skrev Nora81 i Livet vidare

@Morgonsol så bra morgonsol att du hittat ett sätt som passar dig ❤️

Har känt mig totalt urlakad de senaste dagarna. Sover, äter och vilar i princip. Återhämtningstid är nödvändigt. Hitta en acceptance i att inget blev som jag hoppats på.
Känner ändå sinnesro mitt i allt, det är jag tacksam över.
Önskar er alla en fin vecka. Kram


skrev Backen123 i Det är nog dags!

Men Jesus, kan det inte få vara nog. Det räcker..... Har försökt att nå honom ett tag för att lösa praktiska saker, till svar har jag fått i sms form med ett nej. I lördags hämtade jag mina utomhus saker, fick ett ok och att vi inte kunde prata för han var inte hemma. Han var borta hela helgen, och jag tänkte att han var hos sin nya. Kände på fredagen att det är så sorgligt alltihopa, för 2 år sedan nygifta och nu det här. Skickade vår bröllopsmarsch i en länk via spotyfie som sms ( dumt, men han har gjort värre saker så det får vara så, att vara ledsen är ok) gjorde som teraupeften sa, åk bara dit, lämna inget mer utrymme för honom att inte ta ansvar för hus och hem. Så idag åkte jag dit, knackade på dörren, tog ett tag innan han öppnade och då sa han, jag är inte full iaf, och jag vill inte prata. Och det var jag som inte hört av mig, som bara hade skickat ett brev sen gick han in.
Kommer hem får ett sms att han inte ville förstöra den glada känslan av att hans pojkar skulle komma till helgen, genom att lyssna på mig. Så om vi kunde ta det nästa vecka? Åh Gud vad sjukt, man försöker och försöker och så är det hela tiden jag som ska ta omtag på att få kontakt. Är så frestad att skriva att han behöver inte lyssna på mig något mer utan vi kan ta det via tredje part. Suck


skrev Li-Lo i Är det nu det händer?

Hej Aurora20

Hoppas du är okej. Ser att du har fler trådar och kanske den här tråden missades när du la upp den. Vi håller dessutom på att bygga om sidan vilken varit lite bökigt på forumet samtidigt som det kommer bli toppen då det är klart. Hoppas du och ni andra har överseende med det. Om du vill får du gärna berätta hur du har det. Det låter som att du tagit sjumilakliv och att riktningen innebär att du tar ditt eget mående på allvar. Lika svårt som viktigt ibland.

Vi alla vill ju bli förstådda samtidigt är det att slå ris om egen rygg om en låter brist på förståelse bli ett hinder för förändring eller den gena hälsan och ansvaret. Lite krångligt formulerat kanske. Det jag försöker förmedla är att du gör rätt i som ser till ditt eget mående först!

Vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen


skrev Dwight Schrute i Tjat

Hej Regnbågen,

Svår fråga det där eftersom alla är olika och svårt att veta hur er relation ser ut. Men det låter som missbruket ändå är ett ämne som varit uppe då behandling är igång. Tyvärr är inte det en garanti för att det finns självinsikt och en egen vilja att jobba med missbruket. En missbrukare kan säga och göra vad som helst för att lugna och inte oroa sina närmsta för att bara få slut på tjatet.

Personligen fick jag så många ultimatum och lovade att sluta med lögner, smygande och sjukliga beteenden. Och ändå var jag chockad när hon fick nog. Men för mig vad det konsekvenser som fick mig att verkligen ta tag i problemet, för sent för oss, men kanske inte för sent för mig. Jag förstår att det är tufft att lämna en människa man älskar och vill hjälpa. Men kanske är det bara konsekvenser som funkar. Och förmodligen är du medberoende och försöker rättfärdiga och skydda din partner.

Hoppas det går bra för er båda. <3


skrev Morgonsol i Så less - exet är missbrukare

Känner igen mig i det du skriver.
Ja har nämligen gjort likadant. Var tvungen att blockera honom alla vägar pga han var så rå o så elak . Sånt självhat har han att han måste trycka ner omgivningen för att må.något bättre.

Det var så förtvivlat bedrövligt att vara med i hans liv. Ja kunde inte skydda mig själv längre. Hans ord dödade mig o min själsfrid. Ja var stressad hela tiden. Beredd för fajt. Beredd att behöva försvara mig. Orken tröt o ja levde tillslut i hans värld helt o hållet. Han hade ett psykologiskt övertag över mina känslor..Han uppmuntrade smart nog att ja var en sån god hjälpare som förstod så mycket mer än hans övriga familj. Osv.. Han vände o vred på allt för o få.som han ville. Ja var ett jävla mähä i hans liv. Ja trodde ja satte gränser men dom räckte inte alls . Så ja blockade alla vägar för o få lugn. Satte ner foten ordentligt. Kram!


skrev Morgonsol i Livet vidare

Nora ja förstår.
Annars är de 12 stegen suveräna. Ja trippar upp o ned mellan 1 2 3 och 4.
En del har svårt för att det är inramat på ett visst sätt. Det är för o skapa trygghet o stabilitet. Ja behöver det. Trygghet. Varit en bristvara genom hela livet.


skrev Skrållan i En fortsatt kamp

Tack
Ha en skön söndag du också Nordäng67 🥰.
Skönt att du också har det bra. Som du säger, att man känner sig ensam ibland är nog mycket p.g.a Coronan.


skrev Nordäng67 i En fortsatt kamp

Hej! Vad härligt att höra om ditt liv och att allt är bra! Och skönt att du fortfarande känner att beslutet att lämna var rätt. Med mig är det också bra, jag njuter av att jag har så bra koncentrationsförmåga och energi nu för tiden. Ibland känner jag mig ensam och lite ledsen. Är väl dels pga att livet begränsas en del av Corona men också att man helt enkelt lever ensam. Det är åtminstone sunda känslor av ensamhet. Man kunde känna sig extremt ensam på ett osunt sätt i ett förhållande med en man som söp. Tycker som du, att det är jätteskönt att slippa fylla och drama. Man har det lugnt och stabilt, man kan planera helgen och vara trygg med att det blir ungefär som man har tänkt sig. Roligt att få en uppdatering på ditt liv! Önskar dig en skön söndag! Kram


skrev Skrållan i En fortsatt kamp

Tack, vad gulligt Nordäng67.
Livet flyter på bra. Trivs bra i min lägenhet. Har målat om och tapetserat. Känns skönt att få det som jag vill ha det.
Känns skönt när jag kommer hem till bara min egna lägenhet. Har nyss köpt en egen bil.
Känner mig ledsen ibland, att det inte blev som jag trodde. Att jag kunde leva med mannen. Men det känns skönt att slippa all fylla.
Jag har träffat ex ibland, men jag känner att jag är starkare och mer bestämd mot honom nu. Han kontaktar mig aldrig när han är full. Så skönt.
Men jag vet också att det aldrig blir vi mer. Vill aldrig tillbaka till allt det jobbiga.
Roligt att höra från dig. Hur går det för dig Nordäng67?


skrev Nora81 i Livet vidare

@Morgonsol kanske är det en god idé att söka en sponsor och gå igenom de 12 stegen. Personligen har jag problem med den strukturen och alla regler, känner mig för styrd på ngt sätt men skulle däremot kunna tänka mig att jobba igenom stegen själv eller med någon annan privat.

Ja, det allt handlar om att hitta tillbaka till sig själv och sin identitet. Fint att bolla med dig, det är en pågående process inom en och man utvecklas tillsammans och för sig. ❤️


skrev Morgonsol i Livet vidare

Oo. Den nöten tar lite tid o knäcka. Vad som är ens eget ansvar o vad som är andras. Du ska inte söka efter en sponsor i Al-anon? Ja skulle själv viljaha en som gått igenom alla 12 stegen. Det bör gå snabbare att ha en att bolla med istället för att lista ut allt själv. Ja har börjat lite intervjua mina vänner som har en fin relation med sin man. De har barn ihop o varit ihop länge. Ja behöver lära mig o förstå hur en frisk relation är. Har mycket att lära !

Exakt som du säger så har ja i så.många år nu tagit ansvar för andra o flytt från mitt ansvar över mig. Tyckt ja varit så duktig o bra. Men nu förstår ja att ja gör inte bra.. Ja fråntar andra människor sitt ansvar o sen blir andra irriterade på mig att jag inte tar ansvar för mig. Skyller ifrån mig som ett barn. Tål knappt kritik. Osv.

Det är nu vi söker efter vår rätta identitet, Nora. Det är dags att tillbaka makten över oss själva. Tillsammans ❤ Kram


skrev Nora81 i Livet vidare

Inser hur svårt men nödvändigt det är att omprogrammera sättet jag tänker på. Alla tankar cirkulerar runt missbrukaren även om vi inte har kontakt, medberoendet sitter verkligen djupt och i alla relationer.

Inser att jag jag tar ansvar för sånt som jag inte ska ta ansvar för och undandrar mig ansvar för det som jag egentligen ska ta ansvar för; mig själv.

Vad är mitt ansvar och vad är andras ansvar? Det är något som jag verkligen behöver dissekera och djupdyka i.
Vad är friska och vad är sjuka relationer? Vad är kärlek?

Så mkt frågor i mitt huvud som jag gärna vill förstå bättre. Jag vill verkligen ha en förändring i mitt liv nu.
Livet är inte oändligt. Är det inte dags att må bra nu?


skrev Nora81 i Ge mig styrka att orka

@Azalea ja, det måste verkligen vara ett helvete.
Finns det ingenting annat som kan göras vid bodelning? Han är ju inte förmögen att göra något på 70 cl sprit varje dag?
Jag kommer vara rak nu och det är jag av omtanke för dig men jag tycker verkligen inte du ska behöva traska runt i det där. Hjälpa honom eller stötta när han behöver hjälp.
Känner verkligen med dig och jag har börjat känna med den kvinnan jag var när jag gav honom allt och inte fick annat än skit tillbaka.
Var rädd om dig, dina känslor och din energi. Kram fina forumvän


skrev Nordäng67 i En fortsatt kamp

Hej Skrållan!
Ville bara kika in och kolla hur du har det och hur det går med ditt liv! Är det bra med dig? Många kramar från mig


skrev Nordäng67 i Att lämna någon man älskar...

Livet tuffar på i en jämn kurva. Jobbat galet mycket det senaste kvartalet. Har varit roligt och stimulerande. Njuter fortfarande av att kunna koncentrera mig fullt ut på mitt eget liv och inte ha saker och människor omkring mig som "stjäl" min kraft och koncentration. Eller snarare: jag väljer aktivt att koncentrera mig på mig själv. Känns fortfarande lite exklusivt och nytt. Dom där konstiga stunderna av "tomhet/sug efter något" kommer allt mer sällan nu. Samtidigt har jag den senaste tiden funderat på om det är dags att ta sig till nästa steg. Och vad är det i så fall? Eller så är det så här ett normalt liv är, det rullar på så att säga. Blev jätteledsen och tog illa vid mig över några meddelande som en kompis skrev till mig. Men jag blev inte helt förstörd och drog igång i affekt som jag nog skulle gjort för några år sedan. Jag drog mig inte heller undan som jag gjorde i början när jag hade påbörjat min resa. Då hade jag svårt att ha balanserade konflikter och undvek dom helt. Jag skrev helt enkelt tillbaka, satte ord på mina känslor och sa att jag blev väldigt ledsen och att jag kände mig orättvist behandlad. Kritiserade varken henne eller mig själv utan skrev hur jag kände. Bägge har rätt till sina känslor och har rätt att sätta ord på dom.
Tänker fortfarande en del på mitt ex. Blir lite störd över det, att jag inte helt kan släppa det kapitlet men jag blir inte arg på mig själv längre. Det kommer väl att mattas av med tiden, ju fler år som går. Är född i Jungfruns tecken och en jungfru tar allvarligt på relationer och gör inget halvdant. Så korsningen mellan medberoende och astrologi kanske gör att jag har svårt att släppa något som inte fick ett ordentligt avslut. Härlig årstid är det nu som får det att spritta i kropp och själ. Kram till er alla härinne!


skrev Nordäng67 i Ge mig styrka att orka

Hej Azalea!
Läste dina senaste inlägg i din tråd. Såg att du skrev i ett av inläggen att du gärna vill köpa huset och att det är ditt barndomshem. Hur skulle han ställa sig till att ni byter bostad, du bor i huset och han i lägenheten. Han kanske "lockas" över mållinjen av att bli utköpt? Han verkar ju inte ha någon förmåga att ta tag i saker just nu men om han får bostad och pengar "serverade"? Du kanske redan har försökt den varianten!? Jobbigt för dig att leva med denna ovisshet. Konstigt att man inte är mer skyddad av lagar, paragrafer och samhälle. Många kramar och styrka till dig💕♥️


skrev Åsa M i Så less - exet är missbrukare

Jättetack för tips om orosanmälan! Det ska jag ta till mig om han sätter igång igen. Sen jag blockade honom är det tack och lov tyst och stressknuten i magen är för tillfället borta. Avskyr att behöva totalt ignorera en människa men i detta fall har jag verkligen fått nog. Spriten är ett riktigt jävulskt redskap.


skrev Åsa M i Ge mig styrka att orka

Fina du, vilket helvete du går igenom. Om jag vore du hade jag orosanmält igen och sen bara gett fanken i karln. Du har gjort ditt och nu är det bodelning och tvångsförsäljning som är viktigast. Nuförtiden har många mäklare avtal med stylistfirmor som för en rimlig peng ställer i ordning och gör fint inför försäljning. Allt går att lösa, och ber man om hjälp så brukar man få det. All styrka till dig denna vackra vårdag. ❤


skrev MalmMia i Sitter i en rävsax

Tack Azalea! Jag stänger öronen och står ut. Fint också att vi kan jobba på och han för det mesta är nykter, det blir så mycket bättre då. Så det är jag mycket tacksam för. Har just nu många undergångstankar för hans skull och på ett sjukt sätt vaknar samvetet😱. Så jag tränar på att ta hand om mig.


skrev Azalea i Ge mig styrka att orka

Alltså nej egentligen.
Men jag vill ändå försöka ha en God ton med honom.
Nu ör han i en aggressiv fas ich då backar jag och kommer inte att orata med honom eller svara på hsns sjuka och hotfulla sms.
Vill ju inte att det blir bråk och skrik utan önskar bara att han är lugn så bodelningen kan göras.
Fast.......Det funkar ju inte ändå.

Ibland har jag riktig panik över hur det ska gå med den. Känns som om det inte finns ett slut.
Faktum är så här:
Den han kom hem från LVM 25 februari har han druckit c:a 70 cl sprit varje dag. Han ligger i soffan dygnet runt, sover, dricker och inget annat.
När spriten är slut tar han bilen till bolaget och handlar för 4 nya dagar.
Vårt hus är jättefint och jag saknar det oerhört men nu luktar det apa där inne och han har inte städat eller hållt nån ordning varken inne eller ute.
Han vägrar bodela och det slutar nog med att jag får ta dit advokater som delar upp hela alltet.
Sen vet i tusan hur jag ska gå ut honom ur huset.
Sälja??, går ju inte ens ta dit en mäklare nu.
Förlåt mig😥men jag är så himla less på allt.

Ska ta en dag i taget och idag struntar jag i honom!!!

Kram Kram 🧡Azalea


skrev Azalea i Sitter i en rävsax

Klassiskt!!
Att säga sånt bara för att få oss att må dåligt är klassiskt.
Jag får höra exakt samma plus att jag är en översittare och vänder barnen ifrån honom.
Han förstår verkligen inte att de inte vill prata med honom när han är full, det går inte in.
Så stäng av öronen och försök att inte lyssna, det är ju missbrukarens ord.
Så skönt ändå att ni kan jobba tillsammans och få fint inför försäljning. Det får du vara tacksam över och sen vet man ju aldrig hur framtiden blir. Kanske blir detta ett uppvaknande och att ni sen kan ha ett bra förhållande till varandra.
Du är starkare än du tror 🧡Azalea


skrev MalmMia i Sitter i en rävsax

Ännu en lördagkväll i sängen!
Idag har allt varit bra, vi håller på att fixa det sista inför fotografering av huset på måndag. Vi jobbar så bra ihop😢 Blir så ledsen igen.
Sen är det ju fredag och obligatoriska helgdrickat! Drar på sig offerkofta hur jobbigt han tycker det är eftersom jag slänger ut honom och tvingar honom att köpa en lägenhet han inte vill ha. Jag påminner att han har druckit bort sin familj men se det örat vill han inte lyssna på och då kommer tjatet och elakheterna. Jag tar då min tillflykt till sovrummet och är både ledsen och lättad att jag tagit steget.
Projicering kanske? Han talar om för mig hur dåligt dottern mår av detta att hon inte vill flytta och att jag är ego och bara tänker på mig själv! Jag blir provocerad av såna kommentarer även om jag vet att han är sjuk


skrev Nora81 i Ge mig styrka att orka

@Azalea måste du prata med honom då? ❤️


skrev Azalea i Ge mig styrka att orka

@Nora81 ❤❤❤
Ja, det minns han inte mycket av sen och kommer väl krypande sen och vill bara prata.
Tack min Ängel ❤


skrev gros19 i erfarenheter av LVM

Funderar ibland hur du har det Dearself. Din son har ju varit hemma ett par månader. Om du har lust berätta gärna lite, men förstår om du kanske inte har lust. Ens mående svänger ju mycket som anhörig till någon med missbruksproblem.

För att kanske skänka lite hopp vill jag berätta att min son har varit drogfri en längre tid. Han är ju allvarligt psykiskt sjuk och ibland känns det svårt, men ändå den mesta tiden är bra och framför allt så går det åt rätt håll.

Min oro är i stort sätt borta, något jag inte kunnat drömma om när det var som värst. Vad vill jag egentligen säga, jo kanske att jag vet faktiskt inte vad som fick honom att sluta med drogerna. Det känns som jag hade ingen del i det. Kanske var jag ibland t.o.m. ett hinder. Nu vet jag ju inte om det varar för alltid men det känns så. Kanske var det så att han blev drogfri när det livet var sämre, mer plågsamt än att leva utan droger med allt vad det innebär. Hoppas innerligt att ni båda har det lite lugnt, om inte annat ska du veta att min son hade drogproblem under säkert 10 år samt två LVM under den tiden.
Många kramar till dig.❤