Senaste kommentarerna i forumet

Du har hanterat ditt nu så bra! Precis som Nordäng67 säger "Bästa medicinen gav du dig själv."
Det låter som du har bra strategier och verkligen tar hand om dig. Fortsätt så. Det är bra att du resonerar med dig själv som du gör. Vad du önskar, vad du saknar och vilka motgångar du har. Och viktigast är att du har verktyg som du använder dig av. För din hälsa. Jag minns när jag hittade hit och vi skrev i varandras kommentarer, så skulle din dotter resa. Tänk vilken förändring du har gjort detta år! Så stora vinster för dig rent hälsomässigt. Och du har arbete. Jag förstår att det är tråkigt med pengar som används till dubbelt boende när du kunde ha använt dem bättre. En övning i acceptans och tålamod tänker jag. Och kanske kommer det något bra ut av det. Se till att bodelningen blir bra och planera att besöka din dotter när det är möjligt med tanke på pandemin. Och fortsätt med dina strategier i vardagen. Det är de som är viktigast. Ditt här och nu. Kramar

Tack för att ni finns här. Ni förstår hur känslan av att allt är övermäktigt emellanåt. Hur dem kan ta över hela ens sinne plötsligt.
Hoppas på ny bättre dag imon och är ändå lite nöjd att jag tog tag i att ta hand om mig istället för att deppa och kolla serier hela dagen.
Oj, ja? Det är skönt att ligga ute i hammocken. Ett lugn i naturen med bara ljud från änder och andra nattdjur. Häng upp den och njut?Kramar Azalea

fina, goa Azalea ♥️ Tycker du löste din "skitdag" på bästa sätt, träning och "ta hand om dig själv". Bästa medicinen gav du dig själv. Så HEMSKT det är när dessa deppiga skitdagar kommer. Har dom själv med jämna mellanrum. Dagen före kan vara hur bra som helst och så är det precis som om proppen går ur. Du är så stark och klok som vet vad du behöver dessa dagar. Blir inspirerad när du skriver om din hängmatta. Har en själv men inte använt den så mycket. Ska göra som du och hänga i dem lite oftare nu. Är ju så underbart när man väl tar sig för att hänga upp den. Du ska se att imorgon är en bättre dag. Massa kramar från mig till dig ♥️

så härligt att höra ifrån dig och att det är bra med dig♥️ blir alltid lika glad när du skriver en hälsning. Tack själv för pepp och stöttning. Hoppas du har en bra och rofylld december. Många kramar från mig till dig ♥️

✨ Hej Nordäng67! ✨

Jag vill skicka en varm hälsning till dig så här i adventstid.

Häftigt att du kan gå tillbaka i din tråd och se din positiva förändring i hur du tacklar känslor.

För mig har det varit värdefullt att få en glimt av denna din resa och få ta del av dina kloka tankar och kommentarer. Du inspirerar till att "vara kvar i känslotillstånd utan att göra något direkt och impulsivt". Jag ska fortsätta öva på detta och göra som du; ta mig tid och ha tålamod att se hur det känns för mig i längden.

Tack för de här tre åren då du delat med dig av din process!
Gläds med dig att du känner dig jämnare och stabilare och har en stilla frid och glädje inför julen!

Kram ♥️

Följer ju dig och du gör massor med framsteg hela tiden. Vi lär oss av varandra härinne. Forumet känns som en riktig livlina och så är vi ju vänner allihopa. Vänner som förstår, stöttar och peppar. Tycker också att Corona har dragit ner tempot och minskat stressen. Är ju så klart en hemsk sjukdom och situation men vi har mycket att lära och ta med oss ifrån denna pandemi. Bamsekram tillbaka ♥️

det är så bra med detta Forum, vi inspirerar och stöttar varandra.

Jag kommer nog upp till ytan igen men idag har jag en riktigt ting och fuktig offerkofta på mig.
Blur skönt afy komma till jobbet imon igen. De är underbara och ger mig energi och gör att jag glömmer eländet ett tag . Fina arbetskamrater är guld värda.

Kram tillbaka Intemera❤❤

Börjat känna mig lite bättre nu. ?Önskar bara att matlusten och kroppen följer med nu. Så här lite är det länge sedan jag vägt. ? Det psykiska påverkar kroppen ...

"Wow, du har gått ner i vikt, gymet lönar sig" . Eh? Gym?? ? De som känner mig bra vet alltför väl vad det handlar om ...

Du har kommit så långt och slitit så länge, var dig själv snäll och förlåtande att det känns svårare ibland än annars! Du har så mycket kraft inom dig, men ibland måste man tillåta sig att gå lite på sparlåga för att samla ihop sig och orka lite till. Sänder dig ett ljus i mörket såhär på Lucia, ta hand om dig och stor varm distanskram från mig! ?

Har haft en riktig skitdag.......tappat all lust och är bara ledsen.
Det har gått bra en tid och jag har hållt mig stark och beslutsam men idag tappade jag allt.
Känns som allt är åt pipan och inget någonsin blir bra igen.
Ibland önskar jag att man bara kunde stämpla ut och flytta till en sandstrand vid en djungel. Bara njuta av sol, värme och leva med naturen??
Saknar glädje just nu och behöver bara ventilera ut lite grann.
Skilsmässa är klar men bodelning börjar nu och mannen är på tvären och vill vänta tills han kommer hem...Om 2 månader.
Panik över kostnader för extra boende som bara står tomt nu när han är inlåst, pengarna rullar som jag kunde haft så mycket mer glädje av.
Till ex hälsa på min underbara dotter som bor i ett varmt land men som jag inte kunnat träffa på snart ett år. Jag sörjer det så mycket.
Sonen dom har det så trassligt hela tiden. Han mår ibte bra psykiskt och drabbas av olika kroppsliga problem med sjukhusvård gång efter annan.

Idag rann det över för mig och jag önskar av hela mitt hjärta att få lite lugn.
Tog mig i kragen ivf och sov i min hängmatta inatt och ett pass yoga därefter åkte jag in och styrketränar och unnade mig en bastu efter.
Så fanken heller att jag ska lägga mig i soffan, där blir jag bara deppig.

Finaste ni ❤❤Jag hoppas att ni har fått en fin Lucia och advent allihop, för det är vi värda ❤Azalea

Skön känsla för dig att ha landat.
Känslorna styr man inte över men de får inte låta styra oss heller så jag har lyssnat på dig och försöker göra likadant. Behöver tränas på märker jag men lite framsteg är gjorda.
Jag har haft samma känsla vid jul förut men i år känns det inte lika farligt. Corona gör att inget blir lika uppstressat bland folk och då känns min press mindre.

Bamsekram till dig ❤Azalea

Nordäng67. Du inspirerar! Bra tänkt o bra gjort!

sedan jag startade denna tråd i detta så värdefulla Forum. Har läst igenom från början till nu för att summera. Väckte onekligen en del känslor att läsa. Det jag märker mest och som också gör den största skillnaden är att jag numera kan vara kvar i känslotillstånd utan att göra något direkt och impulsivt. Det gör att jag känner mig jämnare och stabilare. Jag tar mig tid och har tålamod att se hur det känns för mig i längden. Min förmåga att veta vad jag vill och hur jag känner inför saker har ökat på det sättet.
Juletider nu och det brukade vara min värsta månad på året. Jag brukade, likt strutsen, köra huvudet i sanden, försökte låtsas att julen inte fanns till....veckan innan då full panik utbröt och ALLT skulle göras. Började ny tradition förra året, att julstäda och pynta lördag före första advent. Gjorde så även i år. Årets julbord med en bästis (även det ny tradition från förra året) blev Corona vänlig grillstund utomhus istället. Så mysigt! Igår bakade jag lussekatter. Julklappar till barnen är redan klara och igår när jag hade klätt julgranen la jag dom på plats under granen. Satt där och beundrade mitt pyntade och välstädade hem och kände en stilla frid och glädje inför julen. Märker att dessa känslor sprider sig ut i min lilla familj också. Det gör mig så lycklig! Och inget ÄR ju annorlunda egentligen utan det är jag som GÖR annorlunda. Många kramar och julefrid till er♥️

Villhjälpamer. Ring gärna från dolt nummer och nämn inte ert namn. Detta om ni vill vara anonyma. Berätta så mycket ni vet. De för anteckningar på anmälan. Säger man sitt namn om man vill vara anonym kan de säga ring upp igen. Lättast om man går via en växel och säger att man vill göra en (anonym) anmälan. Lycka till!

Jag tror vi alla är osäkra på vad som är rätt eller fel, precis som om det fanns ett facit.

Det vi vet, är att de val vi har tagit fram till nu, har lett oss till denna situationen vi är i nu.
Det kunde ha varit värre och det kunde ha varit bättre. Men oavsett vilket, vi är här nu.

Jag har i det sista intresserat mig för terapins former och jag vill verkligen tipsa om ett avsnitt i en podd, som jag gillar. Nu skal du veta att jag lyssnar på mängder av podcast, men jag skal låta bli att tipsa om saker alltfør mycket :)

Men det är nått med han här. Ödmjuk och utmanande på samma tid.

En till utmaning är att det är på norska och är man inte van vid språket så kanske det vara lite svårt att hänga med. Jag tror inte själv jag hade förstått detta innan jag flyttade hit.

Men podden herer Guro&Guru och avsnittet jag tänker på heter - dumpet.

Även fast avsnittet handlar om att bli dumpad så är problemställningen inte helt långt ifrån det att leva med en person som tar andra val än det jag önskar, trots att jag upplever att jag har gjort «allt».

En dag, när man orkar lyssna på att vi skapar mønster i livet, att vi ibland söker skuld utanfør hos själva men framfør allt viktigheten att vända sig mot verkligheten, och våga stå i känslorna. (Inte før att det är så lätt alltså.. hehe)

Mitt liv fortsätter i stilla gång. Med utmaningar som mer liknar på «vanlig» skilsmässa. Sorgsen över barnens smärta, att det blev som det blev, rädslan för framtiden, ensamheten men också lättnaden och hoppet om ljusare och mindre invecklad framtid.

Han fick ett resultat på 0.03 efter den första månaden. Alltså är han just nu nykter. Jag vet att han pratar med nån, och jag hoppas han finner ut av det.

Jag finner strategier og verktyg för leva vidare på, och det blir lättare och lättare. Även fast jag också såklart varierar på måbraskalan.

Hur är lägenheten? Hur känns det? Hur är samarbetet mellan er? Hur mår du?

... sagt nej till ge alkohol och till andra saker i kväll. Låter kanske himla märkligt, men jag känner mig riktigt nöjd över mig av att säga nej. Att börja dra gränser för mig, vad jag känner är okej och inte. ?

Haft tidigare oro över att gå och lägga mig om nätterna, men nu känns det som att jag får ro.
Att natten blir riktigt bra. ?

Sköt om er.
Sov gott. ?

Tack!

Ja det är hela tiden hit och dit i mitt inre, ena stunden som bra andra stunden, ångest och en längtan efter han som jag blev kär i... Så är det väl för många som blivit lämnad eller valt att gå pga av olika anledningar. Så det är nog bara att rida ut, en dag i taget. Men att han söker jobb igen efter en märklig uppsägning han gjorde, har han ingen skam i kroppen. Den ena av delägaren gav honom en jättechans och den sumpade han ordentligt pga av fylla, sms med en kvinnlig kollega samt att denna delägare med fru var värdpar på vårat bröllop och jag är gudmor till deras barn, så dom vet allt, är besvikna. Så det är ju det här som blir så grötigt. Om han bara kunde flytta härifrån, jag vill inte springa på honom på affärn, inte att mina barn ska fundera över varför finns han inte kvar, han som blev extrapappa och nu bor kvar i vårt hus 1km härifrån, jag behöver distans och det får jag inte på en by med 300 pers

Villhjälpamer. Du har helt rätt, det är bättre att vuxna agerar. Ni behöver inget bevisa. Det är de som måste starta en utredning. Nu har du satt bollen i rullning. Lycka till! Det kan bara bli bättre.

Villhjälpamer. Du har helt rätt, det är bättre att vuxna agerar. Ni behöver inget bevisa. Det är de som måste starta en utredning. Nu har du satt bollen i rullning. Lycka till! Det kan bara bli bättre.

Sorry kanske de inte var så tydligt eftersom min lillebror är så ung (familjedynamik nu förtiden) men är själv vuxen och min lillebror har delat de med mig i förtroende därför vi (de vuxna i vår familj) känner att vi måste agera. Tack för svar! :) De förtydligade de jag egentligen också kände att något måste göras och bekräftade väl att socialen är nästa steg. De är så mycket "men någon måste ju" och "de vet säkert" men vill inte att någon (ett barn) ska falla mellan stolarna för alla tror någon agerat
Trevlig helg

Villhjälpamer. Jag är ingen expert på detta men jag tycker du måste ta hjälp av någon vuxen, kanske du och din lillebror kan tala om detta tillsammans med någon av era föräldrar. Det din lillebrors kompis är med om är fullständigt oacceptabelt. Det kan inte bli så mycket värre än att uppleva detta, allt du och din lillebror gör kan enbart bli till det bättre. En orosanmälan till socialtjänsten kan tex era föräldrar göra. Detta kan ni göra anonymt. Ni kan göra det själva också. De är skyldiga att göra en utredning skyndsamt efter anmälan. Massa kramar till er allihopa ?! Kanske ni kan se till att den drabbade kompisen är hemma så lite som möjligt under en tid framöver. Hen ska inte behöva lida mer, det är skadligt. Självklart ska även pappan få hjälp. Lycka till, agera så snabbt ni kan och orkar. Kram ? igen.

Hej, min lillebror har berättat att hans kompis (båda 13) far illa hemma...hans pappa dricker och blir våldsam. Han dricker varje dag och killen i fråga har börjat gömma drickan och sätta sig emot vilket har resulterat i konflikter. Han är rädd för julledigheten. Pappan har förlorat körkortet, jobb och mår riktigt dåligt. Hur hjälper man? Får ont i magen av att inte göra någonting samtidigt som man inte vill rota till och förvärra något

Det är intressant att läsa i denna tråd. Just nu. Jag tänker på hur det är. I hela vårt samhälle. Det är så vanligt med missbruk och många lyckas dölja det. Det vet ju vi som skriver här.
Jag tänker på att det är väl ändå bra att han prövar få jobb, även om det är där dina vänner arbetar. Jag vet hur svårt det var för mitt ex som också frågade vänner om arbete på deras arbetsplatser. Men om ingen hjälper den som ber om hjälp. Hur ska det då gå? För vi berörs ju alla. I olika roller. Och det som är det värsta är ju skammen, som finns där, fast den inte borde finnas. För det är den som gör det så svårt, att få hjälp liksom att be om hjälp.
För din del så känner du till vad som triggar dig. Bra att du vet det. Det är tråkigt att du upplever den situation som du upplevt med dina vänner. Och samtidigt så tänker jag, undrar om någon av dem sitter med liknande problem. Och den kanske inte ens vågar säga något. För missbruket finns ju överallt, eller andra problem som inte är så lätt att prata om.
Jag känner igen mig i den känslan. Med att sitta med människor en inte mår bra av. Jag väljer bort dem. Jag väljer ensamheten före. Jag väljer att umgås med mig själv istället. Och göra det jag kan och det jag tycker om.
Så mycket bättre. Och jag läser dina rader "Mitt andra jag är ju rätt nöjd med tillvaron, hon som tar ett glas vin, spelar musik, känner framtidstro och som funderat över att flirt skulle vara trevligt ?" Och jag gratulerar dig att du faktiskt redan är rätt nöjd. Fokusera på det. Och fortsätt öva. Låter spännande med flirt. En dag så träffar du en man som du får uppleva livet med. Som du önskar! Du kämpar på bra! Njut av det.