Senaste kommentarerna i forumet

@RedRidingHood det låter bra! Jag upplevde kartläggningen mer överraskande än direkt jobbig (men var trött efteråt). Jag hade precis förstått att jag varit utsatt för våld, men tänkte att det ”bara” var psykiskt. Troligen var jag fortfarande i chock.

När kartläggningen var klar summerade min kontakt ”det ser inte bra ut”. Våldet var mycket mer utbrett än vad jag trodde. Ett mindre exempel: behövde alltid ha koll på mina saker, som glasögon, eftersom han alltid slängde sig ner där jag var utan att se sig för. Kontakten frågade: gör han så även när han själv har lagt saker någonstans. Ehhh… nä.

Som att ha ett litet barn runt sig, men att ett litet barn inte har lärt sig att se sig för är ju naturligt. Inte lika naturligt beteende hos en vuxen man. Det blir ganska stressigt att leva med en sån person.

Jag använde grey rock som en livlina, en överlevnads strategi, under uppbrottet. När jag inte längre reagerade som han förväntade sig blev allt så tydligt. Som när vi kom överens om en sak gällande bodelningen. Och sen fortsatte han ändå diskutera saken på nytt. Jag sa att vi redan kommit fram till en lösning. Han svarade ja men bla bla bla. Jag stoppade honom flera gånger för att komma vidare.

Och insåg att alla gånger jag fått höra att jag inte kan ge mig i en diskussion aldrig var sant. Att han avskydde tjafs och bråk var aldrig heller sant. Han provocerade fram reaktioner hos mig för att det gav honom energi och fick honom att känna kontroll.

Att inte reagera är ju så svårt när någon trycker precis där den vet att man har sårbarheter. Så självmedkänsla när man inte lyckas, och sedan tillbaka till den grå stenen.

Om du inte känner att det är hjälpsamt att läsa det här just nu så hoppa bara över det! Jag känner bara sån medkänsla med dig som är där i det svåra nu och vet att jag gärna hade fått ta del av andras erfarenheter. Men vi är ju alla olika, så det behöver ju inte vara så för dig.

Håll ut, det kommer bli bättre även om det kanske inte känns så just nu❤️‍🩹

@has nu måste jag börja kolla in det här grey rock 🏔️, den är helt ny för mig!

@has nu vid första mötet pladdrade jag på väldigt osammanhängande om allt från början av relationen till hur det var när det var som värst och att det är mer sällan nu än då. Vid nästa möte kommer hon kartlägga ”själva våldet” ( som då är psykiskt i mitt fall, vad jag vet). Hon sa att det kunde kännas otroligt jobbigt och att jag inte borde åka tillbaka till jobbet direkt efteråt.

@Kevlarsjäl62 Tack snälla! ❤️ Jo jag har väl samlade tankar samtidigt som alla upprörda känslor och ångest över situationen också finns där. Det gör väldigt ont😪
Fick ett anfall av lust att själv dricka ikväll också, just på grund av de jobbiga känslorna. Men pratade igenom det med en vän som också har nyktra veckor just nu, och det gick över 😊

Ja det känns så bra att kunna vara hos sig själv och ta paus från att hantera situationen. Bara göra det man själv mår bra av.

Mamma vet hur det är, jag har berättat det för henne. Men försöker att inte lasta av när det känns som jobbigast, utan i mer balanserade stunder.
Jag har haft flera relationer med killar som haft problem och hon har haft många timmar av lyssnande när jag var yngre😅
Man blir lite trött på sig själv också. Varför kan man inte träffa någon som inte har problem. Osv osv..

@RedRidingHood hur gick det för dig på våld i nära?❤️

@november25 Du tänker logiskt och verkar väldigt samlad. Jag vet dock hur ont varje besvikelse gör, varje gång man känner sig "bortvald". Jag tyckte åtminstone att det var svårt att inte känna så, även om det handlar om ett sjukdomstillstånd. Så bra att du har "ditt eget" och att du fokuserar på att ta hand om dig själv.
När det gäller din mamma, så har jag själv vuxna barn och jag tror att din mamma, liksom jag hellre vill veta än lämnas utanför. Hon kommer ändå att känna av att något är fel, med sin "mammaradar" 😉
Ta hand om DIG vännen

Nu dricker han igen - han sa att han tyckte det räckte med två veckor utan alkohol. Och blev dessutom lite sur att jag ifrågasatte det.

Jag blev förstås ledsen, besviken och arg. Tog en snabb 40 min promenad för att få utlopp för ilskan. Det fungerade faktiskt väldigt bra! När jag kom hem var jag inte arg längre, bara ledsen och trött. Packade lite saker och skrev ett sms att jag åker över till mig ett par dagar, eftersom jag inte klarar av att hantera detta på ett bra sätt när jag samtidigt är trött efter jobbet. Tackade för blommorna han köpt till mig. Han skrev att han förstod.
Det är iallafall inget drama. Anstränger mig för att hålla mig lugn.
Nu går fokus tillbaka på att ta hand om mig själv.
Jag har det ändå ganska bra på många plan i mitt liv, kom jag på igår när jag läste om skattningar av lycka på olika områden (relationen är inte allt! Tänk vad fixerad man blir vid problemet när man lever med någon som är beroende)
Påminner mig om att det är hans val om han vill dricka eller jobba med sitt beroende, och det är mitt val om jag vill vara där eller inte.
Dags att omgruppera trupperna och samla ny kraft.
Han måste ju förstås besluta själv vad han ska göra vidare. En vettig fråga från min sida kan väl vara vad han planerar att göra annorlunda nästa gång han försöker. Men det skulle vara att gå händelserna i förväg just nu... Och lägga sig i det jag inte ska lägga mig i.

Påminner mig om att förändring sällan är en rak väg fram. Och att ta det lugnt. Läser dagens kloka ord i min Al-Anon bok. Det handlar lustigt nog om hur man påverkas av att leva med planer och regler som när som helst kan ändras utifrån alkoholistens vilja.

Ikväll ska jag tvätta håret, dricka en kopp te (hittat ett nytt med hibiskus som är väldigt gott), läsa vidare i tredje delen av Knausgårds senaste bokserie och kanske se en film.
Är lite kluven om jag ska ringa mamma eller inte. Vill inte belasta henne för mycket, samtidigt är det skönt att få prata om det. Funderar på att ta reda på om jag kan få samtalsstöd från kommunen.

Tack för att ni finns här!🙏❤️

@RedRidingHood
Om du anar vad jag håller på dig, blev riktigt berörd av din beskrivning med sången. Var just det som min son poängterade (om än utan sång 😁) hu, gråter aldrig men nu fick jag tårar i ögonen.
Livsglädjen.

Ja manipulationen o projiceringen är tuff. Och ofta egoistiskt.

Kram!!!!!
Fortsätt uppdatera!

@RedRidingHood väl kämpat och så bra att du får hjälp!

Det är verkligen svårt att hålla fast vid sin egen verklighet när någon annan försökt förvränga den under flera år. Och fortsätter göra det med alla medel den kan.

Klokt att få lite fysisk distans.

Jag försökte tillämpa grey rock metoden så mycket jag bara kunde när jag var där du är, det gjorde att hans metoder skiftade allt snabbare eftersom han inte kunde kroka fast mig med något.

Håll fast vid den där bilden då du står och sjunger när du stryker, det är tufft just nu men det är dit du är på väg❤️

Förstår dig precis. Vi är också just nu på utredning hos socialtjänsten. Jag fick reda på att min syster anmält då hon skrev till mig och min äldsta son. Vi valde att inte berätta för min man, men det gjorde att han blev super besviken och bitter på mig. Har tyckte att jag gjort helt fel. Han påstod att det var jätteviktigt att prata ihop sig innan socialtjänsten ringer så att man säger så lite som möjligt och att det inte får framkomma något som inte redan framkommit i anmälan. Att man måste ge samma bild. Han blev jätte besviken på mig. Men det var för att han inte hade chansen att manipulera mig till att säga det han ville. Nu har jag haft ett möte själv med socialtjänsten, min man ett möte och de kommer snart prata med vår gemensamma son. Sedan fick jag hjälp av en annan avdelning. I vårt fall ser inte socialtjänsten någon direkt oro för sonen, det är jag som inte mår bra i relationen. Det första som hände var att socialtjänsten ringer till alla inblandade. Sedan tog det ca 1 vecka innan beslut om att fortsätta utredning eller inte kommer via kivra. Sedan fick vi vänta ytterligare 2-3 veckor innan våra möten. Men det vara bli olika typer av utredningar beroende på.. kan vara skönt att ringa och fråga dem hur det kommer gå till i just ert fall.

@Rike jag hoppas verkligen det blir precis så som det blev för dig. Barnen är så kloka❤️. I somras åkte min man och son på semester 3 veckor själva. Under dem veckorna när jag och min äldsta son var själva började jag spela mycket mer musik, jag började sjunga när jag strök tvätt och kände mig så himla lycklig och lättad. Till och med grannarna uppmärksammade att jag sjöng 🙈 ( vilket de nog aldrig hört från vårt hus tidigare). Längtar så tills jag får känna den lättheten igen av att inte tyngas ner av en destruktiv person som jag behöver rätta mig efter.

Jag blir så rörd i vilket fint stöd det finns här. Ni är så fina! Jobbigt att höra vilket medberoende ett barn kan få. I onsdags gjorde jag det jobbigaste, som gett mig ångest i veckor. Jag berättade för min man att jag vill lämna på familjerådgivningen. Det var tufft att säga det, och det kändes inte lättare efteråt. Han pendlar mellan att jag borde åka hem till mina föräldrar och att jag ska ut från huset så fort som möjligt. Så plötsligt byter han strategi på kvällen och vill att vi ska fortsätta. Han erkände för första gången att han gjort fel som valt att dricka alkohol med främlingar han träffat samma dag istället för att äta middag med familjen på vår semestervecka i somras. Han erkände att han gjort fel som inte följde med mig och barnen dagen före vår sons födelsedag från puben och ut för att promenera längs ån på något som firas här varje år samma tid. Vi gick på det innan vi åkte in till BB och blev föräldrar och har det som tradition. När sonen fyllde år på morgonen låg min man i sängen och sov/bakis. Han kunde inte låsa upp dörren när han kommit hem på natten. Det är så dags att vakna upp nu, efter att jag försökt att göra slut 10-15 gånger sedan sommaren 2024. Han lovar och säger en massa fina saker, bättrar sig på vissa men tycker alltid att det är hos mig anledningen ligger. Jag borde stå ut med någon liten dålig sida för han har så många bra säger han. Jag är 40+ och alla vill göra slut i den åldern, det är bara en kris. Det är bara jag som har stressigt på jobbet, jag vill ju alltid göra slut då! Han vill inte att vår son nu både ska behöva prata med socialtjänsten och vara med om en separation. Han pratade nästan omkull mig redan första kvällen. Men nu ser jag det klart igen, så sjukt svårt att inte låta sig påverkas av en manipulativ människa. Imorgon ska jag träffa socialtjänstens avdelning för våld i nära relation. På söndag flyttar har en vecka till en stuga utanför stan. Kommer behöva åka hem för att ta sonen till skolan varje morgon. Känner att jag behöver komma bort, jag vet inte när han vänder kappan nästa gång. Den här gången är inte bara ytterligare ett försök att ta mig ur. Jag ska lyckas men det är det svåraste jag någonsin gjort. Tack för att ni finns.

Du ser, medberoendet kring vem ja får prata med och inte…inte tänkt på det förens jag nu ser det i skrift…imorgon kommer jag prata med sambons mamma och berätta att orosanmälan kommer nästa vecka. Bonusdottern berättade det idag..bonus dottern önskade att den inte kom den veckan som vi har barnen hos oss..
Känns skönt, samtidigt kluvet, då jag går runt och vet vad som kommer hända medans min sambo inte vet nåt..han dricker endast 3,5 or (vad jag vet) just nu.på ett bra, ett steg framåt…men att inte kunna vara utan alkohol EN enda dag, då förstår jag nu att det finns ett problem…

Hej @esterest 😊 Ja, det gäller att kunna leva med ovissheten.. Och det är svårt.
Han har inte varit påverkad när vi pratat. Men första ölen märks heller inte på honom.
Jag vet inte än hur veckan gått, kanske får jag inte ens veta sanningen när jag frågar honom imorrn. Det känns jobbigt.
Tycker ändå det har gått bra, för jag har jobbat själv och haft fullt upp med det. Men nu känns det lite jobbigare inför morgondagen. Kanske blir jag besviken... Kanske kommer jag att hitta burkar igen fast han var så beslutsam att ta en nykter månad.

Jag läser Beyond addiction - How science and kindness make people change. Jag tycker mycket om den hittills. Den har perspektivet att anhöriga ska ta hand om sig själva i första hand för att orka. Men de rekommenderar inte att man avskärmar sig på samma sätt som böckerna om medberoende gör. Utan man är mer delaktig i att hjälpa den beroende, med sitt eget beteende (om medberoende har jag läst Djävulsdansen och Bli fri från medberoende, också bra)

När det gäller poddar så hjälper de mig genom ökad förståelse för hur beroende funkar och hur det varit för andra. Sober powered ger bra kunskap med stor bredd på teman. Sen tycker jag om The house podcast. Där finns intervjuer med berättelser om erfarenheter av beroende och medberoende. Båda dessa finns på Spotify.

Hoppas du kan hitta något som passar dig! 💞

@Kameleont Det är så underligt att läsa dina ord. Det kunde lika gärna vara jag för 15-20 år sedan. Så mycket som jag känner igen i både beroendet och medberoendet. Inte minst den enorma tröttheten du känner. Kanske har den blivit kronisk i mitt fall, jag levde i den så väldigt länge. Jag är trött nu också, men kanske inte på samma sätt. Om en månad går jag i tidig pension och det kanske man kan se som en följd av alla år i den där mördande tröttheten. Jag orkar inte både jobb och att "leva". Finns ingen energi kvar till mig själv, barn, barnbarn och vänner. Jag sörjer dock inte över det, jag har ett långt innehållsrikt arbetsliv bakom mig. Nu vill jag bestämma över mitt liv själv så mycket det går (men mycket pengar blir det inte 😊)
Tycker inte att bitterheten får så mycket fäste och det har jag inte råd med heller. Vem vet hur länge jag får vara frisk, hur länge jag får finnas här. För två år sedan upptäcktes det på en hälsoundersökning att jag hade skyhöga kolesterolvärden! Jättesmal, tränar, aldrig rökt 🤔 En ärftlig sort, jag har troligtvis haft de här värdena väldigt länge. Det blev en riktig ögonöppnare, livet kan ta slut tidigare än man räknar med.
Jag tar dag för dag och tycker oftast att jag har det väldigt bra nu, med några ordentliga svackor ibland, det får jag ta. Många små ljuspunkter ändå och jag vårdar mina relationer numer och njuter av dem.
För två veckor sov jag över hos en barndomsvän som har ett jättemysigt hus ute på landet. När vi på morgonen satt vid frukostbordet och tittade på fåglarna vid fågelbordet, då kände jag ett varmt lyckorus. "Tänk att man kan få ha't så gött" (värmländskt uttryck myntat av Mia Skäringer 🙂)
Jag tänker som sagt på dig och jag tycker inte att du ska ta på dig ansvaret att peka på problemet. Han vet, men orkar/vågar inte erkänna det ens för sig själv.
Ta hand om dig så gott du kan så hörs vi igen, härinne. Många kramar ❤️

@november25 tänker på dig! Förstår att veckan är en prövning. Att hans jobb-upplägg att vara borta återkommande, kommer att fortsätta utmana även länge fram.

Är lite nyfiken på vilka böcker och poddar som stöttar dig? Hitills har jag inte riktigt närmat mig läsningen, men tror att jag är mer redo nu när jag är mindre sårbar.

@Prissen ja det är det. Att jag loggat in lite mindre här beror nog på att jag har lite mer sinnesro. Att jag faktiskt kan prata med (!) min man och inte bara med mig själv här i tråden?
Har skrivit många ensamma inlägg här tidigare.

Jag låter honom skapa sin egen strategi. Egentligen pratar vi inte mycket om det. Men som hustru märker jag många små justeringar. Vet att öl är det svåraste beroendet för honom. Han jobbar med små ransoneringer efter egna ekvationer. Det stora pantberget i hallen är borta. Märker att kaffebryggaren och tekokaren får jobba mycket. Samtidigt som det kan bli vin till maten. Det är väl där han lägger sin veckoranson.

Jag tror absolut inte att det är enkelt för honom. Tvärtom. Jag tror det är en utmaning varje dag. Det är ett par sociala event framöver som är förknippat med en hel del alkohol. Märker att han försöker boka av ett. Märker också att han skapar nya intressen som tar upp hans tankar kvällstid. Jag hör inget ölknäpp klockan fem och det är skönt.

Kanske det viktigaste av allt just nu så fungerar relationen igen. Det är lite svindlande att jag funderade på allvar att hitta en lägenhet i höstas. Jag trodde faktiskt att särboskap var enda vägen ut. Jag känner att jag har fått tillbaka hans närvaro och uppmärksamhet. Han var ju bakis jämt förut. Nu kan vi äta frukost tillsammans och planera dagen. Det hade inte hänt förra året.

Hur har du det?

@Kevlarsjäl62 Hej! 💜
Tack för din tanke! Det är så skönt att höra o ger lite ro, att någon bryr sig där ute. Någon som vet.
Jag har resignerat något i mitt förhållningssätt den senaste tiden. Jag orkar inte annat. Dagarna är helt okej eg. Min man försöker. Inte med att sluta dricka, det verkar oförändrat, men med att hjälpa till lite mer här hemma. Från min synvinkel är det dock allt för lite o kanske för sent.
Frånsett min o irritation är det rätt 'harmoniskt' nu. Eftersom han dricker det han behöver för att få ro i själen o samtidigt driv att komma ur soffan, så funkar det o rullar på.
Eskalerar iallafall inte.
Gör mig dock sorgsen att han inte vill inse det verkliga problemet, men jag har heller inte samlat kraft att på allvar adressera det.
Är så otroligt trött.

Tänker ofta på dig o undrar hur du har det, hur det går med livet, bitterheten o självkänslan.

Kram 💜

Du får dra ett tungt lass😌
Men så fint att flickan har dig!

Så bra att du sa så till henne o att du är öppen vid utredningen.
Sen kan han inte säga vem du får prata med eller ej. Jag berättade för alla. Men på ett respektfullt sätt.

Och du.. vill du leva med denna man? Efter att du gjort det du kan i smb med utredningen? Du är starkt men ..
Kram

@Rike
Mamman har haft ett ganska destruktivt liv med flera sambos…därav har pappan under hela barndomen varit en trygga..
När jag kom in i bilden för 4 år sedan berättade hon för mig att hon uppmärksammat drickat om kvällarna. Jag ställde ultimatum ihop med föräldrarnas samband att han erkände att han mådde dåligt..
Jag berömde henne och sa att hon va modig, mer modig än vad jag är. Att hon ska va stolt och att det kommer visa sig längre fram. Hon är såklart rädd att pappa blir arg.. och de kommer han vara till en början…
Vet inte hans tankar, han är väldigt sluten just nu..men jag förstår att han biter ihop…han är sluten och tyst och sammanbiten, jag tolkar det just nu som abstinens?
Eftersom jag sedan i somras försökt samtala med sambon och han hållit uppe i två dagar typ, och då vart mycket sur så vet han att jag kommer lägga alla kort på bordet.. han har bla sagt till mig innan att inte dra in föräldrarna..vilket jag tolkar som att han inte va beredd att sluta och inser de kommer ställa d kravet..

Din sambo måste visa att han är beredd att åtgärda o följa det de säger.
Du kan inte bestämma detta, han behöver komma till den insikten. Hur går hans tankar? Har flickan en trygg miljö hos mamman?
Starkt av henne - underbart om du berättar att det var bra gjort av henne ♥️- det kommer att vara något hon bär med sig!

Det du kan bidra med är att stötta flickan och lägga alla kort på bordet under utredningen så ni får stöd.
En enormt viktig uppgift som verkligen gör skillnad 🤗

@RedRidingHood
Jag var ofta nervös och orolig som barn. Visade det inte för mina föräldrar. Min mamma som var tryggheten, hon såg till att vi fick bra mat, kontakt med skola osv. Men även mamma förstådd nog inte hur mycket det påverkade mig. Vi pratade om det när jag var vuxen. Nu är både hon och pappa döda.

Jag utvecklade ett medberoende redan då eftersom jag tyckte synd om pappa bla, förstod tidigt att det var en sjukdom. Tog hand om honom och samtidigt var jag rädd att mamma skulle dö. Hon blev ofta sjuk pga hans drickande.

Barn är sensibla och märker hur ens föräldrar mår, med eller utan alkohol.
Den stress som alkoholen innebär påverkar ett barn mycket negativt.

Från 12 års ålder tog jag även hand om min farmor. Jag åkte ofta till Skåne där hon bodde. Hon fick alkoholproblem, många med samma problem kom hem till henne. Hon var generös och bjöd alla på den mat hon hade.

Avslutar med att jag älskade dem alla och också hade roliga stunder. Men det är inte värt det. Jag är medberoende som vuxen eftersom jag lärde mig att det är ett naturligt tillstånd och har dragit till mig till män med beroende. Hjälp dina barn och visa att det inte är naturligt. Du är deras förebild. Ta hjälp om du inte klarar det själv 🩷 Det är inte lätt att bryta upp. Du är fortfarande ung och kan få ett lugnt och fint liv med dina barn.

Bryr mig om dig

@Rike Barnet är stort nu och har egen kontakt, inte längre något går genom mig.
Jag är i en ny relation så det blir inte att vi umgås/pratar som när jag var singel. Det känns bra med sparsam kontakt även om det på många sätt finns en sorg över hur allt blev.

Just det med belöning känner jag igen. Det blev mer kontakt och många samtal/dag vid varje återfall. Oerhört tröttande!

@emmi60 tack för att du delar med dig. Jag var tvungen att läsa flera gånger om hur du påverkades när du var barn. Jag har inte riktigt kunnat sätta mig in i hur barn påverkas. Jag har tänkt att så länge han har en stabil vuxen som går och lägger sig med honom på kvällen så känner han sig trygg. Men jag känner mig aldrig trygg när min respektive sitter uppe och dricker med någon i vårt hem på natten. Jag vet att när främmande åkt hem väcker han mig, vägrar acceptera att jag vill sova. Nu kommer han hem så måste sluta skriva. Imorgon är en stor dag på familjerådgivning.

@esterest hur går det, fortfarande i en bättre riktning?