Senaste kommentarerna i forumet

Ikväll har jag skrivit brevet om skilsmäsa, inte skickat men tränar på att inte ducka, linda in så mycket. Skrev det dåliga, hur man inte gör mot dom man älskar. Skrev även ner dom fina minnena jag spar, det kanske gör ondare än ilskan. Startar inte upp fighten fult, utan kommer skicka med alla handlingar så kan han slicka på kuvertet och skicka. Ansvar, ansvar. Hoppas jag lägger på lådan imorgon. Släpper taget nu några timmar, inte manipulera, inte tvinga. Låta Gud öppna dom rätta dörrarna när tiden är rätt ? God natt

Fick upp en text på mitt Instagram konto: Be och släpp taget. Försök inte, manipulera inte och tvinga inte fram nånting. Försök bara. Gud öppnar de rätta dörrarna i rättom tid.
Fin text, jag vilar i dom där jag kan lägga ifrån mig ansvaret från allt, inkl mig själv. Gud är kraft, för mig nånting större efter insikt i 12-steg modellen, vilsamt. En högre kraft även om den finns inom dig.
Kul med nya jobbet och lägenhet, grattis, nån verkar ha öppnat dom rätta dörrarna redan ? härligt

Det har varit en tung dag med inslag av positiva överraskningar. Tänker att jag fortsätter skriva här som en dagbok, annars försvinner en i sin ensamhet. Jag vill inte det längre.
Började mitt nya jobb idag och fick ett sånt lugnt och skönt intryck. Det kändes verkligen som att jag kan trivas där.
Sedan fick jag erbjudande om en visning på en lägenhet. Fick se lägenheten virtuellt. Kände direkt att jag ville tacka ja till den och det gjorde jag. Så nu håller jag alla tummar och tår för att jag ska få nycklarna i april. En större lägenhet med balkong, fina trägolv och jättemysigt.
Försöker jobba med mig själv men tycker det är svårt. När jag inget hör från honom så blir jag orolig och påminner mig om att släppa, det är oavsett inget jag kan göra något åt. Jag behöver distans för att samla mig. Försöker påminna mig om, när livet känns tufft att det är bättre så här. Nu har jag en chans att få sinnesro igen. Fokusera på mig själv och hitta min egen glöd, leva enligt mina värderingar och så. Hitta en acceptance i situationen. Det är vad det är och om ett tag så kan jag nog se att allt detta var till det bättre.
Fantiserar om hur jag ska möblera lägenheten och drömmer mig bort. Det känns både hoppfullt och vemodigt allt.

Håller med dig, Nora ! Blir så glad när ja ser att någon av er skrivit. Ger mental styrka på nåt vis . O trygghet. Istället för o va " trygg" i en dysfunktionell relation. Det ät falsk trygghet. Ja är inte trygg med att plötsligt få se elaka kommentarer i ett mail. Det har ja inte gjort mig förtjänt av. Nej, hellre pepp o samhörighet med er, tjejer ☺?❤ . Kram

Så härligt att logga in på forumet och läsa era inlägg.
Tröttiz: jag är så glad för att du håller på att förändra det. Tänk dig när du kan säga "jag mår bra" Ett motto för 2021?
Morgonsol: Heja Heja dig. Precis: Makten över våra liv.

Era motton är mina motton för 2021 <3.
Kram på er

Sant, Tröttiz. Man lever bara på. Bra att ha bilder o mål. Kram!

Nora och Morgonsol. Det vi får fråga oss är hur vi vill att vårt liv ska se ut? Att utgå från det. Vi har bara ett liv, då är svaret på denna fråga betydelsefull. Och vad gör att vi mår bra? Min numera bortgångna mamma frågade mig ofta: "hördu min skrutt, är du lycklig?" Nu kan jag konstatera - nej mamma, jag är inte lycklig, men jag håller på att förändra det.
Ha en fin helg.
?

Vi kan ta makten över våra liv tillsammans❤

Tröttiz o Nora heja oss !! Vi är kvinnor som börjar inse rätt saker. Ensam är inte stark. Ja får mycket kraft från såna som ni. Vi hjälper varann. Lite i taget.. bara det att någon läser här o ser mitt framsteg. Ingen annan vet o ger mig cred för vad ja åstadkommer med mig själv. Bara att få lite beröm. Ett kärleksfullt ord. Gör så mycket.

Halkade in nyss på denhär tråden och upptäcker att den känsla jag haft på sistone faktiskt platsar i er diskussion: fridfull. Men inte i förnekelse som du säger HI, utan mer jordad på riktigt. Runt mig blossar fortfarande eländet på flera håll, men nånstans inom mig finns ändå en frid. Att skammen inte är min för de konsekvenser han fått av sitt drickande, att oron för framtiden är onödig för så mycket är bortom min kontroll. Att mina barn just nu mår bra, vi har vårt eget boende där vi myser, lagar mat tillsammans, åker pulka, har långa samtal vid matbordet, spelar spel...Jag kan trots ännu många återstående problem känna frid. Ett lugn att jag är mig själv mer igen, att jag klarar mig. Bryt ihop och gå vidare, eller vad dom brukar säga? Forumet har också för mig varit en livlina, tycärr redan i flera år då min resa tar den tid den tar, men utan forumet skulle den resan aldrig ens börjat. Jag är så tacksam för alla er som frikostigt delar med er av erfarenheter och tankar, det är en värdefull samling unika mänskor vi har här. En glad vinterhälsning och distanskram till er alla!

Känner så väl igen det ni skriver, den där sekunden när man plötsligt bara får kraften tillbaka och a djävulen får stå tillbaka! För mig kom nog den stunden för några år sen när jag blev kontaktad av en helt främmande kvinna som ville att jag vet vad min man håller på med bakom ryggen på mig (andra kvinnor som hon själv på nätet..) och henne kunde jag tacka för ärligheten. Min man fick då över sig all min ilska och frustration som grott i många år. Han satt tyst och mållös medan jag hällde ur mig allt, precis allt som är åt helsike med oss! Om det hjälpte honom? För nån vecka men sen fortsatte han som vanligt. Om det hjälpte mig? Ja massor! Det var orsaken till att jag nu har eget boende och kan ha distans till honom, jag tog tillbaka mitt liv i den stunden! Och du Backen123 är nog snällare än jag för jag skulle nog inte ställa upp på att vakta mannen för att han inte borde vara ensam enligt någon...Inte har han heller funnits där för mig när så mitt liv hängt på det, jag har slutat vara vårdare, mamma, älskare och fixare åt mannen. Den stund han kan börja vara allt det åt mig också kan jag återvärdera mitt beslut. Den dagen har jag slutat hoppas på, nu sätter jag mig själv först. Allt annat har varit naivt och bara lett mig till att ge upp mer och mer av mig själv utan att få nåt tillbaka och bara mera krav, skäll, och bekymmer.

Tack för svar!
Har funderat på socialtjänsten men har tagit emot så mycket då pappa har varit den som tagit sig an hans frus barn och deras gemensamma son mest. Han har vad jag har sett varit en bra pappa. Men jag vet ju som sagt inte vad som försiggår bakom stängda dörrar, och träffar dom alldeles för sällan för att kunna göra en bedömning. Hans fru är från Thailand och har svårt att prata svenska, så känns svårt att prata med henne.
Som du säger är det vi vuxna som måste ta ansvar när barnen inte kan, och jag kan inte släppa känslan i maggropen att jag bör göra något. Så att kontakta socialtjänsten är förmodligen det enda rätta. Barn mår inte bra av att vara under samma tak som någon som dricker oavsett om dom är aggressiva eller inte.

Heja dig Morgonsol

Morgonsol. Du har tagit det steget att sätta gränser, mailet hamnar i skräppost. ?
Själv har jag satt gränsen för mig själv att inte höra av mig till min för att kolla om han dricker eller inte.

☺ Tack själv

Ja nu hamnar hans mail i skräppost

Längtar bort. Jag tycker du ska berätta för din chef, att lägga korten på bordet. Berätta om läget. Det kanske låter hårt och märkligt. Men jag önskar lite att någon, t ex din arbetsplats gör en orosanmälan. Att på så vis visa att drickande får konsekvenser.
?

Tack för uppmuntran Morgonsol, det värmer.
Hoppas det går bra att ordna med mailgrejen :)
Skickar tacksamhet och styrka tillbaka till dig. Börjar nog lära mig en viktig sak som tagit 37 år att lära sig: ensam är inte starkast.
God natt! <3

Nora du tänker klokt ❤
Å låt alla känslor komma. Ska kolla om ja kan se till att få mailen i skräp posten åtminstone. ☺
Sänder dig all kraft

Det är just barnfamiljer det gäller:

Kommunen är skyldig att hjälpa till i akuta situationer - om det behövs tak över huvudet eller i händelse av våld - men finns det över huvud taget någon hjälp att få på lång sikt?

Om något akut hjälpbehov inte föreligger eftersom den nyktra föräldern har ständig uppsikt över barnen men en sådan situation riskerar att uppkomma när som helst och den nyktra föräldern inte orkar bo tillsammans med alkoholisten längre men samtidigt av juridiska skäl inte kan flytta med barnen på grund av den gemensamma vårdnaden och med tanke på en överhängande risk för försummelse och andra alkoholrelaterade problem som omöjliggör växelvis boende?

Om till och med ett framtida umgänge under exempelvis veckoslut med alkoholisten skulle medföra diverse risker för barnen med anledning av alkoholistens återkommande humörsvängningar i nyktert tillstånd?

Om alkoholisten själv har blivit erbjuden hjälp men tackat nej med motiveringen att den inte har något problem?

I händelse av misshandel finns ju kvinnojouren - men finns det över huvud taget någonstans att vända sig när ingen direkt misshandel ännu har inträffat utan situationen "bara" är allmänt ohållbar?

Om en direkt stämningsansökan gällande vårdnad/boende/umgänge skulle medföra en risk för den nyktra föräldern i form av aggressionsutbrott från alkoholistens sida?

Om det inte finns några som helst bevis för hur illa läget är utan ord skulle stå mot ord?

Hej Villis

Det låter som du har en tuff situation med barn inblandat. Jag har samma situation men utan barn och det är tufft nog.
Jag stannade kvar i 1,5 år men förstår nu att alla löften om bättring tillsammans med bortförklaringingar och skuldbeläggande mot mig inte ledde oss framåt.
Jag tog i dagarna beslutet att lämna helt för jag inser att han aldrig fullt ut varit redo att verkligen sluta och jag har från början varit tydlig med att jag inte vill ha alkohol i mitt liv.
Jag tror inte någon kan tala om för dig vad du ska göra för att man gör saker först när man själv känner sig redo.
Jag lämnade honom nu för att jag insåg att han kommer inte göra någon ändring utan försöker bara gå genvägar som leder till samma resultat. Jag orkar inte vänta längre och jag vill inte leva mitt liv så här längre.
Det låter som att han inte har så mycket sjukdomsinsikt om han skyller på dig och inte är ärlig om det där med soc.
Frågan är snarare hur länge orkar du leva i det?
Finns mycket fint stöd att hämta här på forumet, du är inte ensam.

När jag var tvungen att fly vårt gemensamma hem så ringde jag kommunen och förklarade min situation och blev sedan kopplad till en grupp på soc. som jobbar med dessa frågor. Om du känner dig osäker så kan du höra med dom och fortfarande vara anonym.
Ta hjälp och sök hjälp för det är så lätt att känna sig så ensam i de här situationerna, man behöver stöd från andra.
Med vänlig hälsning Nora

Äntligen har jag fått tillbaka min lägenhet. Det är rätt liten så jag har sökt en ny och större lgh som jag ligger som första sökare på. Känns skönt att fokusera på det som är vettigt och friskt istället för allt det sjuka och som bara är som att springa i ett snurrhjul. Jag behöver träna på att stiga ur det.
Jag körde förbi lgh tidigare idag, körde med tårar som sprutade ner för kinderna men det kändes så fint när jag kom fram, tyckte att det var sån fin energi i området. Solens varma strålar la sig vilsamt mot balkongen som kan bli min och det gav en känsla hopp och värme.
Morgonsol; har du provat att ställa in hans mail som skräppost så slipper du se skiten (ursäkta ordvalet) så ofta iaf?
Tar med mig det din alkoholterapeut skrev, bra att påminnas om.
Känner att känslorna svajar väldigt mellan ångest, sorg, kaos och sedan lite själslig ro.
Jag vet att jag bara gör mig själv illa genom att reagera med ilska osv.
Idag skickade jag honom en önskan om att fortsätta sin vandring i sinnesro, insåg att det gav min sinnesro och det är så jag vill fortsätta leva.
Känns spännande med lägenheten och om jag får den så är det inflyttning 1 april.

Hur går man till väga för att lämna en alkoholist om personen i fråga vägrar gå med på adressändring för de gemensamma barnen men samtidigt är så pass alkoholiserad att den över huvud taget varken kan eller vill ta något som helst föräldraansvar och således stundtals utgör en direkt fara för barnen?

Däremot min mail ! Verkar vara stört omöjlig att blockera. Pratat med teknikerna som äger sidan å deras svar hjälper inte!! O får ja mail så kan ja inte låta bli att läsa. Ja MÅSTE hitta nån smart på IT som kan hjälpa mig. Därför ja vet ja kan inte stå emot att läsa det han skriver . Vill inte ta onödiga risker att må sådär dåligt pga hans beroendejag som härjar i natten.

Förlåt. Läste din text igen o där skrev du att du blockat ❤