Senaste kommentarerna i forumet

@Backen123
Tack för ditt fina svar! Det är så intressant som du skriver. Jag tror att vissa män attraheras av dig, som jag vet att en del har attraherats av mig. Att förstå hur ens ADHD uppträder kan vara hjälpsamt. Jag har tidigare i livet blivit vald av killar/män som vetat att jag är rätt för dem, utan att förstå det själv. I min ungdom blev jag uppvaktad av unga män som satte mig på en slags piedestal. Det funkade inte alls för mig. Men ändå lät jag mig bli vald. Idag förstår jag hur min ADHD har uppträtt och fått mig att fastna som flickvän, som fisken fångas i nät.
Och jag förstod att jag behövde välja, vem jag vill ha vid min sida, i livet.
Tack, jag är frisk nu, efter några veckor med Covid. Nu är jag tacksam för minsta lilla sak.
Jag hoppas att du finner en lust, i att utforska, vilken man som passar in i din värld! Det kan ta lång tid att komma dit, men när man väl är där. Att känna sig nyfiken på en man. Den känslan är underbar. Och den blir bättre, när man är medveten om vad man själv behöver. För att det ska bli hållbart. Bara det i sig, kan vara en intressant upptäcktsresa.
Kram

@Självomhändertagande Tack för dina uppmuntrande ord ❤.
Suger åt mig allt positivt.
Fint att du fått hjälp och diagnos. Tar du medicin? Blir inspirerad av dig med som kommit igång med träning och mindfullness.
Tror nämligen jag har drag av det med.
Jo, jag är tacksam.
Jag har efter några dagars attackerade över hur vansinnigt fel allt är på mig från a, satt en för mig viktig gräns.
A bad mig om hjälp och jag var ganska tydlig med vad jag behövde i mitt liv och att a inte riktigt är där än. Jag var tydlig med att jag inte vill leva i medberoende och att vi därmed inte kan ha kontakt.
DET är jag tacksam för, att jag faktiskt satte mig själv i första rummet och tog ansvar för mig själv.
Jag är tacksam över fikat hos kollegan.
Jag är tacksam över att jag har tak över huvudet och en dörr jag kan stänga efter mig och som är mitt, bara mitt. Jag gör precis vad som känns bra för mig eller inte men det är mitt val.
Jag har ännu inte pratat med en präst.
Ha en fin kväll 🧡

@Nora81
Läser att du funderar på att prata med en präst. Har du träffat någon som du kan prata med? Jag pratade med en präst under en period som jag hade ett behov av att prata med en människa som inte kände mig sedan tidigare. Det var hjälpsamt.
Jag hoppas att du finner flera meningar i din nya tillvaro. Det tar tid att landa, att finna ett umgänge och att sätta bra rutiner.
Du skrev om en arbetskamrat som bjöd hem dig på fika en dag. Så fint.
Du skrev "Jag försöker känna tacksamhet över det jag har men det känns omöjligt just nu." Kan du skriva en lista på vad du är tacksam för just nu? För din egen skull. Kan du skriva en sak, eller flera?
Jag själv skulle säga att jag är tacksam för att jag blivit frisk från covid och kan och orkar springa igen. Det får mig att må riktigt bra. Fysisk aktivitet är min behandling för att förebygga psykisk ohälsa. Dessutom har jag nyligen fått en ADHD diagnos och löpningen/mindfulnessträningen är min behandling för min ADHD. Det gör att jag känner mig oerhört tacksam, just i detta nu.
Jag önskar dig allt gott. Du inspirerar mig!
Genom att börja om i ny stad, nytt jobb och du verkar ta tag i saker.

@EsterHanna
Jag läste lite här igår kväll via min telefon då min dator är kvar hemma och jag är på annan ort. Blev så glad att läsa " Jag ser mig med en man, som står vid en vedspis. Som har en husbil. Vet inte varför, men sedan du tog upp det för några inlägg sedan är det det jag ser.
Eget liv. Egen ekonomi. Eget hem. Egen familj. Eget jobb. Egen passion. Eget driv. Egen livslust." och så blev jag glad att läsa att du provat en meditation.
Idag var jag ute och sprang i skogen själv. Jag behövde känna vinden. Och jag omfamnade mig all den snö, som yrde runt, som ett dansande moln med öppna armar. Jag sprang in på en djup stig och kände tacksamhet i varenda steg. Äntligen kan jag springa igen, efter en längre sjukperiod med covid. Jag har flera meditationsplatser i den här skogen. Jag hälsade på mina träd och stenar. Kände på mossan, barken och stod still länge och kramade ett träd, för att byta till ett annat. Och jag leker vidare med tanken, att det skulle vara magiskt att träffa forumvänner i skogen och bara vara i stillhet i naturen. Dricka något varmt och dela meningar ur livet med varandra, om det vi gör för oss själva, för att må bra. En paus från allt som har med medberoende att göra.
Grattis till att du gjort dig av med din gamla säng och skaffat en ny.
Jag har raderat mitt instagram helt och hållet. Likaså Facebook. Jag insåg att min ADHD triggas av en del saker och jag vill ha en paus från allt som inte är hållbart i mitt liv.
Paus är mitt bästa ord just nu. Det är inget som behöver vara för evigt. Jag väljer en paus just nu och jag väljer vad den pausen innebär för mig, med en medvetenhet varje dag. Jag tänker att jag får formulera hur jag vill ha min paus. Och så övar jag på att få det så, som jag vill ha det.
Och nästa dag så kanske pausen ser annorlunda ut. Och det är intressant, att upptäcka, att den där pausen kan skilja sig väldigt mycket från dag till dag. Och det är just meditationen som guidar mig till vad jag behöver just nu.
Njut av dina pälslingar och missar!
Kram

Känner igen mig i det du skriver. En person som är mycket väl fungerande överallt, omtyckt på jobbet, bland släkt och vänner, inte otrevlig när han dricker, men… alla helger och ledigheter ska drickas på. Ljudet av klirrande is i ett glas lördag kl 15… Alla extremt korkade beslut som jag varit tvungen att rädda honom ifrån, avsaknad av konsekvenstänk. (Räddad köksgolvet från vattenskada, sprucken spishäll, smält altantak efter grillning, fyllecell, kompisars fyllekörning etc.). Det har fått mig att avsky helgerna. Jag vill inte vara i närheten av honom då. Barnen är fortfarande relativt små, men dom äldsta har börjar fråga varför ”pappa dricker så mycket vuxendricka”.

Vi har bara varit gifta i 6 år, tillsammans i 11 år. Barnen älskar sin pappa, men jag är orolig för vad han lär barnen om alkohol. (Att se på sport är direkt kopplat till drickande t.ex) Hur blir det t.ex när barnen blir tonåringar och kompisar runt omkring dom gör alkoholdebut?

Ts, ni som varit tillsammans så länge, var det värt det? Eller med facit i hand, hade du önskat att du gått i från honom när barnen var yngre?

Hej. Vi sitter i samma dilemma som du. Att inte åka är inget alternativ. Maken är skötsam men alkoholen är ändå ett problem. Förra gången vi åkte hem däckade han redan kl 20 första kvällen. Vi gör så att vi bor på ett bed & breakfast i hemstaden istället för hos släktingar. Då kan jag ta barnen och åka hem när det börjar bli för mycket, och han får ta sig hem bäst han kan. Jag vill inte sova där festerna är, kommer inte på fråga. Bakfyllan får han lösa, vi ställer inte in aktiviteter för att han mår dåligt.

@EsterHanna, känner igen det där att det blir motsatt effekt av att försöka ruska om dem. Trotsiga som små barn. Jag vet inte vad som skulle hända om jag släppte helt. Men jag tror du har helt rätt i att det är det jag skulle behöva göra för att inte ens känna något behov av att ruska om eller kontrollera.
Han fick nej på ytterligare ett jobbsök igår. Det drar ner hans självförtroende ytterligare ett snäpp.
Hoppas ni haft en fin lördagskväll allihop💕

@Azalea du har så rätt kloka fina du.
Bamsekram tillbaka 🧡🧡

Tack alla för att ni bryr er, det värmer och jag inser själv att vad man säger i sån situation inte är så viktigt. Bara om man inte kommer med ord som,,nu ska vi vara positiva, under har skett förut osv. Jag skriver här i såna sitationer, pratar med en del vänner, men det som hjälpt mig mest är att prata med präster. Kamms som det här för stort för vanĺiga människor, inklusiva mig själv.

@gros19
Beklagar. 💕
Har inga barn själv och kommer inte ens i närheten hur detta känns ... 😥
Varm kram.

Åh, Gros19!
Känner din sorg. Vad kan man med ord säga för att stötta i detta forum?
Jag hoppas du får träffa honom snart . Kanske kan det göra er båda starkare . Att få träffas och kanske att ni framöver hittar nya sätt att umgås som ger er energi och glädje.
Ni har precis som övriga säger haft det så tungt under så lång tid .
Du är en krigare och så även din son.’och orättvist är det.
Varm kram och ta hand om dig ❤️

@Nora81
Så underbart att höra och vad glad jag blir.
Kul att du unnade dig själv ny outfit, roligt att shoppa när man kommer i stämning. Det var du så värd💗
Härligt att höra hur positiv du låter och se så lätt du fixar allt själv och det finns alltid hjälpande händer runt dig.
Så det finns ingen anledning att blanda in någon som bara ger dig dåliga känslor.
Du kan själv🧡🧡 Bamsekram Azalea

Hej gros19, beklagar verkligen detta, så så tungt och sorgligt. Vi finns här på det sätt vi kan över internet. Skriv om du vill direkt till oss på admin också om det är något du undrar eller vad som. På vilket sätt kan du få stöd nu, har du någon/några att vända dig till? Även om smärta och sorg kring detta inte går att få bort nu kan det vara en god idé att du ändå får stöd, sällskap, det du känner att du behöver.

Tänker på dig, ta hand om dig!

Varma hälsningar
Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

@Ledsen73 Känner så med dig! Har varit där du är nu. Med att försöka ruska in vett och sans i personen i fråga. Funkade inte här. Han ökade bara tempot i att förstöra allt och jag blev helt slut av allt ruskande. Vände på klacken och gick. Stängde dörren. Då blev det ätter värre och har nu varit tvungen att blocka. Den mannen jag levde med finns inte mer-hans riktiga alkoholist-jag kom fram när jag stängde dörren.
Det var jag, i mitt medberoende som höll den personen borta så gott det gick. Men när jag slutade med det fick den fritt spelrum...
Vad händer om du släpper helt?
Med helt menar jag att inte ens känna behovet av att ruska om?
Svårt när man är förtvivlad över att en fin människa väljer en sådan väg istället för den friska vägen...
Sänder dig en varm kram! Tänk på dig själv. Först.

Vaknade mycket tidigare än jag planerade. Ingen bra morgon. Ont i magen och frustration. Och en sorg att jag börjat se honom som en främling. Då jag ser "nyktra" foton känns allt märkligt. Och han tycker att jag lämnade honom. Skulle han sökt hjälp hade läget varit annat. Och så är jag den onda. Fastän jag vridit ut och in på mig.
Går annars ofta bra nu. Men emellanåt får jag dippar och snurrar in mig. 😞
Sköt om er därute. 🌺

Kram! Passa på att inreda din bildliga altan, gör den rofylld och mjuk. Tänd några ljus där, ha en doftande blomma, en skön fåtölj och en fotpall så du kan lägga upp fötterna. Där kan du ta det lugnt och där stör ingen dig.

@Azalea kloka du. Tack för ditt stöd.
Har haft en helt underbar dag idag.
Anhörigstödet i den nya staden visade sig vara väldigt bra.
Körde förbi en verkstad som var urtrevliga och ska hjälpa mig med bilen.
Shoppat nya kläder.
Det blev en fin dag. Hoppas detsamma fina fina du. 🧡
@Tröttiz du har så rätt. Tvära kast och två olika verkligheter.
Kram på er och ta väl hand om er och tack för att ni finns.

Jag trodde verkligen att hans krasch i december skulle bli början på något nytt. Nu har det snart gått två månader och nej, jag tror inte att han har druckit något. Det smärtar mig att jag misstror honom och ibland letar i skåpen. Jag trodde att han skulle ha fått ett uppvaknande och en liten gnista att klamra sig fast vid. Det där hoppet jag kände o de varma känslorna som återvände har sakta försvunnit igen.
Depressionen har honom i sitt våld. Jag försöker inte längre. Orkar knappt prata med honom för det känns som om han inte tar in det jag säger och då blir minsta vardagssak bara jobbig att berätta. När jag ser vad jag skriver blir jag så ledsen, men jag orkar inte längre.
Och så det här jävla viruset! Den här veckan har han fått boka av det efterlängtade besöket hos psykiatrin o ett på vårdcentralen! Nu blir det ny väntan. Jag skulle så gärna vilja följa med honom till psykologen och berätta vad jag ser, men jag vet att det inte fungerar så. Så jag försöker tänka på alla kloka råd jag fått här; att ta hand om mig själv, vara på min altan;). Ibland går det ok, men så sköljer det över mig och jag vill skrika åt honom, ruska om honom! Tvinga ut honom, få en reaktion. Jag biter ihop. Snart spricker jag.

@gros19 Så oerhört ledsamt. Jag kan inte ens föreställa mig hur det skulle vara i din situation så jag försöker inte. Jag konstaterar bara att ditt öde med din son berör mig och jag vet hur länge du har varit orolig och jag önskar att det kunde ljusna lite för dig i alla fall.

@Nora81
Kram till dig 💗 vill jag först säga.
Det är märkligt när man ser tillbaka hur gränserna för vad man accepterat flyttats bit för bit. Tror det ingår i vår medberoende sjukdom, och det är ju det vi har. Tror att det är ett stort framsteg när vi upptäcker hur vi har tappat bort oss själva i detta.
Där börjar vägen tillbaka till dig själv.

Det verkar som du fann ett lugn när du hade avstånd till honom och dit kommer du igen💗
Att hänga med i den beroende ord och svängningar är helt omöjligt och att resonera är precis lika svårt.

Hoppas att din kväll idag blev fin och kram 🧡Azalea

Idag är allt nattsvart. Idag väller sorgen över mig och det känns åter som jag befinner mig i en ond dröm som jag inte vaknar ur. Har fått veta att min son kommer troligen aldrig att kunna gå, han är totalt förlamad i halva sidan. Det bästa vi visste som vi gjorde tillsammans var att gå i naturen, en promenad i skogen på morgonen när han var hos mig och det kommer vi inte att kunna göra mer. Han brukade ringa till mig och fråga om vi inte kunde 0ka iväg och gå någonstans och så blir det troligen aldrig mer. Jag kommer inte att få se honom komma gående emot mig. En ung stark och frisk kropp är förstörd för all framtid. Så grymt livet känns och inte kan jag vara hos honom.

Idag är allt nattsvart. Idag väller sorgen över mig och det känns åter som jag befinner mig i en ond dröm som jag inte vaknar ur. Har fått veta att min son kommer troligen aldrig att kunna gå, han är totalt förlamad i halva sidan. Det bästa vi visste som vi gjorde tillsammans var att gå i naturen, en promenad i skogen på morgonen när han var hos mig och det kommer vi inte att kunna göra mer. Han brukade ringa till mig och fråga om vi inte kunde 0ka iväg och gå någonstans och så blir det troligen aldrig mer. Jag kommer inte att få se honom komma gående emot mig. En ung stark och frisk kropp är förstörd för all framtid. Så grymt livet känns och inte kan jag vara hos honom.

@Rätt trött
Ja, gör det som känns bra, rätt och riktigt för dig. Fortsätt i samma bana.

@Nora81
Så lätt att flyta med något då man är inne i det, tyvärr. Men nu vet du bättre.
Något jag försöker tänka på för egen del som jag dock själv har svårt att eftersträva är att leva i nuet, men det är också något jag önskar dig. Och sinnesro.

Ni ser saker på olika sätt.
Hans verklighet är inte din. Och sådana kast i det han sade, men hör kanske ofta till alkoholistmen.
Kram. 💕

Bra att du har fattat ett beslut som känns bra för dig! Skickar dig all styrka så du orkar hålla i.