Senaste kommentarerna i forumet

@Åsa M
Ja, kanske börja skriva dagbok. Och mindfulness gjorde jag för flera år sen före kaos, kanske återuppta det. 😃
Känns bättre idag.
Tack. 🌹

För mig hjälper det att skriva dagbok. Har gjort det hela livet. Det kanske är något? Det är skönt att skriva av sig.

Går också mycket promenader och fokuserar ofta på mindfulness. Njuta i stunden.

Tänker jag för mycket på allt strul låser jag mig och det blir tankemässig rundgång som suger en massa energi.

@Tröttiz
Det är så intressant. Jag skrev ett långt inlägg som jag raderade, då jag insåg att det handlade så mycket om mig. Jag har skogen att tacka för så mycket. Hoppas att du kom ut i den. Eller kommer ut i den.
Jag går ofta ut i den, springer eller skogsbadar, lyssnar, tittar, känner, smakar och doftar. Det var så jag orkade ta tag i mitt medberoende och ta mig ur. Så jag ser skogen som en nära vän. Där jag hämtade kraft. Och det är där jag fyller på, så ofta jag behöver det.

Tack, ha en bra dag du med! 🌺

@Självomhändertagande
Tack för omtanken 🌹 fick sådär en sex timmars sömn. Helt okej, men jobbigt att vara ända till kl. 3 utan att somna.
Tur att jag är ledig idag ...

Bygga upp ja, tur att jag har vänner som finns där. Vet inte vad göra annars.
Idag ska jag ta en lång skogspromenad, har inte riktigt lust men tror det är en mycket klok idé att lite pusha sig med bra saker och inte bara bli inne. Jag är ju i botten en friluftsmänniska.

Ha en bra dag. 🌺

@Tröttiz
God morgon. Hoppas att du somnade och fick sova igår. Läste denna tråd nu på morgonen och tycker att du sätter bra ord på hur en alkoholist ofta svarar. De bryter ner. Och när de gör det, så försvinner en del av den kraft vi har inom oss. Att äntligen bli fri, få leva själv och bestämma över sitt eget liv är inte bara enkelt.
Många av oss behöver bygga upp oss igen. Hur gör man det?
Kanske du behöver en professionell att prata med.
Om sömnen är ostabil så rekommenderar jag dig att söka för den. Jag vet en del som har deltagit i sömnskola.
Ta hand om dig!

Mår inte bra nu ... 😔
Har sådan stor inre oro, sömnen påverkas. Känns ibland som hjärtklappning och kommer mig inte för mycket här hemma. Tänker inte på något speciellt, men förstås funderar jag på om tidigare liv påverkar.

Vet inte hur jag ska gå vidare. Vet ju inte vad felet är. Det känns ju ofta bra, men nu faller jag liksom.
🌺

@Åsa M så fint att äntligen hitta fram till sig själv och sin makt över sitt egna liv.

@Självomhändertagande
Ja, det är jätteintressant.
Det är en övning varje dag, på jobbet, privat osv. Det utmanar hela min felaktiga grunduppfattning om jag behöver ge något för att bli älskad.
Jag värdesätter mig själv tillräckligt för att sätta gränser, ett helt annat perspektiv.

@Backen123 tack detsamma!
Gick in och läste ditt första inlägg om hur du upplevde att du skulle anpassa dig då han gick på behandling. Det är ju sjukt vad som förväntades av anhöriga att tåla.
Det är fint att se dina framsteg med, känner en stark igenkänning och också hopp.
Det kan bli bra livet även om det inte blir som man förväntar sig ibland.
Kram ❤️

@Snödroppen har inte reflekterat över det ens 😅 härligt att läsa alla dina steg framåt ❤️

Tyvärr inga ord eller handlingar hjälper det är det som gör det så svårt. Missbruk handlar ju inte om logik utan enbart känslor. Inga hot, ingen kontroll gör att den beroende blir nykter. Som anhörig är man maktlös och ju snabbare du kan inse det ju bättre kommer du att må, men det är inte lätt att acceptera. Självklart ät det oehört smärtsamt att se någon man bryr sig om förstöra sitt liv. Du kan ju berätta för din pappa vad du uppkever och känner, men försök att inte skapa skuld för det har han nog tillräckligt av.

Lev ditt liv så bra du kan och sök gärna hjälp för egen del. Kanske anhörigprogram eller alanon.

Tack för stöd.

Jag har funderat mycket på just vad man ska säga till sin pappa.

Genom hela min uppväxt fram tills jag var i gymnasiet så drack han, ibland varannan vecka, ibland en gång i månaden, ibland klarade han sig längre, åkte på behandlingshem, testade antabus m.m.

Vilka ord/handlingar biter på en alkoholist? Jag har haft många samtal om hur han förstör familjen och drar isär den men det gör föga, jag har berömt honom extra mycket för saker så han känner sig viktig och får självförtroende, har testat det mesta känns det som.

@Snödroppen
Gränssättningar är allt! Jag övar varje dag. Det går inte över för att man en gång har lärt sig.
Men det är väldigt intressant att observera vad som händer när man sätter gränser. Hur omgivningen förhåller sig till ens "nya" beteende.

@Snödroppen jag känner precis igen mig i det du skriver. Jag har länge haft svårt med gränssättning, tänkte att jag måste eller borde hjälpa. Det sjönk in långsamt att personen framför mig aldrig gjorde samma för mig. Det var så befriande att inse att jag kan välja något annat.

@Jossy
Jag har upplevt det du gör med både förälder och partner.
Det enda rådet jag kan ge som tillslut hjälpt mig är att ta ansvar för dig själv och ditt egna mående, sök hjälp så DU får någon att prata med.
Det enda du kan göra är att prata med din pappa om hur du mår och hur du påverkas. Låt honom ta eget ansvar med de konsekvenser det blir av hans drickande inklusive städ. Inte för att vara elak utan för att det är hans ansvar.
Att stötta så länge man själv vill och framförallt när alkoholisten själv vill ha hjälp är helt personligt och även där utifrån din egna ork och förmåga.
Sätt dig själv först, du har sedan barndomen hamnat i skuggan och det är inte meningen att man ska leva så.
Det är väldigt tufft som anhörig och framförallt när hela ens barndom påverkats av detta.
För mig hjälpte det att skriva här, för att få stöd och för att sätta ord på mina egna känslor.
Tillslut insåg jag att det inte var mitt ansvar att rädda eller ta ansvar för någon annan än mig.
Jag var tvungen att rädda mig själv och mitt liv för att inte gå under själv.
Ljus och värme.

@Backen123 förlåt mig för att jag yrade i din tråd om mig själv, trött efter nattarbete.
Jag håller med er bägge om det stöd som fanns hos er alla under tiden det var som värst.
Nu är jag under nytt alias och ett nytt liv, trodde inte det var möjligt.
Massa ❤️ till er och den fina gemenskap som finns här på AH.

@gros19 tack ja vi är vid hennes sida så mycket vi kan och orkar ja om man bara kan få en att söka hjälp i tid så har man ju gjort något
🖤🖤🖤🖤🖤🖤🖤🖤🖤🖤🖤🖤🖤🖤🖤🖤🖤🖤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤❤

@Azalea ❤️

@Självomhändertagande ❤️

Hej allihopa fina💗
Ja, tänk om vi hade haft möjlighet att få ses på en mysig plats i landet. Det vore helt underbart och spännande att få ett ansikte till er som har funnits vid min sida under min kamp. Får lov att säga att den värme, stöd och förståelse som jag fann här inne har hjälpt mig så mycket. Att inte vara ensam vilket är en av de största känslorna man lever med i ett förhållande där alkoholen ockuperar och trängt sig på.
Jag hakar så gärna på en tripp till ett spa 🙏
Kram till er allihop🧡 Azalea

@Tröttiz @Åsa M. Min partner har nu självmant vänt sig till sin arbetsgivare som kommer erbjuda företagshälsovård, vilket känns ju som ett steg framåt.

@Självomhändertagande Tack för att du delar med dig så klokt, och jag är verkligen glad för att du hamnat på en plats där du sätter dig själv först, det förtjänar du. Den här senaste tiden har tvingat mig att reflektera kring mitt eget mående. Jag börjar ju inse att jag måste fokusera på att sätta mig själv först. Det är svårt, men jag förstår att det är nödvändigt.

Så tragiskt och förhoppningsvis nyttigt att läsa både för beroende och anhöriga. Hoppas ni kan ta vara på tiden och göra något fint av den. Tack för du skriver så värdefullt.❤

@nycat Hur har det gått?

@Backen123
"Ännu en gång önskar jag en träff med alla er, några dygn på ett spahotell, gott att äta och dricka och kunna reflektera mera. Jag vet att tanken är att vi ska vara anonyma men det borde finnas en möjlighet för att kunna, ja ni förstår 😄"
Det låter så trevligt. Borde vara genomförbart. Det är tack vare många av er som jag lärde mig vad ett medberoende är. Och den insikten hjälpte mig att hjälpa mig själv. 🙏❤️

Min sambo sedan många år (pensionär) smygdricker. Inga stora mängder utan smådrickande. Jag märker inte när han har druckit .Vi bor på gård så han har lätt att gömma.I källeren har han en spritflaska som han nallar på och fyller med vatten så jag inte ska se. Byter ut den. Jag har konfronterat honom och då erkänner han med bara om jag talar om att jag vet. Det här är inte första gången. Har fått hjälp via kommunen tidigare. Har ringt dit i sommar och får vänta på tid. Säger att han inte dricker nu men ljuger. Jag avvaktar och tänker att han måste vilja förändra sitt liv. Jag kan inte leva så här.

@EsterHanna ja det är verkligen en stark hjälpande kraft här inne, vi alla förstår det den andre skriver. Vad glad jag blir för din skull, och jag vet den häftiga känslan av frihet, att slippa oro och ångest när man kommer hem 🙏❤️