skrev Ullabulla i Nu är det dags

Så fint att läsa,inte mera.
Ja resan är oändligt lång.
Min är inte helt över än trots att jag lever med en självständig man som inte behöver mig på det sätt jag är van.
Så min resa mot tillfrisknande fortsätter.
Med en frisk partner så blir ens egna tokigheter tydligare.
Också mitt eget ansvar över min egen lycka och välmående.

Som jag inte längre kan lägga på någon annan än mig själv.
Ibland så bubblar och kokar jag av oförrätter som jag vill att andra ska ta ansvar över.
Trots att mina egna reaktioner och ageranden är mina att ta ansvar över.
Grattis till tillfrisknande och fortsätt framåt🤗


skrev Azalea i Tillfriskna från medberoende

Finns så himla många beroende och de är ju skrämmande lika bara att de är av olika form.
Jag tror inte att jag har några beroenden men skulle jag rannsaka mig ordentligt så här jag nog ett beroende av att vara duktig och omtyckt på nåt sätt. Jobbar alltid för hårt och pressar mig själv och vänder ut och in på mig själv för att vara till lags.
Vet inte om det kan kallas beroende men jag har svårt att släppa saker som inte jag gjort bra. Lurigt
Socker är också lurigt och min son har haft det tufft med det. Han försöker dra ner så det bara gäller helger än så länge. Han mår dåligt av socker känner han, han har mycket ångest och den förvärras av sockret.

Kämpa på min sköna, en dag i taget❤
Azalea


skrev Azalea i Ge mig styrka att orka

Nä, ska dra av min stretchiga offerkofta med en gång. Dras så lätt ner och det gör mig sur på mig själv.
Ikväll ska jag ha mysigt med ett gäng väninnor och imon tar jag på mig hjälmen med horn på.
Ha det fint ni underbara systrar🧡🧡
Azalea


skrev Azalea i Det är nog dags!

Haha😉Verkar ha massproducerats såna offer koftor. Åtminstone en kopia som sitter som en smäck på min Mr.A
Håll igång min vän🧡Azalea


skrev Azalea i Ge mig styrka att orka

Då var man ett Ärkesvin
Igår ringde han och behövde lite hjälp med en sak. Jag kör ut o fixar så mycket jag kunde och det var lugnt.
På eftermiddagen haglade samtalen och jag var det ena värre än det andra bl .a ett Ärkesvin och bodelning skulle stoppas bland allt möjligt han vräkte ur sig. Jag på på efter sagt att ska han prata då så vill jag inte lyssna.
På natten skrevs långa sms om vilka avskyvärd människa jag är.
Alltså jag vet att man inte ska ta åt sig men det är banne mej svårt. Tappar ju sugen på allt och blir energilös.
Samtidigt tycker jag att allt är enormt sorgligt. Han har varit hemma i en månad och dricker varje dag, cirka en 70 cl . Det är så deprimerande att se o h jag försöker hålla avstånd men är samtidigt orolig över att han ligger död. Jag dras på så många håll just nu att det driver mig till vansinne.
Never ending story of my life, och är förbannat trött på det idag.


skrev InteMera i Nu är det dags

Länge sen jag skrivit nu så tänkte göra en liten uppdatering, främst för mig själv för att senare kunna påminna mig om hur det varit. Inte mycket som ändrat egentligen sen i höstas. Mannen har haft en bättre tid ett tag med träningsiver istället för fylla, men bara för ett kort tag för att sen som vanligt ramla ner i träsket igen. Han är fortfarande fullständigt oförstående att resten av familjen inte vill vara omkring honom när han druckit, alltid elak och nedlåtande eller bara sur. Är fortsatt tacksam över att ha mitt eget boende, en trygg och lugn plats för mig barnen. Hans elaka sms slipper de åtminstone se, oftast tystnar också dom om jag inte svarar. Vet inte vad han sysslar med online, igen nån märklig härva på gång med främmande kvinnor involverade och han vill inte berätta hela sanningen om vad det handlar om. Känns som jag inte vill eller orkar bry mig, han har ställt till det så månger gånger och jag kan inte längre urskilja vad som är rena lögner för att få mig intresserad och vad som är på riktigt. Jag tror inte ens han själv längre vet skillnad, då han också kan förneka att saker som hänt förut ägt rum. Händelser och situationer jag minns med glasklar skärpa eftersom jag varit nykter, menar han jag inbillat mig och minns fel. Så långt har hans alkoholism tagit honom så han inte mer kan skilja på sina sanna och falska minnen. Jag vet ändå var jag står, låter inte honom dra ner mig och är mest förundrad över hur långt det ska gå innan han fattar. Han är utan jobb medan jag klarar mig bra, och jag tror det stör honom enormt. Jag är inte längre arg eller ledsen, bara oändligt trött på att han själv fullständigt förnekar verkligheten som den är. Jag ser ändå klart och låter inte honom trycka ner mig eller styra mitt mående längre, jag säger inte det är lätt men det går att dra ett streck för sig själv och lägga ner offerkoftan och ta sig vidare bara man själv är villig att stå upp för sig. Så till dig Ullabulla ett lite sent inkommet tack för ditt stöd och dina råd, det är en svår väg att vandra ut från medberoendet och resan tar tid men jag är nog äntligen på väg på riktigt!


skrev Nora81 i Det är nog dags!

@Backen123 vilket "huvudet på spiken" uttryck, fick mig ett gott skratt:offerkofta fastsvetsad i en riddarutrustning. Så klockrent!
Verkar som du kämpar på och har drivet.
Kram 💓


skrev Nora81 i Livet vidare

Morgonsol och Azalea 💓💓💓


skrev Backen123 i Det är nog dags!

Gruvat mig en vecka att kontakta exet för att bestämma om att hämta grejer i vårt forna hem, vill ha cyklar till barn osv. Jag skrev i mitt sms till honom idag att han kan avgöra själv när det passar och om han vill vara hemma eller inte. Får till svar, idag passar det inte.
Jag blir så jävla trött, hans offerkofta måste ha blivit en fastsvetsad riddarrustning, inte en gång han har skickat ett sms till mig, inget om planerna för huset, lånet utan det är bara synd om honom. Japp nya tag imorgon


skrev Azalea i Livet vidare

Ni är för härliga.
Fulla av visdom och just bad jag behöver läsa idag.
Känner att det där med ett hårt yttre är en liten skyddsmekanism. Hjälper att inte släppa iväg känslor och med det ord som man inte kan ta tillbaka.
Kan ju vara bra att använda tillsammans med Mr A men med vänner och familj behöver man hänga av den fasaden och få vara sig själv för en stund.
🧡🧡Azalea


skrev Morgonsol i Livet vidare

Å nu är ja även ärlig mot dig! Mina övriga vänner och mina vänner i Alanon. Det är underbart att sluta ljuga för sig o krångla till allt. Ja känner mig friare när ja är ärlig.


skrev Morgonsol i Livet vidare

Det är ju toppen om mina insikter också kan hjälpa dig❤ Måånga snedsteg har ja gjort o snavat o trasslat in mig själv. Ja vet vad som inte fungerar o det är lite så ja lär mig. Tvingas ta en annan väg. Tvingas se saker som ja inte vill. Det är väl där den högre makten kommer in. När ja istället väljer att lägga mitt liv o missbrukarens liv i den högre maktens händer då är det inte längre min vilja som stångar mig blodig. När ja inser ja är maktlös då tillåter ja mig öppna mig för nya vägar o att komma nära sanningen om mig själv. I min sårbarhet är ja redo för förändring. Ja ber till min högre makt regelbundet. Det händer grejer när man är helt ärlig mot Gud o sig själv.


skrev Nora81 i Livet vidare

@Morgonsol morgonsol.
Ditt inlägg kommer jag läsa om och om igen känner jag. Det är så mkt klargörande i din text. Tack för att du delar med dig av dina klokskaper 💓
"Ingen känner dagen förrän solen gått ner." ett citat som ligger varmt om hjärtat.
Kram ❤️


skrev Morgonsol i Tillfriskna från medberoende

Gros19. Behöver inte vara så att du har problem för att du överätit socker nån gång men när du inte längre kan kontrollera ditt intag, då har du ett beroende. Du bestämmer dig om o om igen för o inte äta socker en vecka eller två-tre eller whatever o sen misslyckas du jämt o ständligt . Du smusslar o äter i smyg. Ljuger om mängden du äter. Äter på känslor. Lugnar dig med socker osv osv. Beroendehjärnan har kidnappat dig o styr dig. Du styr inte själv hur mkt socker du bestämmer dig för att äta.
Kram!


skrev Morgonsol i Livet vidare

Nu är du insiktsfull ❤
Tror du gör rätt i att stänga dörren. Ni kan prata längre fram om det känns som vad du vill. Nu är allt så infekterat!

Tror du har helt rätt i att både beroende o medberoende flyr från sig själv. Vi medberoende ser den beroendes problem o därmed behöver vi inte se våra egna problem. Vi är alltid lite bättre än alkoholisten. (!) Tycker vi. Vi har ett känslomässigt övertag o därmed lever vi i en falsk tro att vi är skyddade från att behöva känna vår sårbarhet, bli lämnad osv. O i o med att vi tvingas ta rollen som den starka så finns inte utrymme i relationen för att våga visa sig sårbar. Det är dessutom farligt i en missbruks relation då relationen inte bygger på just den tillit som behövs för att man ska öppna upp sitt innersta utan risken för att bli sårad. M.a.o finns inte plats för o ha en sund relation till sig själv samtidigt som du har en relation med en missbrukare. Insikter ja fått nu på vägen.
Kram fina!


skrev Nora81 i Livet vidare

Skriver igen för att det händer så mkt inombords. Inser att jag blir så hård, stänger igen och går framåt så snabbt. Det ger styrka i stunden och det är en självbevarelsedrift men bakom skalet är det också en sårbarhet som jag inte vågat möta. Insåg nog precis att det är den här sårbarheten som jag behöver möta för att växa. Smärtan av att bli bortvald, att bli avvisad, att inte bli sedd, att stå så maktlös inför de starka krafterna som missbruket och medberoende innebär. Innerst inne är jag ju livrädd egentligen. Medbereondet och missbruket verkar i grunden vara väldigt lika men det utspelar sig på olika sätt. Handlar inte bägge om att fly från sitt inre? Sin inre smärta som man inte vågat möta, vårda och släppa in i ljuset?
Man döljer sin sårbarhet och går in i ett slags läge som handlar om att överleva och så väntar man på att ngn eller ngt utanför för sig ska komma och rädda en.
Svamlar nu men har ändå bestämt mig för att ta den platsen för att läka.
Det blir för ensamt att leva bakom en tuff fasad som ingen kommer förbi.
Inser att det återstår mycket jobb med mig själv, fler skal som ska skalas av..
Styrkekramar till er som behöver det idag.


skrev Nora81 i Livet vidare

Märker hur mycket energi som går till ingenting. Missbruk och att vara anhörig är bara en nedbrytande och destruktiv spiral som går ner mot botten. Har känt mig totalt energi lös i några dagar men jobbar igenom känslorna och mitt ansvar i det hela.
Känns som en lättnad att landa i beslutet att ha Noll Kontakt och stänga dörren helt till honom. Har fått ett fåtal sms om hur hemsk jag är och går inte alls in känslomässigt längre. Ser igenom det. Bara snack.
Sömn, vila och att lyssna på mina signaler är den bästa medicinen.
Tänker att det är en bra lärdom i det här för det hjälper mig att lyfta och förändra min känsla till mig själv.
Att välja livet.
Hörde på tv4 för ett tag sedan att det kan förändra hjärnans signalsystem eller nåt att skriva ner 3 saker man är glad eller tacksam för varje dag som tips. Jag ska börja med det idag och utvärdera efter en månad om det känns bättre.
Just idag väljer jag livet, det ger hopp igen.


skrev gros19 i Tillfriskna från medberoende

Viktigt det du skriver om socker. Något man gärna vill blunda för, även jag. Stämmer verkligen att det påverkar känslorna väldigt mycket. En episod jag minns och som jag ofta tänkt på är, när min son varit försvunnen ett par dagar och jag självfallet mådde jättedåligt. Han fyllde dessutom år. Jag sökte honom varje dag, flera gånger på mobilen men ingen svarade. Slutligen fick jag kontakt och vi avtalade att jag skulle hämta honom i en by där han befann sig. Körde dit och väntade i timmar men han kom aldrig och jag mådde förfärligt, något av det värsta jag upplevt. På vägen hem köpte jag en stor påse godis och dom förfärliga känslorna ersattes av ett tillstånd då jag varken mådde dåligt eller bra, oberörd skulle jag nog vilja säga. Har tänkt mycket på denna händelse.


skrev Morgonsol i Tillfriskna från medberoende

Azalea nej o sen är det intressanta VAD som händer på vägen. Gå o va nykter ett år eller två men utan att möta sig själv o den ångest som ligger till grund för drickandet. Då har man inte kommit nånstans.

Ja kämpar med mitt eget beroende ja haft sen barn. Med socker. I Sverige tror en del fortfarande att det är blaha blaha men i USA ses det annorlunda och ja vet vad ja går igenom o det är inget påhitt med det helvette ja går igenom med abstinens o känslor o allt som händer när ja nu slutat. Får hjälp av en beroendeterapeut med detta. Beroendehjärna som beroendehjärna. Min hjärna är lika sårbar för socker som en alkoholberoendes för alkohol o detta har ställt till det för mig mer än ja trott. Så ja har säkert känt igen mig i de alkoholberoende människor ja mött under livet. Men sen talat om för dom hur dom ska göra. (!) När ja egentligen inte kunnat hantera mina egna känslor. Nästan komisk när ja skriver detta men så är det.

Alanon är SÅ bra. Hoppas det finns en grupp nära dig.
Kram o ha en fin dag !


skrev Azalea i Tillfriskna från medberoende

Bra att du är klarsynt 👌
-Det tar år att tillfriskna....Ja, det är ingen quickfix och räcker med en vit månad.
Ta hand om dig och så bra du går på Alanon, det måste jag också leta upp.

Kram🧡🧡Azalea


skrev Nora81 i Tillfriskna från medberoende

❤️ Fint att du är rädd om dig Morgonsol. Kram


skrev Morgonsol i Tillfriskna från medberoende

Brev från mannen idag.
Ett försök till förklaring på det lidande han orsakat mig. Han inser sig maktlös inför alkoholen o vad den gör med honom. För mig är sista tiden med honom ett fruktansvärt trauma. Hot om självmord o in på akutpsyk. Den paniken ja upplevde var vedervärdig. 1 månads nykterhet nu o en önskan om försoning i framtiden. När är framtid för honom ? Det tar år att tillfriskna. Ja vet att ja ska ta hand om mig nu. Det får ta den tid det tar men mitt liv är nu o ja ska vårda mig själv nu o för alltid. Ikväll Alanon-möte.


skrev Nora81 i Livet vidare

@Backen123 fina backen. Det låter inte alls tramsigt. Jag gjorde samma sak för en stund sedan. Bad till högre makter om beskydd och hjälp.
Jag hade nog nåt slags högmod i att jag skulle klara av att gå in i detta med klara gränser osv. Men föll sedan igen.
Tack för dina ord, de gick rakt in i hjärtat och jag tar till mig vart enda ett. Tack ❤️