Senaste kommentarerna i forumet

@Snödroppen Fint att läsa dina kloka kommentarer också 🧡 Du har helt rätt. Jag funderar ofta själv över varför jag alltid måste förtydliga att jag inte levt i en våldsam missbruksrelation. Kanske tycker jag innerst inne fortfarande att mitt medberoende är och har varit ett "lyxproblem" och antagligen är det just mitt medberoende som får mig att tänka så. Undrar vad han skulle ha gjort för att jag skulle ta avstånd helt med gott samvete? För nu är jag ju här och ställer upp igen, fast jag egentligen inte mår ett dugg bra av det. Så klart har jag levt i misär, en känslomässig sådan om inte annat, precis som du skriver. Tack för att du får mig att tänka efter 🙏 Jag har lååång väg att gå. Hoppas du fortsätter gå bredvid mig 💛

@Kevlarsjäl62
Härligt att se dig aktiv i forumet, du har varit saknad.
Funderar på en sak jag sett återkommande bland medberoende och även hos mig själv.
"Det har ändå inte varit så illa som andra kan ha det".
Jag läser att du skriver att " det bara varit en lallande fåne" men är det inte en känslomässig misär? Som skapat sår i både dig och dina barn?
Vilken misär menas?
Tror inte det är många härinne som levt på gatan det är den typen av misär du menar. Missbruket sköts oftast fint med en varvad fin yta som tillåter missbruket och medberoendet att fortsätta utan något ifrågasättande.
Bara en undran vad som menas med misär?

@Tröttiz
😂🩷

@Självomhändertagande
Jag kommer! Fick plötsligt bilden för mig i mitt inre. Under en stor ek sitter vi alla och i en fin gemenskap och njuter tillvaron.

@Snödroppen
Vem vet. Kanske det blir möjligt i framtiden. Att skogsbada tillsammans, från denna grupp. Alltså att ta in skogen med alla sinnen.
Jag arrangerar gärna i framtiden.
Om vi träffas på en medberoende träff. Har aldrig varit på någon. Vet inte om forumet arrangerar.
Men allt är möjligt.
Kanske 2024?
Jag affirmerar och det brukar bli som jag vill. Men allt får ta den tid det tar.
Som snigeln kryper jag fram.
Kram och trevlig helg!
Allt gott!

@Tröttiz
Lördag .. 😅

@Snödroppen
Önskar dig en fin söndag.
🌞 🌺

Vet inte vart ordet "ledningssystem" kom ifrån i förra inlägget 😂

Hur sätter man som anhörig stopp? Så länge personen hävdar att det inte är ett problem, vad kan jag göra?

Hur får man en äldre person att förstå att dess alkoholkonsumtion sprungit all världens väg? Det som brukade vara något glas vin i veckan är numera några glas vin om dagen (En 4L tetra varannan dag).

@Kameleont Käraste vän, att läsa dina ord är som att kastas tillbaka tio, tolv år. Det gör nästan fysiskt ont att känna din oro och smärta mellan raderna. Jag vet ju så förtvivlat väl vad du går igenom. Ensam fast ni är två. Finns det en större ensamhet. Barnen, det dyrbaraste vi har. Hur är det möjligt att en drog t o m kan blockera de mest grundläggande instinkter vi har, att ta hand om vår avkomma. Mina ungdomar gick igenom svåra saker, vilket nog de flesta gör, men de flesta kommer ju också helskinnade ut på "andra sidan". Du finns där, du lägger dig i. Det räcker väldigt långt. Jag gjorde likadant och det räckte tydligen med en förälder för allt har gått bra för mina barn som nu är vuxna med egna familjer. Däremot har det funnits många känslor kring varför jag inte valde dem och flyttade ifrån den missbrukande föräldern som kommit fram i ljuset då och då. Jag har förstått att det för dem känns som ett lika stort svek som att välja drogen. Det är nog den största sorgen och jag känner mig väldigt liten när de ger uttryck för detta. Men det måste jag ge dem. Jag måste lyssna på deras känslor, deras besvikelse och deras ilska. Det är mitt kors att bära. För det är ju sant, jag valde inte mina barn, inte helt och fullt. Jag valde medberoendet och det får jag leva med.
Du kommer klara det här. Vilka val du än gör, så kommer du att lotsa dina barn vidare i livet. Hur du än gör så kommer dina barn att ställa dig mot väggen och det är ok. För du kommer att lyssna, svara ärligt och de kommer att läka. Det kan du vara säker på.
Du kan också vara säker på att du finns i mina tankar 🧡

@nybliven.sambo Hej! Jag förstår vad du menar och jag känner åtminstone tre relationer i min närhet som tagit sig igenom ett lyckat tillnyktrande, på olika sätt. Deras gemensamma nämnare är dock att missbruket har fått omvälvande konsekvenser. I två fall lämnade partner och barn förhållandet och i ett fall blev det fängelse för rattfylla. Själv levde jag i en relation i 30 år som medberoende till en alkoholmissbrukare. Vi köpte hus, bildade familj, hade ett rikt socialt liv, skapligt välbetalda jobb etc etc. Och vi hade alkoholen och min mans beroende. Ett beroende utan aggression eller misär, "bara" en lallande fåne torsdag kväll till söndag eftermiddag och alla ledigheter. Sakta men säkert släcktes "lamporna", en efter en. Intresset för barnen blev mindre och mindre, det sociala livet krympte och blev så småningom obefintligt, likaså intresse och ambition i arbetet och till sist sa han helt enkelt upp sig och ställde bara mig inför fakta. Jag accepterade allt detta såtillvida att det aldrig blev några riktiga konsekvenser av hans missbruk. Han hade både alkoholen och ett "helt vanligt familjeliv". När jag till slut lämnade, gick han först ner sig helt i några månader och sedan bestämde han sig för att ta hjälp och försöka sluta dricka. Bli nykter för gott! Han säger att relationen till mig är viktig i detta tillnyktrande, utan mig är det ingen idé. Men jag vill inte längre, det är för sent. Lång inledning, jag vet, men jag tror jag med detta vill säga att just det att jag stannade kvar och lät åren gå inte hjälpt någon av oss. Lämna behöver ju inte betyda att man aldrig mer kan mötas och börja om, men det är en väldigt tydlig och kännbar konsekvens av missbruket.
Ibland tänker jag att man egentligen inte har något att förlora på att visa på det tydligaste vis man kan att så här kan jag inte leva. Endera blir det den ögonöppnare som behövs eller också fortsätter missbruket och då vet man att det skulle varit likadant om man låtit allt fortgå. Men det är väl det som är det skrämmande, sätter man ner foten en gång för alla så kommer man att få svaret. Svaret på vad den man älskar kommer att välja. Alkoholen eller mig? Väntar man så länge som jag, så kvittar det. Jag vill inte bli vald längre och det är ju också sorgligt. Bara du vet vad som är rätt för dig, men jag skulle inte rekommendera någon mitt val att vänta så länge. Sköt om dig 🧡

Tänker så här klarar du att din mamma avlider pga sitt missbruk och du inte gjort vad du kan. Förstår din tvekan men missbruk är en dödlig sjukdom. Kanske skulle alanon vara något för dig eller kanske något anhörigprogram..

@Snödroppen
Visst är det så. Inte alla människor som har förmågan att ha sunda / friska relationer om man själv inte är hel.
Som Åsa skriver om att söka hjälp, hade även mitt ex sökt hjälp hade kanske läget sett annorlunda ut. Men viljan hans fanns inte där. Och inte heller insikt.

Jag vet dock förhållanden där det funnits beroende och det blev nyktert och mindre alkohol, i ett med rattfylla, otrohet och allt möjligt. Ett par som hittade tillbaka. Denna person sökte själv hjälp efter att det yngsta barnet sett och hört saker det inte borde. Det var vändningen liksom. 🙏 🌹

Det också! 😃

Haha, ser att jag läste för fort.och läste in en helt annan innebörd. Förlåt.
Men för mig blev det en ny innebörd 😃
"Älska friskt" man behöver kunna ta ansvar för sig själv och sitt liv för att kunna ha en frisk relation.

"Älska någon friskt" älskar uttrycket. Tack!

Jag håller med om att rådet att lämna ofta kommer snabbt, men jag tror det är av ett skäl. På det här forumet finns vi som levt i detta helvete länge, prövat allt, blivit desperata och uttröttade. Vissa har vuxit upp med missbrukande familjer och råkat hamna i mönster där de söker sig till partners som också är missbrukare. Jag tycker inte det är konstigt att människor som levt som medberoende länge och har fått sina liv förstörda av det vill rädda andra från att begå samma misstag, för det är det jag tror att det handlar om.
Jag kan bara tala i egen sak, men om mitt ex hade varit mottaglig för hjälp hade det kanske sett annorlunda ut för mig. Då hade jag kanske gett rådet till andra att stanna och kämpa. Alla måste göra sina egna val och bedömningar. Det är många sorgliga historier här, och många hemska livsöden. Ibland läser man om någon som lyckats med sin behandling, men oftast verkar det vara oerhört svårt att bryta beteendet. Det tror jag att många uppfattar som dränerande och utsiktslöst. Det är inte ett liv som de flesta väljer att leva, eftersom det är så psykiskt betungande. Orkar man och vill, försöka hjälpa missbrukaren och vårda relationen är det ju fantastiskt. Men jag tror att man måste se nyktert (pun intended) på möjligheterna att "älska någon frisk".

@Liljekonvaljen80 Hej, hur går det för dig och hur mår du och sonen?
Du har inte skrivit på ett tag och kanske har du landat inget nya och allt flyter på.
Tänker på dig och hoppas ni har det bra! 🌹

Jag tror inte det finns ett enkelt svar gällande hur man kan stötta. Vi är alla så olika och ser på alkoholens klor så olika. Vissa kallar det att man är permanent sjuk andra vill hellre se en det som en tillfällig kidnappning av hjärnan. Vissa uppskattar att det hela får stort fokus andra normaliserar det hela får och ogillar massa uppmärksamhet.

Personligen tycker jag vi komplicerar det hela lite mycket många gånger. Borde sänka garden och våga ställa öppna frågor. Bjuda in till öppna samtal. Våga fråga och skapa förutsättningar för att prata utan att skapa etiketter eller skamfylld känsla. Bara finnas och få personen att känna sig bekväm. Fokus framåt.

Vi vet ju redan att alkohol förställer alla människor. Det är en drog. Därför tror jag mer på att prata bortom vad som händer när hjärnan blir påverkad och istället hjälpa folk få vara dem de är. Bli respekterade som alla andra och ha förståelse för att detta är en svår process där man är dömd utan att många gånger vara hörd. Inte likställa det som gjorts under drogpåverkan med ideoti utan istället öppna upp för ärliga, trygga konversationer utan dömande. All visa att det är ok att vara sig själv. Att ge folk en ärlig chans. Inse att den beroende har en resa att göra i att lära känna sig själv och egna känslor. De har ju tidigare bedövas och nu måste de istället hanteras.

Att inse att egen ilska handlar om egna känslor som måste hanteras. Inte lägga över dem på den som försöker ta sig ur sitt beroende. Lära sig sätta egna gränser. Inse att man har en egen resa att göra för att skapa egen inre harmoni och inte anse att den ilskan får den beroende bara ta. Båda sidor har del i att skapa harmoniska förhållanden där båda har rätt att vara sig själva utan att skuld och skambelägga. Sjukt svårt men en förutsättning för att skapa ett fint liv. Om båda sidor skriver under på att det är en resa så kommer omställningen kunna leda till mycket positivt. Man hittar sig själv och utvecklas.

Finns ett behandlingshem i piteå som heter Alfa.

@Kameleont
Åh, kära du. Du är långt från ensam och vi är många här som hejar på dig. Det kommer att bli bra, på ett eller annat sätt <3

@Kameleont
Yes, i got your back 🤗.
Det måste hjälpa oerhört mkt att du springer, det önskade jag att jag kunde komma igång med.
Var rädd om dig, och ta din plats. Du har också behov!

Hej, starkt av dig att berätta <3 Jag har en ganska liknande situation, mamma är alkoholist och bor ensam och har inga vänner, bara sina vuxna barn. Hennes syster dog ensam hemma pga alkohol för några år sedan och även om mamma är lite lugnare än sin syster så är jag livrädd att det ska hända henne. Jag har tyvärr ingen lösning åt dig (eller mig) men om det är till något stöd så är du iallafall inte ensam om det. Kram

Skriver av mig

Vilken berodalbana med känslor och tankar det var igår, förstår det kommer vara så ett tag. Allt från ilska hur han kunnat hålla på, lurat tillbaka mig alla gånger under året och sedan gjort samma sak efter det att fortsätta som innan. Sedan ledsen för all besvikelse, till att känna saknad osv. Jag tycker nog minst om att känna saknad, så det är svårt att acceptera den dock så sägs det att låt känn alla känslor.....

Kanske saknaden gör mig svag!? Att den fått mig gå tillbaka? Inte konstigt i såfall om jag tycker minst om den tänker jag 🥺🙄🤔