Senaste kommentarerna i forumet

Jag har tänkt på dig så många gånger under denna tiden och undrat hur du har det.
Så skönt att du har kommit ut på andra sidan och lämnat det dåliga långt bakom dig. Du är såå värd det.
Förstår att det varit tufft och många känslor och tankar som växlar men det du har gjort detta året är makalöst bra gjort.

Bamsekram till dig fina Bestemor ❤?❤Azalea

Min jul blir ensam med sonen.
Mannen ur ju fortfarande inlåst och jag ser fram emot en lugn jul då vi kan slappa och göra ingenting men framför allt slippa grunna och oroa sig för vad som ska hända.

Mot ett nytt fräscht år med möjligheter ✌

Må väl och gör precis vad du har lust med i jul ??
Kram Kram ?Azalea

Fina Skrållan, som har kommit så långt och blivit så stark.
Det känns fint att fått vara med dig i din resa .
Sänder dig en stor julkram ftån Azalea?

och en riktigt god jul och ett gott nytt år till dig också ♥️ Tack för att du delar med dig av din resa och för allt stöd och pepp du alltid ger! Tror att 2021 blir ett bra år! Många kramar ??♥️

Morgonsol. Du är stark. Man måste stå sig själv närmast i dessa relationer. God Jul! ??❤️??‍?

Vill bara önska alla här på forumet En riktig God Jul och Ett Gott Nytt År.
Ni har varit ett enormt stöd för mig under min kamp.
Tack för att ni finns???‍?

Ja så lika dom är. Mitt ex tog också sömntabletter tillsammans med alkohol. Han blev som en zombie. Somnade och gick upp efter ett tag, helt borta. Visste ingenting. Ibland vakade jag också över honom. Var rädd att hans hjärta skulle stanna. Hjälp vad man varit med om.
Han tog många tabletter en gång med alkohol, och då ringde jag ambulans.
Då lovade han att sluta dricka. Gick ett tag. Men sen var det igång igen. Då gömde jag tabletter för honom när han var full. Inte undra på att man själv blivit skadad i kropp och själ. Man var ju vakt över någon som inte hade det minsta koll.
En riktig God Jul till dig Azalea ??‍?

Det är nästan skrattretande hur lika våra historier om våra liv är.
Detta smusslande och förnekande precis som om det inte är uppenbart att det druckit en hel del. Jag kan fortfarande inte fatta det....vilken förnekelse, helt otroligt.
Och dagen efter när allt ska vara " som vanligt " igen. Alltså!! Hallå!!
Precis som om det inte har hänt nåt, ja helt galet.

Jag tyckte som du Inte mera, att det blev så mycket lättare när jag struntade i vad folk trodde eller tyckte.
Men fy som jag smög i början när jag gick in i lägenheten. Var nästan tyst som en mus för att det inte skulle märkas att jag bodde där. Till slut vände jag mig eller om det var ett accepterande av min egen situation och då gick det så mycket bättre.

Nu skäms jag aldrig, nästan.
Det är inte vi som gjort fel eller gjort det valet så det har blivit så här utan vi har bara råkat vara jämte utan en möjlighet att förändra.
Istället ska vi vara stolta som fortfarande står upp, vi är starka och empatiska, kanske lite för mycket ibland? men ingen ska få trampa på oss eller ifrågasätta.
Känner att är det något vi har så är det glöd och vi tappar bort oss ibland men reser oss igen.

När det gäller alkoholmängd så har det druckit oerhörda mängder här. Minst 70 cl starksprit plus lite öl eller vin varje dag.
Förstår inte hur kroppen hållt som den här gjort med de mängderna under flera månader i sträck varje dag.
Han var illa ute en gång.
Hittades medvetslös på tåget och när ambulansen lämnat på sjukhuset hade han 4,89 i promille? Makalöst mycket.
Han har sedan sagt att det var ju inte 5 ...... Så inte så farligt och att Jag tål mycket.
Ingen bra förklaring precis.

Tänkte på tabletter. Min man tog jättemycket Tramadol och nån annan värktablett och sömntabletter under npgra år tillsammams med alkoholen.
Trodde en gång att han skulle dö. Han kunde knappt andas under hela natten men jag vågade inte ringa ambulans utan sätt jämte och höll koll. Hur sjukt är inte det?
Ångrar än idag att jag inte bara ringde ambulansen. Detta hände typ 2015 och kanske hade det varit ett uppvaknande då på vilka problem han hade.

Sov sött mina vänner och önskar er en fin jul?❤?Kramar Azalea

Jag blir så glad att höra ifrån dig, tänkt så mycket på hur du har det. Vad skönt att vila i att i år blir julen trygg, så som det ska vara. Vi gick lite hand i hand där i vår process och nu är vi ute, slicka våra sår och läka ihop är påbörjat. Hoppas innerligt att du har ett bra stöd, jag har en kurator kontakt som när jag träffade första gången tänkte, vad ska den där flicksnärtan kunna göra, men hon ser rakt igenom mig, usch vad mycket man gömt bakom gardinen. Har du hört nått från mannen, hur går det? Min super som aldrig förr, ensam, en kotfraktur som inte läker ihop, värktabletter och depression. Tar han sig ur det där själv gör han det bra. Hoppas du får en fin Jul med dina kära ??

Det är nästan skrattretande hur lika våra historier om våra liv är.
Detta smusslande och förnekande precis som om det inte är uppenbart att det druckit en hel del. Jag kan fortfarande inte fatta det....vilken förnekelse, helt otroligt.
Och dagen efter när allt ska vara " som vanligt " igen. Alltså!! Hallå!!
Precis som om det inte har hänt nåt, ja helt galet.

Jag tyckte som du Inte mera, att det blev så mycket lättare när jag struntade i vad folk trodde eller tyckte.
Men fy som jag smög i början när jag gick in i lägenheten. Var nästan tyst som en mus för att det inte skulle märkas att jag bodde där. Till slut vände jag mig eller om det var ett accepterande av min egen situation och då gick det så mycket bättre.

Nu skäms jag aldrig, nästan.
Det är inte vi som gjort fel eller gjort det valet så det har blivit så här utan vi har bara råkat vara jämte utan en möjlighet att förändra.
Istället ska vi vara stolta som fortfarande står upp, vi är starka och empatiska, kanske lite för mycket ibland? men ingen ska få trampa på oss eller ifrågasätta.
Känner att är det något vi har så är det glöd och vi tappar bort oss ibland men reser oss igen.

När det gäller alkoholmängd så har det druckit oerhörda mängder här. Minst 70 cl starksprit plus lite öl eller vin varje dag.
Förstår inte hur kroppen hållt som den här gjort med de mängderna under flera månader i sträck varje dag.
Han var illa ute en gång.
Hittades medvetslös på tåget och när ambulansen lämnat på sjukhuset hade han 4,89 i promille? Makalöst mycket.
Han har sedan sagt att det var ju inte 5 ...... Så inte så farligt och att Jag tål mycket.
Ingen bra förklaring precis.

Tänkte på tabletter. Min man tog jättemycket Tramadol och nån annan värktablett och sömntabletter under npgra år tillsammams med alkoholen.
Trodde en gång att han skulle dö. Han kunde knappt andas under hela natten men jag vågade inte ringa ambulans utan sätt jämte och höll koll. Hur sjukt är inte det?
Ångrar än idag att jag inte bara ringde ambulansen. Detta hände typ 2015 och kanske hade det varit ett uppvaknande då på vilka problem han hade.

Sov sött mina vänner och önskar er en fin jul?❤?Kramar Azalea

Ja det är sorgligt och tragiskt. Mängden en kvarting varannan dag är nog som när man käkar en halv påse chips, fast den är nästan tom. Vet att på det dricker han stark cider och folköl. Värktabletter fick han en nu i höst efter en tragisk bilolycka (nykter) bröt ryggen men kan gå och göra sig, fast med oerhörda smärtor. Det i kombination blev maniskt och det kickade igång mitt medberoende, vad kan jag göra innan det är för sent på riktigt. Jag pratade med soc igår om orosanmälan och det tyckte hon man kunde göra, men som du skriver så är LVM långt borta. Idag sprang en kompis på honom utanför bolaget med en rejäl kasse och han blev stressad, sen kopplades autopiloten på och då blev han glad och surrig.
Jag känner också att jag går med högburet huvud, har gett mig fan på att nu kör jag mitt race själv och lever mitt liv, så det blev både skoter, båt och ny bil. Tänker också försöka köpa huset jag bor i. Tar tillbaka mitt liv och mina drömmar. Säger som du, det är nog bara ambulansfärd som kan få upp ögonen på mitt ex med. Ha en God Jul alla härliga ?

Ja kan inte ha vägen öppen för min A att ringa mig. Det är meningslöst. Han förstör bara min sinnesro o sätter mig i gungning. Har bestämt så. Tror det bäst för båda. Ialla fall för mig. Hade aldrig kunnat få de insikter ja börjar få om ja inte brutit. Mitt fokus hade garanterat legat på honom . Så tacksam att ja tar mitt eget värde på allvar. ❤ Ja ska bli min bästis som Ana Diaz sjunger ?

Morgonsol. Hur svårt det än är bör man ta ut avståndet när ens partner är i bruk och missbruk. Inte svara alls. När man hör att de är påverkade lägger man lugnt på luren. Svårare när de står i dörren och har tagit sig in dock...

Moonlight. Förstår att det ligger mycket glädje i julen och att förbereda den för dig. Att gästerna är så otacksamma hjälper ju inte julkänslan mycket tyvärr...Det är pandemi och Corona tider. Kanske du skulle lägga din energi på andra sätt att fira jul? Om det är möjligt...?

Att bo i en liten by är inte kul när det blir problem. Blickar och tasslande bakom ryggen är hemskt. Jag har också skämts på jobbet men nånstans längs vägen bara bestämt att det är inte jag som ska skämmas, inte jag som gjort nåt fel eller skämt ut mig. Så jag håller huvudet högt och skulle någon komma med nyfikna frågor får de ett så brutalt ärligt svar så det brukar bli tyst ganska fort på dem.

Kändes också konstigt första tiden när man parkerade utanför sin egen bostad, den man skaffat som tillflykt efter att min man deklarerat att jag ska vara den som flyttar om vi ska dela på oss, för det kändes på nåt sätt som om man var otrogen, hade nåt fuffens på gång. Fick nyfikna frågor från endel som trodde de fått reda på en hemlighet när de sett mig gå in med nyckel i ett hus de visste jag inte bodde i. En på jobbet som glatt frågade om jag lyckats skaffa mig en älskare, hon tyckte det verkade kul så jag lät henne hållas med den tanken ?.

Detdär med hur mycket de dricker...En kvarting varannan dag låter lite jämfört med vad jag tror min alkoholist dricker. Men jag vet inte då han fortfarande helt nekar till att han skulle dricka nåt alls även när han vinglar runt och knappt kan prata. Ser ju bara mängden tomflaskor och burkar som kommer ut i säckvis från garaget när han kommer sig för att städa, däremellan är det noggrannt bortgömt oftast i hans bil där han vet jag inte kommer in för att kolla. Inte för att jag på länge brytt mig i att leta. Det är ju uppenbart ändå. Och värktabletter, vad är grejen med det för en alkoholist? Min kan stoppa i sig en hel förpackning vanliga receptfria värktabletter på bara typ en vecka eller två dvs han tar säkert nästan alla dagar men skyller alltid på att det är jag som gjort slut på dem trots att jag inte alls använder såna. Ont huvudet eller abstinens lindring eller ger det nåt mervärde vid mycket alkohol som inte jag känner till? Förutsatt alltså det inte är starkare piller.

Jag har för egen del ingen förhoppning om att han ska sluta dricka, håller snarare på och trappar upp. Det kommer sluta med ambulansfärd antar jag och det är nog det enda som ens kanske kommer kunna väcka upp honom till verkligheten, så långt i förnekelse är han. Senaste 10 dagarna har han varit full 6 av, idag när jag mötte honom på gården och tydligen gav honom en uppgiven blick får jag ett -Vadå? av honom som om inget avvikande skulle finnas att påtala eller diskutera. Är förnekelsen verkligen så djupt rotad i sjukdomen, hur tänker dom? Hur skulle det kunna undgå någon att dom är fulla, när de blir röriga i talet och pratar märkliga saker osammanhängande och knappt hålls upprätta. LVM skulle vara underbart men vi är nog en bit ifrån det alternativet ännu, så länge han till det yttre sköter sig mellan varven så blir det svårt att få hjälp när han inte på frivillig väg kan få hjälp när haninte ens ser problemet.

Den senaste tiden har min pappa varit typ annorlunda. Eller rättare sagt våra samtal har varit annorlunda, trevliga. Han bjöd tidigare i veckan in oss på korvgrillning på annandagen. Något som aldrig hänt tidigare, han brukar vara väldigt socialt passiv. Igår ringde han och vi pratade ganska länge om ditt och datt. Mot slutet sa han "detta var ett väldigt trevligt samtal". Han ville summera verkade det som. Ja sa jag, det var väldigt trevligt. Då sa han också "Jag kan berätta för dig att jag slutade dricka alkohol för två månader sedan och det känns riktigt bra, jag är väldigt motiverad". Jag blev väldigt, väldigt glad vilket jag också talade om. Vi har bråkat mycket om hans drickande. Dom senaste två åren har jag dock inte sagt ett pip om det. Trots pandemi summerar jag detta år som ett bra år. Jag har fortsatt min egen resa. Och man märker att människor omkring en också gör sina resor. Dessutom, jag känner ett lugn när det gäller pappas nykterhet. Jag har hittills inte oroat mig en sekund för att han ska börja dricka igen, inte gått igång. Det är hans resa, inte min. Jag har min egen resa att ta hand om.

att höra att du fortsätter välja dig själv och fortsätter göra din egen resa. Önskar dig en riktigt fin avslutning på detta år! Kramar från mig ♥️

Det har gått 3 månader sedan jag lämnade, ja flydde från min ex.man.
Det har inte varit enkelt. Mina känslor är stundtals svåra att hantera. Både för mej själv, och de som står mej nära.
En så stor sorg att inse att det jag lämnade aldrig innehöll den kärlek som jag sökte.
Känslan av att jag har lurat mej själv och förnekat sanningen under så många år.
In i det sista hoppades jag på att ett under skulle ske.
Och ett under skedde. Men inte det under som jag bett om.
Undret som uppenbarade sej, var att mina skygglappar föll av, jag fylldes av kraft att lämna 24 år som medberoende. Lämna en dröm som bara fanns i min fantasi.
Nu är det snart jul. En jul utan fylla och misshandel. En ensam jul.
Jag gjorde det bästa valet nånsin.
❤?????

Klockan är halv 5 och jag kan inte sova. Jag bara grubblar. Jag känner mig ensam i min släkt av att gilla julen. Min mamma hatar julen o dricker konstant denna period, min pappa dricker också.. jag har bjudit in till julbord och ska bjuda på mat imorgon ons, min mamma som velat komma sen vi nörjade prata om det för x antal månader sen är arg grinig less o gbäller över julen o försöker komma på alla möjliga bortföörklaringar för att slippa trots att hon själv tipsade om det tidigare.
Min pappa har stängt av mobilen o ligger antagligen deckad nånstans o han vet jag inte om han kommer.. jag känner mig så ensam i att gilla o se fram emot julen, trots att mina o mina bröders jular som barn var hemska emellanåt.
Jag fixar allting, julbord, o allt som tillhör..det enda dem behöver göra är att dyka upp den dag dem sagt. :(

Tänker så här att alanon, anhöriga till alkoholister, skulle vara bra för dig. Att kunna dela med dig av alla jobbiga känslor och hitta ett förhållningssätt så att du mår bra, trots att din pappa dricker. Att du får hjälp att inse din maktlöshet och att förstå vad du kan påverka, egentligen ingenting, förutom att berätta för din pappa var hjälp finns att få. Det är så mycket plågsamma känslor man som anhörig bär på, skam, sorg, ilska och sedan denna oehört frustrerande maktlöshet. Det finns en möjlighet att må bra trots att situationen ser ut dom den gör.

Det finns också vuxnabarn grupper, kommunen brukar erbjuda anhörigstöd i någon form och givetvis finns det kuratorer. Ta emot all hjälp du kan få och du kan leta på nätet efter alanon och vuxnabarn grupper.❤

Fasen vad ja känner mig upplyft ikväll !! Var på Al-anon o nu fan börjar ja erkänna för mig själv på riktigt att ja vill släppa taget o inser att ja vill tillfriskna själv från mitt medberoende ja haft sen barn. Vem är ja ? Ja vill verkligen veta! Ja vill verkligen plocka fram den person ja är menad att va. Inte den biprodukt ja blivit till följd av en psykiskt sjuk pappa . Känner mig stark !

Jag förstår din oro och tankar på vad som det kommer att pratas om.
Försök att lägga det är sidan, det pratas alltid om något och det stämmer oftast inte det som sägs.
Och det blir snabbt gårdagens nyhet.
Tro mig, jag har gått igenom det mesta och bor i en liten by och tyckte det var jobbigt att tänka på vad andra sa.
Till slut släppte jag det och det var skönt att göra.
Vi är dom som vet vad som hänt de andra bara gissar en stund.

Det kommer nog inte att hända något eller bli några beslut än på ett tag, sånt där tid, så försök att lägga det åt sidan så länge och ta det när den dagen kommer då ni vet.

Försök att njuta lite tillsammans med barnen över julen istället ?det mår du bättre av.

Kram till dig och hoppas jag kan stötta dig på något sätt ?Azalea

Det är du och din pappa som tänker rätt.
Och din inställning och förberedande för att åka kunna åka hem om din mamma blir full är som det ska vara.
Barn ska omges av nyktyra vuxna,stå på dej ?❤

Du tänker alldeles rätt.
I den bästa av världar så umgås man över jul och använder eventuellt alkoholen som ett trevligt tillskott som inte går överstyr,om alls då julen ju är barnens högtid.

Att du däremot kan åka till din mamma och förvänta dig att hon ska vara nykter eller skötsam funkar nog inte riktigt.
Så om du väljer att ändå delta och samtidigt ha en plan B är det allra bästa du kan göra för dig själv och din dotter.

Att utan bråk bara besluta att nu så är även min bägare full(om du ursäktar försök till skämt) så tar du ansvar för dig och din dotter.
Din mamma får ta ansvar för sig och det ev dåliga samvete som kommer av att du väljer att lämna.
Bra tänkt och bra att du innan själva julafton har en plan.

Ofta när man har med alkoholberoende människor att göra så blir man apatisk och ledsen.
Kanske försöker förmå personen det gäller att avstå,eller åtminstone minska ner.
Men sjukdomen alkoholism funkar inte riktigt så att de är mottagliga.

De behöver sin alkohol och vill inte riktigt se problemet även om det är uppenbart för alla andra.

Som sagt,välkommen hit.
Jag hängde här flera timmar per dygn under de första åren sen jag och min drickande x sambo gick skilda vägar.
Det var min livlina och tröst och gav mig stöd i att jag tänkte och gjorde rätt när jag helst av allt ville strunta i det sunda förnuftet och gå på min känsla istället.

Snart är julafton här och jag blir så orolig för hur den ska bli.

Min mamma dricker för mycket och vill inte inse det. Jag blir så rädd men hon ser inte det.

När vi är på tillställningar brukar jag ta ett glas vin max. Jag har en dotter på 3 år och jag vill inte att hon ska fara illa och jag vill vara nykter i hennes närvaro.

Min mamma hinkar i sig alkohol och då istället väljer jag att inte dricka. Min pappa ser det och är likadan. Han har försökt att närma sig problemet med mamma men hon lyssnar inte. Min syster hänger på min mamma och dricker mycket hon med. Jag vet inte heller hur jag ska hjälpa pappa. Det har gått så långt att hon glömmer bort saker hon gjort, tappar saker, däckar(och kissar ner sig) m.m

Min pappa gav som förslag att ha en vit jul och då blev mamma arg.

Jag hatar verkligen alkohol och har svårt att se min man dricka någon/några öl också. Jag vet att min man inte har problem men jag förstår inte varför det är så viktigt.

Nu är jag rädd att julen bara kommer handla om att familjen kommer bli fulla.

Jag har bestämt mig att vara nykter, för om något händer tänker jag ta min dotter och åka hem för att visa min mamma att det är det här som händer om hon kommer dricka för mycket i min dotter närvaro: hon kommer inte att få ha kontakt. Inte träffa min dotter om hon dricker.

Är jag hård? Hur ska jag tackla det här? Har ni några andra tips.

/ orolig