Senaste kommentarerna i forumet

@Adde tack så mycket 😊

@Snödroppen tack, ja det är dags nu, läste mina gamla trådar och känner att detta är helt rätt beslut. 😊

@Kevlarsjäl62 har pratat, skrikigt, gråtit. Han är medveten har gått på AA och påbörjat program med sponsor och allt, men han är inte villig att ändras känns det som. Efter 2 vändor där han har fått flytta och han har skärpt sig för ett tag så är vi nu inne på 3:dje vändan. Nu sätter jag ner foten, nu är det mitt mående som ska sättas främst.
Tufft är det och tuffare kommer det bli, men jag har familj och vänner som backar upp mig och det känns skönt. 😊

@Snödroppen
Tack tack.
Dagen börjat i städningens tecken.
Hemmet i oordning påverkar humöret ...

Fin dag till dig också.
🌺

@Tröttiz
Ja, det är dags. ☀️
Det är fint med förändringar, bra förändringar 🙂 men läskigt.
Det blev steg 2 i att göra något för mig själv, ditt tips om att ha fotspa 👌
Idag blir det bara vila, tröttheten hänger över mig som ett tungt täcke.
Fin dag önskas dig 🌸

@Samsung50 inte bra. Det är så fruktansvärt kämpigt känslomässigt. Hoppas det vänder snart. Vilken berg- och dalbana. Hur går det för dig?

Bra beslut för dig! Skriv gärna mer om du vill, finns mycket fint stöd att få i gruppen.

@xxx_93
Det är ju jättebra att han vill göra något åt sin problematik men (jag vill skicka med ett MEN) det är inte alls ovanligt med den rekationen han får nu och att när man sedan är inne i relationen igen så sätts drickandet igång.
Med den erfarenheten skulle jag aldrig välja att bygga en familj på de premisserna.
Var rädd om dig.

Styrka till dig. 🌹

@Saber
Klokt val, otroligt starkt 🙏

Skickar all styrka! Att fatta beslutet är det svåraste.

Usch, visst är det sorgligt. Förstår att beslutet att lämna blir ännu tyngre att bära. Men det betyder inte att det inte var rätt!
För egen del blev jag lämnad innan jag hann göra slut. Hans kaos fortsatte förstås. Jag kopplade in hans chef och han fick vård men det verkar inte ha tagit.
Jag tror att man kan inte förvänta sig snabba resultat om de har supit ett helt liv. Förändringar tar tid.

Jag hade inte trott på någon förändring utan konkreta bevis. Men alla är vi ju olika.

Tillägg :
Jag var tvungen att kolla olika behandlingshems Familjeveckor vad gäller priser och ser till min stora förvåning och glädje att priserna har gått ner !!

En familjevecka är en vecka där anhöriga/medberoende träffas tillsammans med en terapeut, helst en terapeut med egen erfarenhet, där man får se sambanden mellan eget mående och egna "hang-ups" och med det få en bild av sitt egna liv och hur man kan utforma det utan "sin" alkis. Det kan vara en fruktansvärt jobbig vecka men jag har aldrig träffat nån som inte fått upp ögonen och kunnat förändra sitt liv efteråt.
Jag hade som en del i min behandling den stora förmånen att få vara med de sista 3 dagarna i en familjevecka och på dessa dagar förändrades även mitt liv på ett helt annat sätt än under min egna behandling. Jag är uppriktigt glad att jag blev erbjuden det <3
Googla på behandlingshem som jobbar efter Minnesotamodellen och sök familje/anhörig-vecka. Ja, det kostar pengar men det är så värt det !!!
Inom AA finns den gamla uppmuntran med medaljer vid olika nyktra "födelsedagar", efter avslutad behandling och, den största av alla : den efter Familjeveckan <3 Eller största.....egentligen den minsta då halva medaljen saknas då den andra halvan lämnas kvar, symboliskt, hos gruppen i behandlingshemmet <3

Lycka till !

Nu har jag bestämt att sjukskriva mig den här sista veckan före semestern. Hela våren har varit en kamp att ta sig upp på morgonen och genomföra ett arbete som innebär ett stort ansvar, med ett huvud som endera är tomt eller går på högvarv. Eftersom jag arbetar med människor (så klart) kan inte mitt mående på några villkor få "lysa igenom". Nu är det så känner jag. Jag orkar inte riktigt med och är rädd att det resulterar i irritation och det är inte ok. Men tror ni då att jag klappar mig på axeln för att jag klarat att jobba hela våren med en hög arbetsbelastning och med ett privatliv i kaos? Nej, nej jag känner skuld över de fyra (4!) dagar Jag kommer att vara hemma!!!! Och även för de semesterdagar jag tagit ut några gånger här och där för att ta mig igenom veckorna. Mina egna semesterdagar som jag "offrat"!
Vad är det med mig? Är det här oxå ett symtom på medberoendet? Jag skulle ju aldrig, aldrig döma någon annan på det här viset.

@Tröttiz Du har så rätt. Nu sitter det en lapp på kylskåpet bredvid den "idiotiska rundgången" 😏 med den fina avslutningen på ditt inlägg 💛

@Adde Det är väldigt givande att som anhörig kunna läsa här om hur det är att vara beroende och om kampen att sluta dricka. Ibland kan det ge en större förståelse men oftast ger det ett kvitto på att det var rätt att lämna. Att jag inte kunnat göra mer. Nu skriver du om att ta en familjevecka, vad är det? Och tack än en gång för att du delar med dig av dina egna erfarenheter, det är till stor hjälp.

@Saber Ja, det låter som att det är dags. 6 år är lång tid när ingenting förändras till det bättre. Har han insikt om sitt missbruk eller har ni inte talat om det än?
Vill skicka lite extra styrka och jag hoppas du känner det 🥰 För mig tog det 30 år att ta beslutet. Inget att rekommendera......

Skickar med ett gäng lyckatillkramar <3

Att sätta ner foten och lämna kan vara en bra väg då han måste ta tag i sitt egna liv ! Jag hade ju väldigt lätt att skylla på alla andra för att jag drack och det var först en bit in i min egna behandling jag insåg att jag har ett eget ansvar för mitt liv och mitt drickande. En jättebra väg att gå är att själv ta en familjevecka så du själv kan se hur ditt egna liv ser ut och vilka behov du har. Det är rätt väl känt att hos familjer med beroende att när en tar en familjevecka så kommer alkisen efter kanske ett halvår efter med en egen behandling. Anledningen är att skyddet för alkisen har försvunnit helt och den beroende har tappat alla sina argument.

Nu är det dags att lämna detta förhållandet, detta medberoendet och bli mig själv igen.
Trött på att konstant vara orolig, trött på att jämt tänka på han och Jan hans känslor, trippa på tå och inte kunna vara mig själv.
Har gett honom 6 år av mitt liv, det får vara nog nu.
På måndag ta tag i en massa praktiskt.
Just nu känner jag mig stark.

Hej!
Jag och min sambo har haft lite problem. Han dricker alldeles för mycket, smyg dricker och har inget problem med att själv dricka i ensamhet. Han har lovat gång på gång att han ska dra ner på det men här om dagen fick jag nog och gjorde slut. Han är jätte fin på alla andra sätt men.vi bråkar alltid om spriten, och får han inte dricka blir har väldigt sur.
Men nu när jag gjorde slut är det som han förstår att han behöver söka hjälp och lovar att göra detta och bli nykterist. Men vågar man tro det eller det är bara att man går i samma fälla igen? Han är inte så gammal än och vi hade börjat tänka på familj och allt.
Hur ska jag göra?

@gros19
Ja, jag märkte att det var bra kombination.
😊

Precis vad som är viktigast för mig när jag ska läka, en hammock, en bra bok och gärna också lite blommor. Hammock borde man få på recept.