Senaste kommentarerna i forumet

Skönt att du har lite lugn och ser lite ljust på framtiden, men vad svårt det är. Jag har haft på känn att något är på gång vad det gäller min son och mycket riktigt man planerar att han ska flyttas till ett stödboende för aktiva missbrukare som gärna delar med sig och det ska ske imorgon eftermiddag fick jag veta ikväll. Det är att utsätta honom för livsfara och det är man fullt medvetna om. Vad händer med hans hjärna om han får i sig alkohol eller droger, stiger upp från rullstolen, ramlar. Han dör, hjärnan är oskyddat pga att han saknar skallbenet. Droger kan orsaka fler blödningar i hjärnan osv. Vem skickar man till ett stödboende för missbrukare som haft hjärnblödningar, är rullstolsbunden och som inte kan kommunicera med sin omgivning. Inte dom andra elva som är färdigvårdade på sjukhus och väntar på en plats på ett korttidsboende, knappast sin lilla mamma eller socialchefen som fått en hjärnblödning och behöver rehabilitering. Jag måste stoppa detta. Hur vet jag inte men tidigt imorgon åker jag till kommunkontoret och ber att få prata med någon kommunpolitiker. Känner att jag måste med alla medel stoppa det här och får jag inte gehör så får jag nog vända mig till tidningen och att dom finns på plats när han kommer. Inget jag vill men han måste komma bort från drogerna annars dör han. Pkacera inte honom där han riskerar att få ytterliggare en stroke eller skada sig pga att han saknar skallben. Vad är det för människor som kan göra så här?

Hoppas på bra besked. Tänk att det ska behövas en anhörig som orkar ta kampen . Hur skulle det gå annars när han själv inte har förmåga ? Tur han har dig !
Kram och ta hand om dig/ er ❤️
Här är det lugnt och lite ny planering framåt som jag hoppas kan bli bra .
Tacksam varje lugn dag och tänker det kanske kan få bli bra tros allt även om det tar lite tid .

@Backen123 , Ja, man blir galen. Har under så många år haft denna oro, även försvinnanden... Hur sjukt är inte det? Kommer i håg att han skulle flyga hem från ett grannland, jag tog ledigt, körde till flyget-väntade och väntade-ingen kom i ankomsthallen. Inte ett enda sms eller samtal. 2 dagar senare ringde han och ville ha pengar till ny flygbiljett , han hade supit och somnat på flygplatsen.
Jag skull aldrig ha sänt några pengar. Blockat av. Och aldrig mer svarat.

Han har en ex-fru. Hon pratar tyvärr inte svenska och dålig engelska. Funkar inte MEN otroligt bra ide av dig. Fattar att det var läkande att få stöd av en i samma sits. Tänker... Vågar nog inte skriva till henne. Ännu. Familjen är dysfunktionell-spriten finns men inte så mycket mer.

Värst av allt är att det helt saknas självinsikt. Han kan tycka jag är hemsk som inte ger honom ny chans, han ser inte...Han vet "att han har ställt till det" men det finns ingen substans bakom de orden...Noll. Ingen förståelse att han ska backa nu. Noll... Man blir galen!

@nycat Fortsätt skriv här, här finns så mycket förståelse och kunskap. I din kommun (finns i alla kommuner) finns hjälp för dig att få, googla din kommuns namn och sen stöd för anhöriga så ska du se. Det är lagstadgat, så det finns i alla kommuner i Sverige.
Du har barn så tänk på att även om du skyddar ditt barn mot din partner när han är full så känner barnet av din oro. Du måste bara koncentrera dig på dig själv-att du ska må bra-för ditt barns skull.
Ha inte dåligt samvete-han har en behandlingsbar sjukdom -men den är inte behandlingsbar om han själv inte vill/kommer till insikt om det UTAN din inblandning.
Ring kommunens stöd, ta hjälp och ta hand om dig själv! Stor kram

@Självomhändertagande jag har noterat innan att han druckit väldigt mycket men det har ju alltid funnits ursäkter, jag har varit tråkig som jobbade varje helg, då måste han ju umgås med vännerna.., och då är det alltid alkohol inblandat…
Någonstans förstod jag att han inte skulle klara sluta själv när sonen kom men man var väl nativ och tänkte att då tar han hjälp eftersom han också önska sig en familj (han har saknat kärlek i sin familj)
Men det blev en väckarklocka för mig då jag insåg hur stort hans missbruk är..

Socialen kan inte hjälpa till med boende säger dom, har försökt få största hyresvärden i staden vi bor att det är akut men jag får inte gå före i kösystemet ändå.
Jag är iaf hård mot honom att han inte får vara nära sonen när han dricker och har druckit. Självklart försöker han komma och fylla med honom ändå när han är packad men jag säger till honom och dra då sätter han sig längre bort och ser ledsen ut…
Känns inte som man har nån att prata med men det var ett bra tips med präst 🙏🏻

Tack 🙏🏻 @Åsa M innerst inne förstår man väl men samtidigt känner man sig manipulerad men sen börjar man fundera på om man själv överdriver och tänker fel. Tack för ditt svar

Han tog det väldigt bra att jag ska flytta och det känns nästan lite konstigt. Han har inte druckit något sedan jag sa att jag tycker att han dricker för mycket, och nu väntar jag bara på att han ska ta sig en fylla… vi får se hur det går.

Dessa fram och tillbaka känslor! Det kan ju göra en galen, vet precis. Att ställa sig själv frågorna, lever han eller är han död? Jag såg för mitt inre flera gånger hur jag fann honom hängade när jag ex kom hem från jobb. Eller dessa försvinnande..... Det gav mig ptsd, att leva i detta trauma, våldet, hoten, tystnaden. Har fått terapi men inser att endast tiden kan få mig att lyfta blicken, en dag i taget. Det som hjälpte mig mest var kontakten med ex-frun, så min tanke är. Har han någon sån eller någon annan som stått honom nära och som förstår exakt vad du går igenom som du kan ha kontakt med?

Dessa fram och tillbaka känslor! Det kan ju göra en galen, vet precis. Att ställa sig själv frågorna, lever han eller är han död? Jag såg för mitt inre flera gånger hur jag fann honom hängade när jag ex kom hem från jobb. Eller dessa försvinnande..... Det gav mig ptsd, att leva i detta trauma, våldet, hoten, tystnaden. Har fått terapi men inser att endast tiden kan få mig att lyfta blicken, en dag i taget. Det som hjälpte mig mest var kontakten med ex-frun, så min tanke är. Har han någon sån eller någon annan som stått honom nära och som förstår exakt vad du går igenom?

Nej, en missbrukare kan inte må bra. En missbrukar flyr från något och använder sig av droger, alkohol eller annat för att just fly. En missbrukare mår "bra" under intaget av det som missbrukas.

Jag känner igen de elaka orden. Och jag är glad att jag inte har barn med mitt ex. Jag såg hans missbruk och ändå tog det mig flera år att få honom att flytta, då han manipulerade mig.

Ta dig därifrån! Ta hjälp av socialtjänsten. Och prata med en läkare att få samtal med en kurator och psykolog för att få stöd under din process. Eller prata med en präst. Finns det en anhörig som stöttar dig?

Vissa anhöriga stöttar inte, de uttrycker sin oro. Då är de inte rätt personer att prata med under tiden, om man vill ta sig vidare! Då kan vården vara bättre. Och förhoppningsvis soc. Jag vet inte hur de arbetar, men de finns till för att hjälpa.

Ta hand om dig!

Min tur eller otur att inte kunna sova. Alla oklarheter om var han ska ta vägen som färdigvårdad. Ibland säger kommunen, som är ansvarig när han skrivs ut det ena förslaget och ibland ett annat, vilket man även förmedlar till personalen på avdelningen. Ena stället accepterar jag inte för det motsvarar inte hans behov och han skulle utsättas för stor fara där och på det andra stället finns inga lediga platser. Som jag ser det återstår det första, som inte ser till hans behov om som är mycket farligt. Tröttnade på detta så sjag skrev tillbsocialnämndenss ordförande det brukar ha effekt och jag tror man går direkt ansvariga
Chefer.

Verksamhetsscefen för psykiatrin har hört asig angående anmälan efter som min son skickades hem med alla syntom,, inte minst denna förfärliga huvdvärk sammans med mycket svära smärtor i hjärtat

Rrk

@Åsa M Tack, du nämner min dotter och ja, jag gör som du säger-fokuserar på henne, mig och oss. Vi har det lugnt och skönt i vårt lilla stenhus, tack för det. Jag tror som du skriver att han inte är där ännu, för tvång krävs nog mer. Tack för fina ord!

@Självomhändertagande -precis, just så!!! Jag behöver andrum och distans från det kaos han har skapat och fortfarande skapar. Han är en otroligt snäll person som gör otroligt elaka saker i missbrukets tecken men också har ett beteende som jag verkligen förundras över.
Så totalt oförmögen att stå på egna ben, ingen livsglädje och noll framåtanda. Inte över sitt barn, sitt liv med oss, vårt liv, mig...ingenting är värt någonting.
Jag tänker fortsätta ta avstånd, han klarar inte av en vänskap nu, och det gör inte jag heller. Jag vill inte ta hand om en vuxen man längre. Och gå under själv.
Jag behöver distans, egentid, återhämtning och läkande igen. Jag har gjort nog, jag har försökt ALLT-inget av det hjälpte. Jag backar-och jobbar på det dåliga samvetet.

@Ullabulla , tack för dina ord. Jag har gjort orosanmälan, 2 gånger. Jag har ringt polis ang oro för liv när han skrivit adjö-meddelanden förr. Jag har gett honom alla nummer till hjälp på kommunen, soc, alkoholterapeut, missbruksenheten, stödgrupper. Han har varit på avgiftning och behandling-jag jobbade dubbelt för att han skulle kunna vara där i 4 månader- jag känner att jag kan inte hjälpa honom mer. Jag hoppas han döms till vård/övervakare/nykterhetskoll eller vad de nu kan ge ist för fängelse.
Vågar inte ge det där halmstrået om vänskap för jag...vill inte. Jag är så sjukt trött på och av honom. Jag vill bara gå vidare och leva mitt liv.
Han har hört av sig i alla fall, nej-han ville inte prata om meddelandena om att ta sitt liv mitt i natten. Blev så galet arg. Egoistiskt! Stor kram till dig UllaBulla!

Hej io181023 och varmt välkommen hit!

Du berättar om din sambos alkoholvanor. Du lade märke till sedan start av er relation att han dricker på ett sätt som inte blir bra för honom på olika sätt. Du har flera gånger, om jag förstår rätt, genom åren tagit upp detta med honom och till viss del har det gett effekt, han slutade att köpa hem bag-in box och sänkte tempot exempelvis.
Saker ändrades för ett år sedan då du själv kraschade som du skriver, du har tagit hjälp och börjar må bättre samtidigt funderar du på om han skulle behöva göra det samma för de problem han har, ta hjälp utifrån då du ser att han tar hand om jobbiga känslor med alkoholen.

På senaste dök en situation upp där du ertappade honom med att dricka då du inte var hemma som i sin tur ledde till att han nu erkänt att han ljugit och gömt en längre tid och att problemet är större än du befarat. Du funderar på hur du ska agera och om det du gjort såhär långt var bra.

Du är långt ifrån ensam om detta, den som dricker känner troligt skam och skuld inför sina nära, och sig själv kring drickandet, ljugandet och gömmandet. Det är ofta en vanlig del av problematiken. Att erkänna eller liknande är kanske inte det viktigaste utan att en vilja om en förändring finns och att ta steg mot den.

Det finns inga rätt och fel, du har rätt att känna och uttrycka och det är inte en lätt situation. Det låter som han nu sagt mer än han gjort tidigare och är beredd att söka hjälp, tilliten mellan er är bruten och kan ta tid att bygga upp.
Många gånger tar det tid men det går och kanske att ni behöver båda gå i era egna processer parallellt, om du vill om han tar hjälp kanske det kan vara hjälpsamt att få följa med på ex ett samtal, få stöd i att diskutera kring hur ni ska prata om det framåt, som en idé. Kanske kan det hjälpa dig att en tid få släppa det, och som du skriver slippa ta ansvar. Du kan få jobba med att släppa kontrollen och ansvaret även om det är svårt och att han behöver ta det, och på sikt ser du / ni hur det blir.

Nu vart detta väldigt långt, hoppas du får flera svar här inne och att mycket du läser blir hjälpsamt. Skriv gärna mer och flera gånger, ibland kan det ta lite tid innan en tråd får fart.

Om du vill kanske ett samtal till Alkohollinjen för dig kan vara hjälpsamt, 020 84 44 48. Vet inte alls om det är aktuellt men om det skulle kännas skönt att muntligen sätta ord på det också.

Hoppas du har stöd omkring dig och kan prata om det med nära och igen, välkommen hit!

Varma hälsningar,
Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Hej AnnaLinneaU och varmt välkommen till Forum för anhöriga!

Du beskriver en mycket tuff situation, för både dig och din mor, kanske även din far. Du är oroad över din mor och misstänker att hon har en djup depression, plus alkoholproblem och har sökt hjälp tidigare för sina problem. Det låter som många saker för din mor på en gång och det låter inte konstigt att det kan kännas hopplöst för henne. Som du skriver kan hon behöva hjälp, samtidigt behöver hon vilja ta emot den.

Vet inte om du kan tipsa om oss och kanske Alkohollinjen 020-84 44 48 som ändå är anonymt, som ett steg. Att hon vet att du finns där, ni finns där betyder mycket för henne samtidigt behöver hon ta steg att ta emot hjälpen.

Hur ser ditt stöd ut, hur mår du i allt detta? Oavsett vad din mor väljer att göra funderar jag på hur du mår, många gånger mår den som är bredvid lika dåligt på ett annat sätt och kan behöva ta hand om sig själv, kanske få stöd professionellt eller av vänner.

Modigt och klokt att du startade en tråd här och sträckte ut en hand, på det sättet kan vi härifrån ge stöd på det sätt som går över nätet. Skriv gärna mer och berätta hur du har det och hur det går, om du vill. Ibland kan det ta lite tid innan en tråd får fart.

Hoppas du finner mycket som kan bli hjälpsamt här inne och får flera svar som du kan ta stöd i.

Varma hälsningar,
Rosette
Alkoholjhälpen & Anhörigstödet

Jag tror det är en skyddsmekanism. Han projicerar sitt dåliga mående på dig. Självklart är det inte ditt fel att han dricker. Däremot är det så att det är hans fel att han inte tar hjälp. Alkoholism är en behandlingsbar sjukdom men om han inte ens vill ta behandling är det ju omöjligt.

Många kramar till dig, skickar styrka. Man kan inte göra annat än att uppmärksamma på att de behöver hjälp. Men man kan inte tvinga dem. Mitt ex blev tvångsinlagd till slut men som jag förstår är tröskeln för det ganska hög. Fokusera på dig och dottern. Kram ♡

Min bild är att det är det vanligaste. Att inte ha sjukdomsinsikt. Det hade inte mitt ex heller, trots att han kunde dricka 9 glas vin på en dag och regelbundet ballade ur. Hade ångest, minnesluckor, misskötte jobbet.
Han fattade inte alls hur sjuk han var. Det var bara "stök i huvudet". Sen blev han tvångsinlagd.
Håll ut och fokusera på dig. Dras inte in i det där helvetet. Många kramar ♡

@Tröttiz
Tack för att du delar orden från en nykter alkoholist.
"ni 'normala' kan inte förstå hur en beroende funkar ... försök förstå er på er själva i stället och låt er inte dras med ner i annans beroende".
Det är bra ord. Och det är enklare att ta till sig de orden när man har fått distans tror jag. Jag behövde den där distansen. För att se klart och inse att det viktigaste handlar om att ta hand om sig själv. Distansen. När ska man få den om man är mitt uppe i kaoset, misären och medberoendet.

Man behöver distansen. Och det är ingen som serverar ett lugn till en.

Man behöver på egen hand ordna så att man får uppleva en distans.

Man behöver få sitt andrum, för att orka se klarare.

Och för att förstå att man behöver ta hand om sig själv. Och rädda sig själv. Från en potentiell undergång.
Nu låter jag kanske dramatisk, men mitt liv med mitt ex var en ren misär.

Och jag är så tacksam varje dag, för att jag orkade överleva. Mest är jag tacksam för att han ville flytta själv.

Han tycker inte själv att han har alkoholproblem vilket är det största problemet. Just nu har jag världens ångest över att jag ska berätta om flytten, det känns som att det är jag som kommer att förstöra allting samtidigt som jag vet att han kommer att supa igen och igen, vad han än ”lovar” så länge han inte söker professionell hjälp.

@Ledsen73 Tack för din förståelse och att du tar dig tid att läsa och förstå. Känner en viss oro för jul och nyårshelger, men vet också att jag inte är ensam om det. Men ändå. Jag är väldigt glad att jag äntligen vågat börja skriva här, det känns bra. Var sak har sin tid på något sätt. Kram.

Jag känner med er.
Jag klarade inte att bryta helt.
Kan du ge honom ett halmstrå att en vänskap kan fungera OM han väljer att bli nykter.
Som du skriver så är han så sjuk just nu.
Kan du göra en orosanmälan?
Beskriva läget.
Då har soc en skyldighet att kolla upp honom och ev besluta om tvångsvård.
Då är det vården/samhället som får träda in och du får kliva tillbaka med bättre samvete.

Godmorgon, sitter med nya tankar, nya insikter-beredd att jobba med nästa trappsteg. Jag har blockat hans nummer sedan ett par veckor-det får stanna så. Han är nog så pass dålig just nu att han knappt jagar mig längre. Ett kort självmordsmeddelande på Messenger mitt i natten och jag tänkte att hör han av sig efter detta så är det tid att blocka där med- strypa all kontakt. För så här kan jag inte ha det längre. Vi är ff gifta, han är skriven här och endast tiden kan lösa det. Det tog 18 timmar.
Jag hade kunnat bara glömma och gå vidare men det skär i hjärtat att lämna en människa i rännstenen till en död. Jag VET att jag inte kan göra något, jag vet att det är han som måste plocka upp sig själv. Det kommer aldrig hända. Han har levt och andats genom mig. Jag känner den bördan nu, den måste lätta.
Han får tydligen inte fängelse för sitt grova rattfylleri, synd-verkligen synd. Det hade han mått bra av.

Min sambo erkänner ibland att han har ett beroende! Men han säger att han mår bra i det! Han vill inte ta hjälp! Han säger att han dricker för att från mig! Han har blivit fruktansvärt elak sedan jag sa att jag måste ta sonen och flytta härifrån, han får inte växa upp i en miljö med en pappa som super sig redlös varje helg! Han har alltid druckit mycket men lovade att ta tag i det när vi planerar barn! Det eskalerade istället och sonen är nu åtta månader och han har inte varit nykter en ända helg sedan han kom! Han säger att jag manipulerat honom att skaffa barn och han aldrig velat vara tillsammans med mig (snart i fyra år) jag letar efter lägenhet sedan sex månader nu men det är omöjligt att få någon! Jag är så fruktansvärt ledsen och känner mig så oerhört dum! Men varför tar man inte hjälp istället för att vara elak och försumma sin son? Kan han verkligen må bra i missbruket som han säger?