Senaste kommentarerna i forumet

Mannen har haft barnen en vecka o jag har varit själv hemma. De kom hem ikväll, barnen kom hem o han stack iväg direkt till puben, kom hem precis klockan är 2. Jag har mått så bra denna vecka, vilat och umgåtts med vänner. Ligger nu sömlös med hög puls och oro i kroppen. Jag ska flytta i oktober vilket känns som en evighet. När vi inte ses så glömmer jag bort varför vi separerar jag låtsas inför bekanta, närmsta vännerna vet, att det är en sk vanlig separation där kärleken tagit slut. Det är ju inte det, det är ett missbruk och mina barn behöver leva kvar i det fast jag flyttar. Vet inte om det är bra eller dåligt att jag ”glömmer” bort missbruket när vi inte ses, försöker bara överleva och må bra!

@Amastå Jag har nog inte stått ut, inte utan att förändras, försvagats och förbrukats i alla fall. Jag har pratat, gråtit, varit arg. Vi har alltid kunnat prata med varandra, men inte alltid sett på saken på samma sätt.
Jag lämnade min man ett steg i taget under en femårsperiod skulle jag nog säja, först känslomässigt, de riktiga kärlekskänslorna dör nog oftast i ett långvarigt förhållande med missbruk närvarande. Sedan kom insikten att vi båda har ansvar för våra egna liv, inte för den andres och det gjorde att jag började leva mitt eget liv och accepterade att han valde alkoholen. Ingen mer bitterhet och det var skönt. Jag köpte en liten lägenhet och var alltid där när han inte var nykter, oftast helger då. Sedan kom det du kallar droppen för ett par månader sedan i form av ett gemensamt ansvar som hamnade i mitt knä och då insåg jag att jag redan var ensam även om jag var i en relation och då flyttade jag för gott. Det har jag inte ångrat och jag kommer inte att bo tillsammans med honom igen, eller med någon annan heller för den delen. Nu vill han försöka sluta, men det ändrar egentligen ingenting för mig. Jag gläder mig så klart för hans skull om han lyckas och jag vill gärna fortsätta vara hans vän och stötta om jag orkar. Inte mer. Jag tror absolut att du kan stötta din partner mot ett tillfrisknande, men ta inte ledningen i detta. Jag har bestämt mig för att inte ta några initiativ eller föreslå något, utan bara hjälpa till med det som min man specifikt ber mig om, t ex att leta fram ett telefonnummer eller att följa med på något samtal och bara om det känns bra för mig. Jag tror att vi som utvecklat ett medberoende är så ovana vid att lyssna inåt, på vad vi verkligen vill, så vi måste lära oss det igen. Ta hand om dig och lycka till.

@Amastå Jag har nog inte stått ut, inte utan att förändras, försvagats och förbrukats i alla fall. Jag har pratat, gråtit, varit arg. Vi har alltid kunnat prata med varandra, men inte alltid sett på saken på samma sätt.
Jag lämnade min man ett steg i taget under en femårsperiod skulle jag nog säja, först känslomässigt, de riktiga kärlekskänslorna dör nog oftast i ett långvarigt förhållande med missbruk närvarande. Sedan kom insikten att vi båda har ansvar för våra egna liv, inte för den andres och det gjorde att jag började leva mitt eget liv och accepterade att han valde alkoholen. Ingen mer bitterhet och det var skönt. Jag köpte en liten lägenhet och var alltid där när han inte var nykter, oftast helger då. Sedan kom det du kallar droppen för ett par månader sedan i form av ett gemensamt ansvar som hamnade i mitt knä och då insåg jag att jag redan var ensam även om jag var i en relation och då flyttade jag för gott. Det har jag inte ångrat och jag kommer inte att bo tillsammans med honom igen, eller med någon annan heller för den delen. Nu vill han försöka sluta, men det ändrar egentligen ingenting för mig. Jag gläder mig så klart för hans skull om han lyckas och jag vill gärna fortsätta vara hans vän och stötta om jag orkar. Inte mer. Jag tror absolut att du kan stötta din partner mot ett tillfrisknande, men ta inte ledningen i detta. Jag har bestämt mig för att inte ta några initiativ eller föreslå något, utan bara hjälpa till med det som min man specifikt ber mig om, t ex att leta fram ett telefonnummer eller att följa med på något samtal och bara om det känns bra för mig. Jag tror att vi som utvecklat ett medberoende är så ovana vid att lyssna inåt, på vad vi verkligen vill, så vi måste lära oss det igen. Ta hand om dig och lycka till.

Har du pratat med honom om det? Jag har precis pratat med min make och ställt ultimatum. Detta efter att han va så jäkla packad att han ramla ur sängen och nekar att han druckit.

@kerlar Välkommen hit 🧡 Detta forum har varit min livlina i två månader nu, hoppas du kan hitta stöd och kraft du också. Något svar på din fråga har jag tyvärr inte, men ett första steg är nog att våga tala om att det finns ett problem. Jag antar att du inte trivs i den relation du lever i och att alkoholen är orsaken och det är väl det du behöver få fram till din man. Har du lyckats med det?

@Åsa M Tack för att du tar dig tid att stötta 🧡

@Ullabulla Det verkar som han är nöjd med bemötandet han fick och hans intention är att hålla sig nykter.
Jag vet inte hur mycket stöd jag kan/orkar vara. Det känns inte aktuellt att bryta kontakten, tvärtom känns det bra att träffas ibland. IBLAND är det viktiga ordet här. Jag är väldigt rädd att han tror att vi ska tillbaka till den "gamla parrelationen" för dit kommer jag nog aldrig, även om han fortsätter vara nykter. Jag skulle vilja att vi är kära vänner som finns där för varandra liksom alla kära vänner finns där. Jag befarar att det kan bli komplicerat, antagligen för att det är komplicerat. Jag får ta en dag i taget, liksom han antar jag.

@Tröttiz 🧡

@Avalonesome Tack för dina råd 🧡 Jag tror det skulle passa mig att skriva ner mina tankar.

@Samsung50 Ja det är blandade känslor just nu. Jag är jätterädd att min roll blir för stor i det här, jag vill bara ha en liten biroll. Mitt fokus ligger på mig själv. Skrev jag verkligen just det där? Ja, banne mig det gjorde jag. JAG TÄNKER TA HAND OM MIG SJÄLV NU. Så ovant men härligt att sätta det på pränt! Nu tar vi hand om oss själva, först 🧡

@Kameleont Fantastiskt att du lagt dagen på minnet. Kom en liten tår när jag läste det 🧡

Hur ska jag bete mig till en make som har alkoholproblem

Hej, vi är i lite liknande situation!
Jag förstår hur du känner, jag förstår din panik och hur du försöker allt du kan!
Det är där de svåra kommer in! Du kan inte… du knäcker dig själv ju mer du gör!
Jag säger inte att du behlver lämna eör dra men du måste fokusera på dig och ditt liv mer än henne!
Hon kan gärna va en del av de men de måste hon välja själv.

Jag gick på ett öppet AA möte vilket hjälpt mig tänka mer klart!
Jag har insett att jag kan va brevid jag kan stötta men jag kan inte hjälpa! Jag är medberoende och jag väljer utfallet på mitt liv men inte hennes! Jag kan inte styra de!
Så är de för dig med!
Jag lider med dig

❤️

Jag har skrivit till han att
Om jag inte vill ut ikväll ( jag ska inte med ut pga att jag vill prata och detta förslag om att gå ut var sjukt )
Så får han stanna ute med sin kollega på aw

Tack 🌹❤️

@Wind

Stå på dig, ta tillbaka dig själv.nu.
Finns på här om du behöver stöd, du är inte ensam. ❤️

Ja det vore en bra idé att göra

Kram 🌹

@Wind
Säg att du inte känner för det. Att han hämta sina saker och åka.hem till sig.
Du behöver inte förklara så mkt.

Jag bor i egen lägenhet. Han kommer bara hit o har inte saker här än hans väska.

Han ville ta öl med mig...att vi skulle gå ut men jag känner att han inte tar nåt på allvar ändå.

Som du nämner...
Hur många gånger ska jag försöka nå Han,förklara ????

@Wind
Ja, han verkar ju inte alls intresserad.
Kan du inte bara ta med alla dina grejer, åka hem till dig själv och blocka honom.
Jag menar, hur många gånger ska du försöka? Han säger att han tar det hårt och sen frågar dig om han får åka och ta en öl???
Lämna, bara lämna utan att säga nåt du når ändå inte fram. Det är honom det är synd om och allt är ditt fel.
Respektera dig själv och skit I honom.

fre, 2023-07-28 - 15:16
Vet du
Du har rätt i det, för det får jag bara för stunden, men nån verkstad blir det aldrig

Jag ringde upp han för en stund sen för jag sa att han får ta det här vuxet och inte lägga på i örat. Jag sa också att man behöver prata om saker ibland.
Han sa att han tog det hårt men att ok

Sen mitt i det så fråga han om vi kunde gå ut o ta öl efter han slutat jobbet ikväll

O där kände jag direkt att jag tappade hela grejen med att prata om hur jag vill ha det....
Kanske lika bra o inte ta upp nåt utan att bara inte ses som förut. För han verkar inte mottaglig för en vuxen konversation

@Wind
Du kommer förmodligen inte få något samförstånd ifrån honom.
Troligtvis kommer han antingen tycka synd om sig själv eller skylla allt på dig.
Jag kan ha fel men troligtvis kommer han inte reagera som du önskar; att han förstår dig, att han ser problemen och att han är villig att ändra sig.
Så tänk utifrån dig själv och dina behov och var bestämd på de punkterna som är viktiga för dig. Låt honom inte kontrollera dig och ditt liv!

Han ringde ifrån jobbet för jag skickat ett sms där jag skrev att jag behöver prata om relationen.
Det verkade som han mena på att det var dumt att skicka det nu när han jobbade, för nu kommer han gå o tänka på vad det är hela dagen på jobbet

Han fråga vad är det..
Jag sa att vi kan inte ta de i telen
Det känns som jag har en yxa över mitt huvud sa han...
Nej jag behöver prata om oss
Han lät ledsen o orolig
Han sa att han ringer sen o sen la han på i örat

Jag känner att nu handlar allt om vad han känner helt plötsligt. Känns som han inte ens kommer komma hit o lyssna

Jag ska prata med han
Ska säga att relationen känns mer o mer som vänskaplig för det fattas angegemang,sex,passion,trygghet,och pålitlighet