Senaste kommentarerna i forumet

Du bad till en högre makt. "Precis då for ett stjärnfall framför mig och jag tackade för tecknet att jag kan lita på den högre makten, vilsamt"
Det är när vi formulerar oss för det vi vill, som vi kan få det. Det är då vi ser det.
Jag tror att det funkar så.
Att tillämpa SOAS i det som sker just nu. Stanna upp, observera, acceptera (det som sker här och nu), svara eller släppa taget, om det som sker just nu.
Och detta kan vi öva på i varje ögonblick.
Ta hand om dig!

hit till Forumet. Så bra att du har börjat sätta ord på allt som händer i ditt liv och hur det känns. Känner igen mig i den där oron du känner inför att din man ska på julbord. Har själv haft en särbo som hade problem med alkohol intaget. Jag var jämt orolig och försökte förebygga och parera. Försök tänka att det är HAN som ska tänka dom tankarna. Och det är HAN som ska oroa sig för sig själv. Du tar över hans oro, problem och ansvar. Jag blev helt utmattad, kände mig jämt ledsen, arg och besviken. Låt honom trampa i klaveret och själv reda upp saker. Kanske kan du planera något eget som distraherar dig och också skapar positivt för dig själv. Jättesvårt är det men det går att börja gå på sin egen väg. Kram

Tröttiz. En egen båt viktig. Om de vill dig något får de ro själva till dig.

Tack för era svar. Det känns "lättande" att höra att det inte bara är jag som har fått för mig något som inte stämmer. Känner mig väldigt tom bara just nu. Igår när jag drog upp det här ytterligare en gång låg han och skrattade mig rakt upp i ansiktet och jag kände mig så jävla liten, då hade han också druckit ca 6-7 öl under kvällen. Men innan han började dricka så sa han "Jag lovar att jag inte ska köpa fler öl under veckan".
Han ska på julbord på fredag och jag har en oro i hela kroppen. Jag vet att det inte ska vara såhär och jag hoppas hela tiden att han ska ta till sig det jag menar. Jag bryr mig om honom och är orolig och säger inte detta för att "begränsa eller kontrollera" honom. Känner mig så maktlös och liten bara.

Tröttiz. Vad bra att ni inte bor ihop. Då har du ju större möjlighet att ta ett steg åt sidan. Då kan du ju säga som någon annan i tråden sa, be honom ringa igen när han är nykter. Kanske du kan säga att ni kan ta en paus för att du insett att hans missbruk påverkar er relation i fel riktning också. Men framför allt, vill du ha in detta i ditt liv? Du är ung och har möjlighet att välja bort. Ju tidigare desto bättre! Jag vet det är svårt, men du kommer att få mycket större problem om du stannar. Sätt upp en lista på vad en pojkvän ska ha för att passa dig! Kolla vad din pojkvän har, räcker det för att uppväga missbruk? Lycka till! Kram ?

Hej hoppar in i tråden för att uppmuntra dig att starta en egen tråd. Då ökar chansen för att du ska få fler och lite mer personliga svar. Att se sitt barn, oavsett ålder, agera på sätt som skadar är smärtsamt. Jag hoppas att du hittar tillbaka hit och läser detta. Du gör såklart som du vill, ibland är det skönt att bara få läsa och skriva i andras trådar.

Stort välkommen hit

varma hälsningar Li-Lo
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Välkommen till oss på Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Det låter som att du, som många andra, funderar extra mycket kring uppväxt, värderingar och trygghet nu när du bär på ett nytt litet liv. Du ställer viktiga frågor till andra användare här och jag hoppas att din tråd får fart. Det kan ta en stund ibland.

Hur bör en göra när endast den ena av barnens mor- eller farföräldrar dricker?

Att i ett jagbudskap förmedla sina egna behov och gränser kan vara hjälpsamt, kanske har du redan gjort det?

"Mamma det är klart att jag vill att mitt barn ska få en chans att träffa sin familj samtidigt är det jag som bestämmer under vilka förutsättningar. Det är inte för att straffa dig eller pappa eller försöka få er att ändra på hur ni tänker och gör gällande alkohol. Jag gör det för min skull, jag känner mig själv och vet när jag mår som bäst och jag vill forma mitt liv utifrån det. Att jag berättar att det är alkoholfritt som gäller i kontakt med mig och mitt kommande barn är för att ni ska få en möjlighet att planera för det. Självklart förstår jag att ni gör era egna val men jag kan inte låta bli att hoppas på att du väljer möjligheten att få vara del av ditt barnbarn. Pappa får ta ansvar för sina eventuella val. Du är välkommen. Kanske har du försökt skydda mig från pappa när han druckit kanske ser du inte på hans drickande på samma sätt som jag. Oavsett så bestämmer jag vilken alkoholkultur jag vill ha, nu och framöver."

Hur låter och känns ett sådant här budskap för dig?

Du är klok som söker efter andras erfarenheter, de kan både guida och stötta. Du är inte ensam!

Varma hälsningar Li-Lo
Alkoholhjälpen

Efter ett långt uppehåll och läste om er, damerna i hängmattorna :) Blev varm i hela kroppen, ni hjälpte mig så när jag behövde det som mest. Vet saker ingen annan vet. Att skapa frid, i hängmattor...Sänder den varmaste, mest kärleksfulla adventskramen till er alla!

hej!
Jag känner igen mig själv i det du berättar,är själv alkolist sen unga tonnåren,idag 50 år.
Jag har idag varit nykter i 13 dagar och går på AA vilket passar mig.
För 13 dagar sen körde jag själv bil berusad och fick någon form av upplevelse dagen efter då jag såg bilen stå där med punktering på två hjul,ALDRIG MER ALKOHOL vad det första jag tänkte.
Mina erfarenheter är att ingen kan bestämma vad en alkolist ska göra eller inte göra,man avgör själv hur man lever.
Alkolismen är en sjukdom och då behöver man alkohol som medicin för att må bra.
Personen i fråga måste själv bestämma sig för att sluta dricka.
Tänk på dig själv och hur mycket du orkar stötta,men dra inte ner dig själv i detta.

Finns där som stöd om du orkar,men personen i fråga måste själv bestämma sig för att sluta dricka.

Hanonah.
Tack för svaret.
Vi bor inte ihop ...

Tröttiz. Jag har ju inte lyckats på så vis att min vän nånsin slutade. Trots omfattande stöttning fortsätter han. Konsekvensen blev att jag lämnade. Numera har vi sporadisk kontakt. Det verkar inte som om han ångrar valet att förlora mig på kuppen. Det är ju en sjukdom så han kunde väl inte välja egentligen. Du få fråga dig, hur mycket är det värt att ställa upp? Hur vill du att det ska se ut om ett år? Genom att sätta upp gränser för dg lär han sig hur du vill ha det. En del kanske t.o.m. kvicknar till och börjar förändras bara genom att du i detta fallet inte är tillgänglig hela tiden. Ta hand om dig själv, gör bra saker som stärker dig. Vad tycker du om att göra? Bygg upp din hälsa och var med vänner. Jag mediterar och gör yoga tex. Simmar även fast numera är ju simhallar stängda tyvärr...Ett medberoende kan se olika ut. Du behöver ju inte precis köpa ut alkohol åt honom, bara att finnas till hands och bortse från egna behov innebär ju att han styr sas. Lurigt det där. Bor ni ihop?

Han ”klarade sig” denna gången. Han blev inte stoppad av någon polis.. det jag tänker på mest är att det kommer väl ske igen och då kanske han skadar sig själv eller någon annan!! Oförlåtligt!
Jag kommer aldrig kunna överge eller ta avstånd helt. Men det är känslan just nu.. besvikelse och ilska.
Jag vet inte hur han ska kunna inse hur stort problemet är. Han behöver ju själv få insikten för att det ska kunna ske en förändring..
har inte pratat med honom idag, så vet inte hur hans tankar har gått under dagen.
Otroligt svårt.

Hanonah.
Min pojkvän sitter i en sjunkande båt. ? Druckit sig ordentligt onykter de senaste 3 veckornas fredag och lördag samt någon öl dagligen de andra dagarna.
Även i hans fyllor pratar vi i telefon (, jag orkar inte alltid vara på plats). Fan vad snäll man är. Alldeles alldeles för snäll. ?

Jag förstår dig! Min mamma är också alkolist o jag är lika orolig som du är för din mamma!! :( jag mår fruktansvärt dpligt av detta också, det tar upp mkt av mitt liv..att vara orolig..vara pp min vakt..vara uppmärksam osv på signaler..

Vet hur de känns! Min mamma som var nykter i 4år började supa igen o jag är orolig dagligen för henne. Det tar så mkt energi från mig att det gör mig depremerad :( jag vet inte vad som är bäst att göra egentligen. Dem har ju en egen vilja , ofta känns de som att jag som barn är förälder åt min egen förälder.. detta är hemskt för oss ! (

Det är så jobbigt att ständigt behöva gå runt och vara orolig att något ska hända.. att dem t ex inte vaknar upp en dag, hamnar hos någon psykopat på fyllan , somnar i badkaret, glömmer plattan på osv.. när dem blir så fulla.. o medvetslöshet som även hänt förr. Denna ständiga oro man går o bär på är så jobbig .. det hjälper inte vad man säger el om man försöker hjälpa heller.

Tröttiz. Min vän var pojkvän också. Medberoende är på samma myntet som beroende. Du är kanske beroende av att hjälpa honom, och han kommer att utnyttja det.

Hela min släkt,familj är i stort sett alkolister. Jag är den som är den mest skötsamma med jobb, lägenhet, fast partner osv. Jag orkar inte oroa mig hela tiden för mina anhörigas snefyllekvällar som slutar på akuten osv. Hur mkt kontakt ska jag ha med dem? Jag saknar att ha en närvarande mamma , pappa, en släkt som är frisk o sund. Här handlar allt om alkohol, svek, bråk, o dylikt.
Jag är också rädd att förlora dem men samtidigt orkar jag inte vara så involverad i deras liv. Jag är 33år idag o försöker få egna barn med min kille sen 4år.

Min mamma har varit alkolist i hela mitt liv men hon lyckades bli fri under ca en 4års period tills hennes alkolist till syster flyttade till samma stad som henne o nu dricker hon ofta igen o gjort sen dess. (År nu) .. jag känner att jag kommer längre o längre bort från min mamma när hon väljer att dricka hela tiden. Jag avskyr min moster då hon ofta vill att hon ska dricka o dem peppar varandra verkar de som. Att stöndigt gå runt o vara orolig över min mammas drickande e inte kul. Man vill ju liksom inte att hon ska dricka ihjäl sig .. önskar så innerligt hon kunde känna lycka av att vara nykter o tacksam över livet o alla oss barnen oså . :(

Det är inte du som ska bära den.
Du har lyckats lämna en gång och du klarar det igen.
Lägg skulden där den hör hemma och tänk på dig själv genom att som Tappadigen skrev jobba på din självkänsla.
Sök hjälp genom samtal via vårdcentralen eller prova på socialtjänsten som ickså kan erbjuda det.
Att utstå våld är inte rätt någonsin och det är du inte värd.

Forska vidare i vilken hjälp som erbjuds och det är inte ditt fel att du blir behandlad illa.

?Kram Azalea

Att ryckas med och ramla ner i medberoende till någon.
Har vi väl utvecklat den sidan hos oss så ramlar men så fort in i den rollen.
Vi är kanske för empatiska i oss själva så det är därför. Har ingen aning.

Men försök att lägga omsorgen på dig själv och båten/ arken eller om det så bara är en liten eka än? och bygg på den.

Att prata med vännen eller mannen är meningslöst när de är onyktra, har jag märkt.
Bättre att säga direkt att : Ring mig när du är nykter så kan vi prata då.
Det kostar för mycket av din energi.
Men som sagt, lättare sagt än gjort.

Hoppas du får en bättre natt och får lite vila.
Kram Azalea

Hanonah. Jag är nära vän. ?
Har ju även pojkvän med beroende.
Måste lyssna mer på mig själv. Och sätta gränser, vad jag orkar med och inte. Har svårt med det.
?

Tröttiz. Hur nära vän är du? Du måste kunna avstå från att vara dem nära. Späd ut tiden med dem. Gör klart att du inte vill ägna dig åt meningslösa samtal. Stöttade en vän med drogmissbruk i 2.5 år. Noll resultat. Medberoendet ligger alltid på lut i nära relationer. Ingen tackar dig när du behöver ta paus eller vila.

Fridens. Förlorade han körkortet? Har en vän som körde drograttfull och blev av med körkortet. Efter 1.5 år åkte han fast på stan när han rökte hasch. Jag talade med honom men inget hände. Väntade i ytterligare 6 månader. Fick till slut anmäla honom för social tjänsten. Efter ytterligare ett halvår i behandling har inget hänt. Har lämnat. Man kan inte ändra på nån annan en mm. Jag lade 2.5 år på honom. Vad är du beredd att lägga? Anhöriga kan man ju inte överge...förstås.

Att köra bil full är väldigt allvarligt! Här ser du dock en skillnad mellan alkoholisten och festprissen. De flesta som har druckit för mycket har någon gång gjort något dumt. Alla har såklart inte gjort något lika allvarligt som att köra rattfull, men en del har gjort ännu värre.

Den vanliga festprissen inser med grav bakfylleångest att det han gjort äventyrat hans egen och andra säkerhet och att han måste sluta dricka alkohol för att förhindra att det händer igen. Alkoholisten skäms nog över det inträffade och vill ha det ogjort men försöker att lösa det utan att sluta dricka alkohol.

Vet ju inte på vilket sätt du är anhörig. Ofta kan det vara lönlöst att försöka få någon att göra förändringar i deras alkoholvanor innan de är redo själva. Men jag tycker nog ändå att man ska försöka. Hur vet jag inte. Kanske är personen inte mottaglig, som sagt, men kanske om det finns en liten del av hen som känner att hen behöver göra förändringar som förstärks med hjälp av omgivningen.