Senaste kommentarerna i forumet

För mig handlar det om att kärlek eller uppmärksamhet från den man har en relation till,förälder kompis och framför allt kärleksrelation.
Om den då inte på ett grundläggande sätt ger det basala som man borde ha fått.
Då går min svält,eller överlevnadsgen igång.
Jag måste få upprättelse/bekräftelse bevis från den personen.
Då kan jag slappna av och mina triggers/spöken backar undan.

Så är det. Man måste gå av karusellen för att få den att sluta snurra...

Helt klart handlar det om oss. Vi har osunda anknytningsstilar, skulle jag vilja sammanfatta det som. Jag har kämpat med det hela livet pga mobbning genom hela grundskolan. Om man inte förstår sina egna mönster kan man inte ändra dem, på samma sätt som att om missbrukaren inte förstår varför hen missbrukar så kommer beteendet aldrig ändras...

@Ljus framtid
Det är därför du måste fysiskt avlägsna dig och bryta kontakten.
Annars kommer du ingen vart.

I det så kommer du alltid att befinna dig som du uttrycker dig mitt i skiten.

Bara gör det nu. Om två år tror jag du har svårt att förstå att du valde att leva såhär .

Lite så för mig ”som en dålig film ”

Gå idag och kämpa om inte stort lycka till ❤️

På mitt ex märktes det först när han druckit enorma mängder för han hade så hög toleransnivå. Han blev stissig, snackig, sprang och rökte stup i kvarten. Men verkade aldrig full.
Är du säker på att hen bara tar alkohol?

Hej. Märker du skillnad på din partner efter hen druckit ett halvt glas?
Det behövs nog lite mer för att jag ska märka det på min partner. Men hen, som har stora alkoholproblem, uppfattar sig som roligare o tuffare. Det blir hen inte!

@Åsa M Ja, jag vet och förstår det. Men det är svårt med dom prioriteringarna när man är mitt upp i skiten.

råkade starta dubbel tråd. denna som gäller. ursäkta.

jag har förstått att även små mängder alkohol kan skapa ett avstånd mellan mig och min partner. har missat så många gånger att hen har druckit nåt litet och inte fattat varför saker är lite snett. börjar förstå. att det redan kan liksom lägga en slöja efter ett halvt glas. aldrig tänkt så förut

tankar någon?

@has Tack för att ditt svar. Jag önskar innerligt att jag får kraft att ta steget...

@greengirl Hej hej, Verkligen oroande det du berättar, jag förstår din oro verkligen. Du ser ju vad du ser och han behöver verkligen vara nykter när han tar hand om ert gemensamma barn.

En sak vill jag säga dig är att sluta leta efter flaskor, dunkar etc.... dom gömmer dom väl och hela tiden. Det blir en katt och råtta lek. Och du är den som drabbas värst.

Har hand ensam hand om ert barn själv veckovis? Har ni några fler personer som kan komma in och ta hand om barnet?

Kram från en äldre person som lever med en alkholist.

Kan det vara så att han mår dåligt? Att han borde gå o prata med en kurator el. liknande?
Definitivt ingen ursäkt för att börja med alkohol igen. Men detta att han är så trött och sover mycket kan ju vara för att han mår dåligt.
Bara en liten tanke…

Min man provade med antabus för ca 5-6 år sedan, men drack i smyg samtidigt. Han fick då ett väldigt märkligt beteende, gick upp på natten o virrade runt. Kunde ställa sig o kissa nånstans o trodde han var på toaletten. Då förstod jag att nåt var fel, att han drack o tog antabus.
Jag har läst att kombinationen kan vara farlig. Han slutade med antabus o fortsatte dricka

@Ljus framtid ditt jobb är att ta hand om dig. Han är vuxen och ansvarar för sig själv.

@Ljus framtid jag lämnade honom, utan att diskutera varför, bara att jag inte kunde leva så som vi gjorde längre (vi hade haft ett antal samtal om alkoholen genom de år det pågick).

Sedan var det som att andra sa saker vid precis rätt tillfälle och han såg plötsligt klart och förstod att alkoholen faktiskt styrde hans liv. Och att han själv inte ville leva så.

@bella70 Ja jag förstår det. Men. Jag vet inte hur jag ska orka det. Att se någon man älskar medvetet ta livet av sig. ?

Tack 🤗 Ja hon är säkert det och vill hjälpa henne att inse det, men mycket svårt! Hon har ju inte velat gå i Nova grupp så jag har bara försökt förklara hur sjukdomen fungerar..jag känner mig så lugn att jag flyttat, det är så skönt så jag hoppas alla andra här som lever i det gör allt för sina barn och lämnar. Vänta inte!

@has Får jag fråga vad det var som gjorde att din man tog steget från sin alkholism?

@Ljus framtid

I en sak har han ju rätt.
Det är hans val.

Gör ditt nu👍

@has @bella70 @Åsa M Tack fina. Min man tycker att det är hans ensak att jag inte ska lägga mig i och jag ska leva mitt liv. Men hur ska det ens vara möjligt. Han är ju här varenda sekund. Jag försöker aktivera mig men jag vet ju att när jag kommer hem så är han så full. Jag har tänkt på att skilja mig men då flyttar han förmodligen till Sverige och vår gemensamma son och våra barnbarn ska se allt elände och det vill jag bespara dom. Han vägrar söka vård.

Nej jag får ingenstans att vila, jag bara håller andan. Mitt jobb är att se till att han inte skämmer ut sig för mycket.

I dag ska vi träffa vänner och äta en födelsedagslunch för mig, men redan nu har han flera öl och en flaska vin...så idag avslöjar han sig för dom...och det är en sak som han tidigare dolt och varit väldigt måttlig.

Jag märker nu vad jag skriver.
Tack alla som finns och stöttar. ❤️

Jag tror inte han bara bryr sig om sig själv, jag tror han är för sjuk för att kunna ta hand om sig själv. Man kan inte älska någon frisk. Han behöver vård. Och du behöver prata med någon om ditt medberoende, det är oerhört tungt att leva med en missbrukare och inget man gör hjälper dem ur missbruket. De måste vilja själva. Vem tar hand om dig, när du tar hand om honom? Glöm inte bort dig själv! Man har bara ett liv.

@Ljus framtid det gör mig ont att läsa dina trådar. Så tufft och svårt💔

Min man är numera nykter alkoholist och vi har pratat mycket om vad som hände när han drack och jag försökte få honom på rätt spår. Han har berättat att han tyckte det var hemskt att jag la mig i (sånt som han inte tyckte angick mig) och att det var synd om honom som hade en sån jobbig fru, typ.

För mig var boken ”Beroendepersonligheten” en hjälp i att se sjukdomen mer tydligt. Varför jag inte nådde fram.

När jag läser det du skriver tänker jag mest: hur ska du kunna få pauser och hämta andan?

Det är fruktansvärt att se någon "ta sitt liv" och oavsett vad jag gör är till ingen nytta alls. Jag är snäll, kramar om honom, säger hur mycket jag älskar honom och hur mycket familjen älskar honom men han verkar ändå bara tycka synd som sig själv...

Hej, nu är jag tillbaka. Det har varit sjukt tufft och jag har fått mycket stöd från nära och kära. Jag hade bestämt mig för att lämna i våras. Någon sa till mig att jag är värd att bli älskad och att få lugn och ro. Min man har varit nykter när vi är i Sverige och det har varit en fantastisk upplevelse - och - chockartad. Han har supit till den grad att han inte kan gå. Men så snart vi är i Sverige har han totalt nykter - mycket på grund att ingen i familjen dricker numera.
Han har varit snäll och säger snälla saker för det mesta. Men när vi är här där vi bor nu så dricker han dygnet runt , kan inte gå ibland, men är fortfarande snäll...
Jag vet inte vad jag ska göra - han är full jämt härnere - stiger upp mitt i nätterna, på morgonkvisten och hela dagarna och dricker vin och öl - nu har han slutat äta...dessuto,. För någon vecka sa han att han ska dricka ihjäl sig. Jag har sagt till honom att jag inte tänker lämna honom, för jag vet att då kommer han verkligen att göra det.Har slutat att skälla på honom, försöker hitta på saker så vi åker iväg men han är ju redan full när jag vaknar så avledningsmanövrarna handlar ju bara om att ge hans kropp några timmars rast från alkoholen.
Vad ska jag göra... det är fruktansvärt att se på hur någon som man älskar sakta tynar bort... Det känns som ni har hört allt detta redan men finns det nåt jag kan göra för att få honom på rätt spår?

@molsangab
Hej. Jag kan berätta hur jag gjorde vid tillfälle, och mina funderingar.
Jag försökte få fram att jag måste hålla distans till alkoholen / beroendet men att han betydde / betyder mycket för mig och försökte samtidigt få fram att jag mår bättre utan för mycket kontakt. Att försöka förmedla att personen i sig och beroendet är olika saker. Att berätta om situationer som varit trevliga, och som man gärna önskar göra igen - då det varit nyktert.

Vad jag upplevt så lönar det sig inte att prata. Utan en förändring måste ske inom personen. Jag slutade "prata" för att personen vet hur jag känner, och jag upplever att det inte gynnar någon av oss mycket för att det i beroende ligger så mycket skam och skuld.

För att inte själv hamna i mörker, som du skriver, har jag fått ta tag i mig själv, och göra saker - för mig. Vad mår jag bra av? etc. Vad jag upplevt efter att ha tagit det av andra anhörigas liv, är det vanligt att vi anhöriga går så in i den andra och det destruktiva, att det är nära till hands att vi glömmer oss själva och blir sjuka.

Ta vara på Dig.
Kram.