Senaste kommentarerna i forumet

Riskbruk eller missbruk, alkoholism, beroende eller vad man vill kalla det. Katastrof tycker jag att ha druckit så mycket under så lång tid. Jo det stämmer nog som du säger att du har svårt att ta in hur illa det är. Har han överhuvudtaget några nyktra perioder? Förmodligen inte. Det viktiga är inte om det är riskbruk eller ??? utan det viktiga är vill du leva så här?

Kampen är över.
Stressen har varit maxad.
Mensen slutade komma.
Flera veckor över tiden.
Det finns ingen orsak att tro något.
Men jag gjorde ett gravtest ändå.
Tillsammans med min pojkvän.
Och det var förstås negativt.
Men dialogen före och efter.
Så bra.
Så sund och frisk.
Har tagit sömntabletter av olika slag.
De senaste veckorna.
Då sömnen uteblev helt.
Var helt klarvaken.
Och låg och andades.
Flera nätter.
Tills jag tog starkare piller.
Som är narkotikaklassade.
Och beroendeframkallande.
Men jag hade inget val.
Jag har börjat ett nytt arbete.
Det är stimuli.
En massa intryck.
Och jag lever med en känslighet.
Skov och medicinfri.
I min bipolaritet.
Men så kommer plötsligt.
Kroppens varningar.
När sömn uteblir.
Och kroppen stressar.
För att det är mycket.
Och nytt.
Att komma i tid.
Att träffa nya människor.
Och ha med sig lunchlåda.
Och så mycket mer.
I mitt tidigare liv.
Så levde jag i en misär.
Och bara tog hand om.
Missbrukaren.
Nu lever jag ett liv.
Igen.
Och nu är jag ledig i flera dagar.
Och tänker ta kontroll.
Igen.
På sömnen.
Och alla mina goda rutiner.
Möta morgonljuset.
Motion.
Äta bra mat.
Göra storkok.
Osv.
Träffa familj.
Och vänner.
Jag har varit så trött.
I dessa veckor.
Efter jobbet.
Och idag såg jag ljuset.
Efter alla års slit.
Att landa där jag är nu.
Så tacksam.
Det går inte att beskriva det.
Annat än att jag känner mig glad.
Så glad.

All värme till dig! Visst är det tufft att inse att ens egen kärlek inte räcker för att laga dem. Man blir helt knäckt. Men det är också en bra lärdom - man ansvarar bara för sig själv och minderåriga barn. En sjuk vuxen ska klara att ta hand om sig själv, och går inte det får man be om hjälp. Att sabba allas liv runt omkring en gör inget bättre...

Blockering är det som skapade sinnesro för mig! När han lugnade ner sig med fyllan och panikångesten vet jag inte, han var blockerad åtminstone ett år. Nu är han avblockerad och inte ett ljud än så länge. Jag råder dig till att skapa distans på alla sätt som du kan. Man kan inte börja läka utan det.

@Snödroppen
Det låter som att du är uppmärksam och noterar hur det blir i din omgivning när du sätter gränser.
Bara det är lärorikt.
Jag tycker att det är väldigt intressant. Att göra de där upptäckterna. Och de motiverar mig att begränsa mig ännu mer.
Jag upptäcker hur omgivningen kan svara på mina gränser. De ställer inte samma frågor som tidigare. För att jag har markerat, att jag inte tänker svara på några nya frågor.
Och det är intressant. Det är så jag vill ha det.
Och det gör även, att om någon frågar, så väljer jag att inte svara på frågan. Låter bli att notera den helt enkelt.
Och jag tror att det beteendet används inom härskartekniker. Men när man har varit som en öppen bok och behöver sätta gränser. Ja, då får man helt enkelt göra det som är bäst, för en själv.
Påminner jag mig själv om.
Ta hand om dig!

Känner också igen. Efter en incident där det skett något som för min del inte känns ok i relationen så är han snäll och hjälper till hemma, som en ledsen hund. Allt känns då bra i några veckor och man ”glömmer” bort det som hände och man tror liksom att det inte ska hända igen. Till det är dags igen efter en tid omså börjar det om…

Känner igen det där med tjänstvilligheten. Mitt ex brukade köpa lite för dyra saker till mig när han blivit påkommen. Känns mest obehagligt att se dem och borde nog göra mig av med dem...

Håll ut, det blir bättre! En relation kan aldrig funka om en, eller båda, mår dåligt. Läk på varsitt håll och om det är meningen att ni ska hitta varandra igen så gör ni det. Jag har slutat söka upp personer som sårat mig tidigare. Det mår jag bättre av och enligt min erfarenhet är tyvärr tidigare beteende en indikation på kommande beteende.

Känner tyvärr igen detta. Mitt ex saknade totalt insikt om sitt alkoholmissbruk trots att det var uppenbart för alla runt omkring. Sorgligt. Han sabbade åtminstone ett äktenskap över det, troligen två, samt vår relation och säkert fler än så. Insikt har han fortfarande inte trots över ett år i rehab på order av sin chef. Det enda jag kunde göra var att se till att han fick hjälp och sen välja att sluta ha kontakt med honom.

Nej , tror han innerst inne vet men inget han vill erkänna för mig eller agera på nu. Det är ju ett stort jobb att bli nykter och den personen måste verkligen vilja själv. Min sambo dricker sig inte redlös med barnen så hoppas att han kommer klara att ta hand om dom, de är lite större också o klarar sig själva även om det inte känns helt bra. Men också en sak jag försöker släppa lite att jag inte kan påverka att han är en dålig pappa. Går ju inte att vara alkoholberoende och ha bra relationer varken med barn eller en partner. Alkoholen går före allt och jag vill lämna nu för tror allt bara kommer att eskalera med tiden om jag inte sätter stopp för min del nu, borde ge gjort tidigare.

@Samsung50 jag känner också att det börjar luta åt de hållet, jag känner att han lovat så många gånger men håller det inte. Har din sambo fortfarande inte insett eller förstått problemet?
Vill ju även att han ska ändra sig för barnens skull… hade haft svårt att lämna våran yngsta som är 3 år till honom. Vet att när han dricker och somnar så vaknar han inte av något…

@Vr känner tyvärr igen mig i den beskrivningen. Min sambo vill inte sluta dricka o tycker inte att han har problem eller att det påverkar någon annan. Vi är i en separation nu. Jag landade i detta beslut efter att att ha läst på detta forum och pratat med familj. Går inte att få någon annan att ändra sig så jag väljer ett nytt liv för mig själv utan alkoholen.

@MissIce han anser inte att det är ett problem för det stör ingen annan men det är precis det de gör. Han är långt ifrån att söka hjälp, ett liv utan alkohol finns inte med på kartan…

@MissIce
Tack ❤️ det glädjer mig att höra. Tack för din omtanke, det betyder mycket.
Jag hoppas du så snart som möjligt hamnar på en plats i livet där du är trygg, där det finns ärlighet och omtanke.
Allt sånt här destruktivt, har såna konsekvenser på så många olika nivåer som man inte är medveten om. Det är där jag är.
Givetvis kan det vara olika för alla.
Kram

@Snödroppen Ja jag har läst svar både till mig och till andra som du skrivit. Tycker du ger mig olika infallsvinklar att tänka på. Jag hoppas verkligen du får tillbaka din energi och känner lugn.
Här är det inte så bra. Vi undviker mest varandra, han säger att han är nykter och jag har svårt att tro på det fullt ut.

@MissIce
Tack fina Du för att du vill lyssna.
Hur går det med dig?

@Vr Tråkig och jobbig sits ni hamnat i. Om han nu verkligen själv känner att det är ett destruktivt drickande, hur benägen är han att själv söka hjälp för det? Det är ju han som själv måste vilja.

@Snödroppen Tack för att du beskriver hur det kan bli även efteråt. Är ju inte där själv än.

Nu har han bokat en tid hos socialtjänsten i nästa vecka ..han skall gå dit och fråga vilken sorts hjälp han kan få. Han har sedan han blev ”påkommen” försökt att göra sig oumbärlig här hemma. Han bor hemma hos mig och jag har ett hus med stor tomt och det behövs alltid göras något här… han fixar och donar och grejar en massa till mig vilket jag är tacksam för men det känns som att han vill att jag skall få fokus på andra värden har han och inte på att hans missbruk. Vi har träffat barnen, efter att han berättade för dem att han åkt fast för rattfylla, och han är väldigt trevlig och skojsam mot dem ..känns precis som att ”inget har hänt”. Klart jag vacklar till och ifrån för han är en bra människa men mot hans alkoholmissbruk vacklar jag inte ..det vill jag inte ha i mitt liv..

Jag har tagit samtalet med honom!
Äntligen fick jag orden ur min mun!
Vilken lättnad att få det sagt:
Jag är så orolig för dig, för att du dricker för mycket.
Det blev ett bra samtal. Inte kritik följt av försvar. Han hörde mig o höll med.
Nu är jag både oerhört lättad samtidigt som jag är rädd för vad som nu kommer hända, eller om det ändå fortsätter som tidigare.
Är orolig men försöker att inte ta ut något i förskott.
Tacksam för detta forum, vilket gett mig lite perspektiv o gör mig lite mindre blåögd för hur det kan bli för någon med ett beroende.
Men en liten seger, ett steg åt rätt håll för mig idag ändå! 💪

Tack Samboman, det är skönt att höra att man inte är själv!
Jag känner mig så dum som fortsätter räkna burkar. Förstår med förståndet att jag försöker få någon slags kontroll men det leder ju inte till något.
Om han druckit märker jag det direkt, på sättet att prata främst, o på blicken. Det var länge sen nu, som hans blick var ren o klar o helt opåverkad.
För även om han inte är full så är blicken talande ändå.
Dagen efter innan det gått ur kroppen är inte opåverkad som jag ser det. Om det gått längre tid, abstinens med jagad/otålig blick.
Lätt berusad, lätt euforisk o nästan pigg i ögonen. Full... Simmig, oklar, inåtvänd o helt oattraktiv i blicken - vilket speglar min syn på honom just då också.

Hur öppna är ni om alkoholproblemet i er familj?
Har du konfronterat henne eller tagit upp din oro?

Det är mitt stora dilemma.
Jag törs inte!

@CarolineG
Så klok du är och stark. Fint att höra att det går framåt ❤️
Jag gick inte i terapi efteråt och märker konsekvenserna av det nu, tack för att du delar med dig 🙏 du inspirerar verkligen.

Har du funderat på att blockera honom?
Det tog mig tid att göra det men när jag väl gjorde det så kände jag mig väldigt lättad.
Trevlig helg

@Samsung50 jag håller verkligen tummarna att allt går bra och att du kan få börja ditt nya liv snart med barnen. Här kämpas det på. Fortfarande mycket lockelser om guld och gröna skogar från mitt ex. Jag vacklar ibland men kämpar på och tänker att jag aldrig någonsin kommer vilja ha det liv jag hade. Men jag inser också vilken skada jag tagit av alla dessa år av medberoende och hur skör jag är. Jag kommer behöva terapi för lång tid framöver men jag är så tacksam för mitt nya liv. Ibland sköljer saknad och sorg över mig (vi har mycket fina minnen ihop)över mitt gamla förhållande och när alla smöriga förlåt-sms kommer och att han älskar mig över allt annat då får jag kämpa lite extra för att stå emot och då påminner jag mig om varför jag flyttade. Och jag känner att jag blir starkare för varje dag. Tips till dig som låmnar fortsätt gå i samtal och sök stöd och hjälp från vänner och familj för även att du lämnat det dåliga så behöver du fortsatt stöd. Men det vänder och lyckan friheten och glädjen finns där.

@Emmassister om du ursäktar att jag frågar, men vem av er äger boendet? Eller äger ni gemensamt? Vem som äger kan vara viktigt om du vill ha handräckning att få ut honom.

Känner igen mig mig att kontrollera vad som druckits.

I mitt fall tycker jag att hon har druckit. Springer ner i källaren och mycket riktigt hittar man ett glas som det druckits vin i nyligen.
Annars är det tetra med vin som göms på toaletten.

Känner också igen mig i, hoppas hon somnar nu så det blir lungt så jag kan få slappna av.