ibland. Tidigare för att jag var rädd att sambon skulle känna igen det jag skrev, ja av samma anledning som du. Men det har jag börjat strunta i mer och mer. Vissa detaljer har jag kvar, för att skydda min och mina näras integritet. Jag ser det inte alls som lögn, mina känslor och tankar är ju lika sanna oavsett hur jag målar upp miljön eller genus på vissa jag berättat om i min omgivning. Det är ju liksom inte det som är det viktiga.

Massa kramar till dig!!!

... flyttar jag in i vårt nya hem.

Lycka.

Idag har plötsligt "allt" fallit på plats (jag försökte ta en dag i taget, jag tog det viktigaaste först!). Plötsligt fick jag nys om en bostad, den är rätt liten, den är superfräsch/jättefin/charmig/med själ, den har allt vi behöver (utom det lilla som jag kommer köpa, få av vänner eller ta med mig från mitt gamla boende...), och den kan rymmas inom min budget utan problem!!!!!
Barnen vet inte ännu, men de är bekanta med platsen och... ja, jag tror på detta! Magkänslan är tillbaka, om än tillfälligt!!!!!!!!!!

Så, Mt, idag har du helt rätt: idag är det ett ljust inlägg, däremot är jag inte bekant med Berättelsen om det osynliga barnet, men jag ska lära känna den boken!

Du har så rätt: jag ska ju inte vara tillgänglig hela tiden, men jag är det av vana: han har så många gånger blivit arg för att jag inte svarat på samtal eller sms, för att jag glömt telefonen eller liknande...

Tack Markatta. Ja, jag är öppen för att jag bestämt mig för att inte ljuga för mig själv längre om hur jag har det. Men samtidigt ändrar jag vissa obetydliga detaljer ibland, av rädsla för att han ska läsa och bli arg...

Vårt nya boende... Har ännu inte sagt så mkt till sambon, men han vet lite. Kommer bli en pärs att prata om... Åh, det är så fint där, och så lagom för oss, elelr jo visst jag hade kunnat önska ett extra rum och kanske en diskmaskin, men det ligger så charmigt: ett litet hus på en stor gård och nära till vänner, nära till förskolan, nära till familj...
TACK, min högre makt, för att du väglett mig. Jag har väntat på ett tecken, jag har tagit en dag i taget, och det löser sig!!!

Abstinens... Eller utsättningssymptom, som det heter...
Fy tusan, fy för den lede, jag lider och lider med alla som behöver gå igenom sånt här, på grund av spriten, droger eller mediciner... Eller choklad! =)

I nästan sju år har jag ätit antidepressiva tabletter, men nu ska de ur systemet!
Började dra ner i november, tog två tredjedelar av den absolut lägsta dosen, och två veckor av konstant plåga följde... Yrsel, koordinationssvårighetet, huvudvärk, illamående... Ögonen hann liksom inte med, jag tappade saker, fumlade, och fattade trögt...
Japp. Kände mig full.
Konstant.
I två veckor.

Sen tog jag en tredjedel. Samma visa igen.

Och nu inget alls! Värre variant av samma visa!
Fast samtidigt lättnad! Jag SKA klara det, jag är snart utan dem!

Och jag får en helt annan förståelse för det här med beroende.
Det här är antagligen en piss i havet, jämfört med ett saftigt alkoholberoende.
Jag är imponerad av er!

Samtidigt är det medicin jag har ätit, utan den hade jag kanske inte orkat, jag hade kanske inte levt det liv jag lever idag, jag kanske hade varit sjukskriven, arbetslös och fortfarande sjuk... Fast helt ärligt tror jag egentligen att jag har min kbt-terapi att tacka för att jag mår bra idag, eller bättre... Eller åtminstone det mesta...

Och att jag har kunnat skriva här, har varit otroligt skönt och läkande.
Läsa, skriva, och få förståelse och igenkänning...
Tack!!!

Egentligen vet jag inte vad jag ville skriva idag, eller varför...
Skit samma, skönt var det ändå!!!
Ha en fin kväll, ni fina!!
Kramar!!!

Skönt att höra att du har någon att prata med. Det är viktigt och bra. Du är viktig och bra och det är modigt av dig att våga berätta så mycket här som du gör. Du skriver ofta att du får mycket här ifrån forum men jag vill att du ska veta att du ger oerhört också, just genom att dela så öppet om ditt liv, dina rädslor och tankar. Det får i alla fall mig att känna mig mindre ensam.

Och du, jag tycker visst du kan slå dig för bröstet när du känner du lyckats med något.

Kramar!

Då, när jag hade börjat tala med mannen om hans drickande sade jag ofta att jag vill leva med honom som "den sanne xx" - inte när han dricker. Efter ungefär ½ års nykterhet (med några få korta återfall) började jag känna igen honom. Vägen är lång. Vad förändringen beror på kan jag inte förklara, en del är säkert att missbrukaren är uppfylld i sina tankar av möjligheten att missbruka igen. Fokus för närvaron är någon annanstans.

Klokt av dig att lämna, att han ska flytta. Kram / mt

Helt färdig nu efter en natt på jobbet.
Tankarna bara far.
Inatt kommer jag sova jag själv i sängen,LIVRÄDD känner jag mig trots allt negativt.
En sak jag undrar är hur den som dricker får så konstigt humör.
Känner någon igen sig o kan förklara.
Barnen brukar säga ibland,pappa är så sur....
Pappa blir så arg.......
Kommer ihåg förut då kunde han knappt säga åt barnen när dom gjort något fel det gjorde jag....
Den här förändringen är så OTÄCK.......
Tack för era kommentarer gör att man inte känner sig så ensam som man ändå gör............

Du kanske behövde den här sista erfarenheten?

Kram, ta hand om dig! / mt

får alltfler inslag i ljusa toner och vardagliga, praktiska funderingar. Det gör att du själv som person får konturer... så där som lilla Ninni i Berättelsen om det osynliga barnet. Du har väl läste den eller sett på TV? Jag blir glad och mycket lättare om hjärtat när jag läser det du skrev igår!

Ett litet förslag att fundera på: När han ringer och berättar hur roligt och mysigt de har, barnen och han - säg bara "så bra!" - för det är det ju! Inget är väl bättre än barn som har två nöjda och lyckliga föräldrar som de kan ha det bra med. Innerst, tror jag, är det varje barns önskan att föräldrar och familj ska leva tillsammans och ha det bra. När det inte är möjligt är det näst bästa två "bra" föräldrar att vara hos. Och det är verkligen inte illa!

Orsaken till han ringer, vad han egentligen vill (behöver?) kan vi ju bara spekulera om. För din egen skull vore det väl bäst om du inte skulle vara tillgänglig hela tiden men det kanske du inte fixar ännu?

Tryggt att veta att du har dina kontakter irl - dem behöver du ett tag till. Du har farit mycket illa men nu går du med våren mot ett ljusare liv! Kram, kram! / mt

ikväll när jag åkte till jobbet,visste jag att det var fotbolls match på tv:n.

Även om han kanske inte kommer dricka ikväll sista natten hemma, eller om han
kanske ta två öl,så känns det obehagligt att se väskan i hallen, man vet inte om den bara innehåller kläder eller ligger öl som det gjort så många ggr.
Bara den känslan är så obehaglig att ens behöva känna.
Jag orkar inte snoka heller känns som det kvittar.
Imorrn kan jag inte det ialla fall.
Känns på något sätt som en lättnad att jag återigen ber han flytta.
Jag orkar verkligen inte må dåligt o oroa mig en endaste DAG till,min kropp skriker.
Vill ha lugn och rooooooo.
Ser faktiskt fram emot Lördagen då är jag ledig och skall ev träffa någon tjej kompis.
God Natt

Åh, tack. :-)

Vet du... då har min resa varit värd mödan. Om mina lärdomar är till hjälp för dig, då vill jag inte vara utan dem.

Kram.
/H.

Tack för att du följer mig, och ger mig råd, tips och tankar!! Dina berättelser stannar i mig och gör mig gott!!

Kram!!!!

Kram, vännen. Det är fint att vi får följa med dig på din resa.
/H.