Senaste kommentarerna i forumet

Jag läser Tröttiz kommentar och att det är tungt att se någon gå ner sig utan att kunna göra något. Hur jag idag känner en slags likgiltighet kring hur mitt ex har valt att leva.
Jag har upplevt en del nytt detta år och inser hur duktig jag blivit i min kommunikation och även i att aldrig pröva fixa eller ordna någon annan. Det enda som jag behöver. Det är att ta hand om mig själv, så att jag fungerar som jag behöver. Och alla andra får ta ansvar för sig och sina saker. Vet inte alls hur det låter. Vet bara att det känns så himla bra och att jag idag mår bättre än någonsin. Men jag hade aldrig lärt mig att sätta gränser, vara rak, kommunicera öppet och på ett varsamt sätt och ta för mig som jag tvingats lära mig då jag levt ett liv på tå i många år och även hur jag försummade mig själv. Det finns en utdelning efter att en har passerat vissa faser.

Jag hoppas att alla här som blivit fria från sina medberoenden kan känna det. Det finns ett liv för var och en. Det finns kärlek. Det finns hopp. Det finns energi. Det finns en fungerande vardag. Det finns ett hållbart liv.

Ett steg i taget och vara i nuet. Det kommer. Eller så finns livet du vill ha redan nu. Det är redan här. Du behöver bara se det. Och fånga det. Och uppleva det. I varje ögonblick.

Må gott.

Idag har jag flyttat ut alla mina saker...

Han blev ledsen, han blev arg... skrek om att det vi var inte är värt något... ringer och gråter... ringer och frågar om jag skämtar...

Är ganska säker på att han druckit när jag var där, min pappa hjälpte till och blev väldigt upprörd på hans beteende

Jag mår lite dåligt över att det känns som att jag knäckt honom, men jag kan hantera det och han är vuxen och har orsakat det själv

Jag upplever en lättnad nu... jag får börja bearbeta mina egna känslor i allt

Eller vad känner jag egentligen? Jag ligger kväll 2 i gäststugan. Måste få vara ifred.
Jag fick en uppläxning till slut för att jag VALT att missförstå hans egentliga omtanke om mej, när han sa " gå å DÖ då"
Han menade ju att jag måste skärpa mej, inte vara så stressad för det är ju farligt! Glass, som blivit min last i sommar får jag inte äta. Inte godis heller förstås. Jag måste träna och vara aktiv!
Säger en man som köper kassar med Polly, äter 2 påsar varje kväll då han är nykter. Nu 3 kvällar i veckan i bästa fall. Han rör sej minimalt, har alltid gjort. OCH han super sej full 4-5 kvällar varje vecka, nu sedan det blivit bättre!
Vad svarar jag?
Jag mår dåligt av att du säger att jag ska gå å dö! Du säger det flera gånger dessutom. Det är lika fel som när du sa att du skulle döda mina djur!
Han fortsätter....jag försöker dra mej undan, jag går därifrån. Han hittar mej.
Jag går undan för att jag har fått nog av att bli uppläxad, säger jag.
Men, då är det HAN som blivit de.....
Ojoj, denna kväll
Jag fick inte vara ifred. Han bara malde på. Tills jag nyss upptäckte att han somnat i soffan!
Då blev jag lite glad,
Sen undrar jag...vem kommer jag att möta imorgon?
Jag undrar också, vem kommer jag att bli av allt det här?
Stark, har jag bestämt!
Inte rädd längre, tänker jag!
Jag har uppriktigt sagt svårt att se hans drickande som en sjukdom. Jag kan inte tycka synd om honom alls. Han ångrar aldrig nåt han sagt eller gjort. Ju fler elakheter desto kaxigare blir han. En sjuk människa måste väl bryta ihop nån gång?
Jag tror dessutom att han snart blir uppsagd pga. Coronatiden
Hur blir det då? Ett evigt supande som i sommar. Iofs inte trevligare nu heller.
Vilket liv!
Vi kan absolut inte förstå varann!

Du kommer inte ångra dig en minut. Så häftigt att jag kunnat inspirera dig till detta och dina barnbarn kommer att tycka att du är så cool???
Perfekt att du har fina platser hemma att hänga upp den på.
Jag gjorde det också vid sjön i trädgården de första nätterna.
Kändes bra att " träna " på att sova i den nära huset så testa där först.

Sov sött?Azalea

Du har så rätt i att jag dragits ner längre i ett hål. Det enda jag kan kontrollera är att folk i mitt liv respekterar mina gränser och inte gör mig illa, annars har man ingen plats i mitt liv. Önskar jag kunde komma dit att jag aldrig någonsin tillåter det igen. Det är den enda vägen framåt.

Kram tillbaka Tröttiz <3

Hej.
Om du stannat hade du dragits mera ner i ett stort svart hål ... Nödvändigt för ditt mående att du gjorde det du gjorde.
Man kan inte kontrollera allt som händer i livet, speciellt inte leva någon annans liv. Men tungt att se någon gå ner sig utan att kunna göra något.
Kram.
?

Nu skriver han att han är ledsen att han inte räckte till och klarade av att göra mig lycklig för att han är alkis med allt vad det innebär. Att han aldrig varit otrogen mot mig och ber om ursäkt för att han sa så.

Normalt sett så skulle jag svara men jag orkar inte mer. Jag orkar inte vara stark för någon annan mer eller för mig.
Jag vill bara få lov att vara människa igen. Svag, ledsen, få stöd och också ha behov.

Jag vet att det låter som självömkan och det kanske det är men då kanske det får lov att vara så en stund.
Vill bara säga till alla er som genomlever detta helvete som anhörig att ni är så modiga, empatiska, underbara människor och låt ingen annan få er att tro ngt annat. Jag ska ha en sorgperiod har jag bestämt innan jag kommer dit.

Som gammal hajkare i ungdomen så känns det plötsligt helt naturligt!
Mina vuxna barn bor på olika platser. Någon i skogen, nån annan med egen altan, där kan man ju också hänga....
Jag har beställt nu, kollat runt och hittade en med rabatt. Kollade med en naturmänniska som sover i hängmatta om vintrarna i Norrland.
Nu lever jag mitt liv, allt mer för varje dag!
Maken kommenterade nyss irriterat att jag pratade för HÖGT
( lyssnade på podden)
FöRLÅT svarade jag, jag glömde att jag inte gick och DOG!
Min ilska finns inuti, men utbrott är inte min grej för han vinner alltid med att vara den elakaste. Så den fällan går jag inte i.
Jag skärmar av och lever MITT liv.
Men nån spefull kommentar känns bra att få häva ur sej,he,he

Du, var kicken jag behövde. Jag bor med en liten skog vid vattnet, våra egna träd. Där ska jag börja. Smart som du säger, att bara ta med den på promenaden, hänga en stund.
Jag tänker även besöka barnbarnen.
Var ä mormor?
Hon hänger där i trädet !! ?

Jag svarade i din tråd men gör det gärna här också.
Jag köpte frånEventyrssport som heter Ticket to the moon och valde en för 2 personer. Det är skönt med gott om plats och man kan "dra för lite " runt sig.
Glöm inte att köpa till snören att hänga upp den med, oerhört lätt och smidigt att få upp den.
Så roligt att du vill prova det också och jag måste säga att det var ett av de bästa köpen jag någonsin gjort. Är så himla nöjd över den.

Ett tips är att ta med den när man bara är ute och går skogspromenad eller vandrar.
Hittar du en fin plats hänger du upp den på 2 minuter och kan ligga och filosofera med en kopp kaffe och bara njuta en stund.
Den väger c:a 1,5-2 kg så lätt att ta med sig.

Hoppas att du kommer att njuta lika mycket som jag och det är nog en dundermedicin för blodtrycket.

Ut på Internet och beställ!!!
Må väl? Azalea

Hade tänkt prata med honom idag om drickande men kände/känner mig totalt orkeslös. Helslut. I och med att han önskar ta uppehåll borde jag ju vara glad och förhoppningsfull. Igår drack han för övrigt inget på hela kvällen. Minns inte senast han var spiknykter, oj är det så här det kan vara då "allt är som det ska".

Tycker inte att jag just idag känner något. Befinner mig i ett slags vakuum.. Overklighetskänsla.
Jag är inte glad, inte ledsen, inte arg. Är inte hungrig. Vill bara sova ... Och vakna lycklig.

Lägg en rejäl ullfilt i som värmer och köp en hängmatta, liten speciell, att hänga under alternativt häng upp en filt 10cm under så blir det varmt om rumpan???

Det är jag som brukar sova i hängmatta i skogen och på stränder. Det är underbart och jag känner mig fri och frisk när jag gör det.
Perfekt idé att göra på barnens altan ju så här du deras sällskap också❤
Jag har faktiskt blivit lugnare av det och lärt mig att njure av mitt eget sällskap, är en väldigt social människa i vanliga fall, men nu har jag lärt mig njuta av tystnaden och lugnet. Packa med en bok eller virkning och njut.
Så skönt att få vara ifred och få ro att tänka utan avbrott och åsikter från någon man inte vill ha det ifrån.

Heja dig❤?
Vi blir aldrig för gamla för att sova i hängmatta eller ta över vårt liv.
Massvis med campingkramar från ?Azalea

PS. Vet inte om jag får tipsa eller om det räknas dom reklam??!!
Chansar och gör det ändå.
Jag köpte från Ticket to the moon.
De har bra kvalité och är ett företag som jobbar med bra material, klimat vänliga och inget barnarbete DS

Lycka till??

Idag har jag svårt att ens titta på mannen som igår sa "men gå å dö då"
Inte en kommentar från honom om gårdagen. Jag valde att sova i gäststugan med katten.
Nu har jag beställt en hängmatta med myggnät och regnskydd! Läste om nån annan här som sov ute. Jag vill också!
Som tonåring gjorde jag ofta det. Nu börjar jag om som 60+
Får väl börja ensam, men kanske blir fler intresserade?
Ett sätt att umgås i denna galna tid kanske.
Om inte annat säkert bra för mitt blodtryck ?
Kanske kan jag nu hälsa på barnbarnen, hänga ute på deras altan och sova.....
Oj, va bra det här blir!

Hej Maraja66

Jag förstår att det är svårt att för dig. Jag har varit i samma situation med en nära anhörig som sagt samma sak.
Det finns riktigt nog en risk att sluta dricka tvärt om man har druckit väldigt mkt under en tid.
Det mest säkra är att lägga in sig för då är man ju under uppsikt av läkare. Det svåra med den här sjukdomen är ju att de sällan vill ha hjälp och där står vi anhöriga hjälplösa.
Det beslutet är något de själva måste ta för att vi kan ju inte göra någonting eller ta några beslut över huvudet på dem.
Det vi kan göra är att göra en orosanmälan till soc. men det är en balansgång.
Det är så mina tankar har gått fram och tillbaka kring min anhörig och det är utifrån den kunskapen och erfarenheten jag har. Det kanske finns andra vägar och då tar jag gärna det till mig.
All värme och förståelse för din och din dotters situation, det är inte lätt!

Tack Izzy det känns lättare när man vet att man inte är ensam och kämpar vidare med livet där det tidigare livet spökar alltför ofta.Skönt att få skriva av sig emellanåt även om det blir mer sällan.Så visst läker tiden sår, men det tar såååå lång tid tyvärr

vi är inga hjälplösa offer. Vi fostrar barn, jobbar och sliter, klarar MYCKET! I mitt senaste förhållande fick jag höra "Du är min första riktiga livskamrat, aldrig haft något sådant förhållande tidigare". Då hade han ändå barn med två kvinnor och hade varit förlovad med tre före mig. Jag blev sååå smickrad över att vara hans första riktiga livskamrat. Där har vi min grundproblematik: det är viktigare för mig vad jag är för någon annan än vad någon annan är för mig. Så skall det INTE vara i fortsättningen. Dessutom vill jag vara jag, inte jämföras med någon annan. Det är helt okej och självklart att min framtida man har varit kär och lycklig förut, precis som han kommer att vara med mig. Jag blir varken sämre eller bättre av hans historia. Jag är jag och bra precis som jag är. Ska bara få det jag vet med hjärnan att landa i hjärtat också ??

Min dotter vill inte lägga in sig för hon är så rädd för sin kraftiga abstinens. ...och man får ingen hjälp /medicin förrän man är på en viss promille så hon fortsätter dricka bort den.....vad ska jag göra!? Har någon tips förslag.....Det verkar bara bli värre........en stark öl i timmen ca säger hon att hon måste ha för att inte absen ska börja.........

Fick ett svar igår kväll om att hon är inlagd på psykakuten. Har en granne som tydligen stöttar/roddar som övertalade henne att söka hjälp på det sättet. Jag vet inte om det var hon själv som tog initiativet att kontakta kommunen men det är nog tveksamt. Hon har den där halva insikten om drickandet. Benämt sig själv "fungerande alkoholist ", att hon aldrig blir FÖR full och har koll men behöver sin dagliga dos. Det känns som ett klassiskt sätt att lura sig själv för att slippa se sanningen.
Jag är rädd för att vad hon än lyckas med i relation till sin alkoholism så är äktenskapet kört och då försvinner hennes motivation till nykterhet. Vi är inte så nära att jag känner att jag kan vara "för på", vill ju inte bli hennes naggande moraltant.
Jag blir tokig på den här skiten. Har själv en pappa (nu död i demens, alkoholrelaterad? Rökning? Allmänt osund?) som drack för mycket, mamma är "lådvinsalkoholist" och min halvsyster har varit på behandlingshem två gånger.

Ni kan hitta en väg ut ur detta! Känner så mycket igen det du skriver. Har varit där själv men idag tagit oss ur detta svarta hål tillsammans och med hjälp av professionell hjälp. Läs gärna mitt inlägg om hur vi gjorde. Sök efter Zebrafinken.

Det viktigaste jag själv gjort och gör är att bli mer egoistisk, göra saker som jag tycker om att göra. Jag har följt CRAFTs behandling för anhöriga. Läst på och förstår att det är en grym sjukdom som vi ska handskas med. Viktigt också att din man själv måste inse att han måste söka hjälp för sina problem och att hans beroende ger konsekvenser.

Jag har många gånger under årens lopp tänkt lämna, men ändå stannat kvar då jag vet att den sanna personen som jag älskar finns där bakom någonstans, och vet du...i år hände det för oss! Min man hamnade i botten av sitt beroende och fick hjälp! Han har idag varit nykter i ca 25 veckor och är en helt ny person! Går just nu ett års behandlingsprogram som funkar för honom.

Mitt bästa råd är alltså att ändra ditt egna förhållningssätt mot din anhöriga. Genom att hjälpa dig själv först kan du hjälpa din man i andra hand. Ta på dig syrgasmasken själv först som de alltid säger när man ska flyga! Kram och ta hand om dig! Vi finns här ute vi andra som förstår vad du går igenom ?

Min historia är också samma typ av män, trasiga men som inte syns för en långt senare, ifall där alkoholen varit ett stort inslag så här jag varit möjliggörare i form av att jag älskar festen, middag med vin, en god konjak, jag blev som en liten godisbutik. Tog upp det här med en psykolog jag träffade för några månader sedan och hon sa, det är inte vi som träffar dom utan dom som träffar oss. Pappan till mina barn som även vet om svårigheterna med min nuvarande man, bad mig om ursäkt för 1 månad sedan, det var inte jag utan han som mådde så dåligt innan och under vår tid pga av ett förföljande ex och ett tidigare dysfunktionell relation, han menade att han kunde förstå vart min man är, han sa att när han träffade mig så såg han att här har vi ett rejält fruntimmer ? som kommer stå stadigt när det blåser. Och det är det jag får höra på "slutet" att jag är hård. Det var så otroligt skönt och stärkande. Så kom ihåg, det är inte vårt fel, vi kan göra fel i situation men jag vet att vi alla hör är goda omhändertagande kvinnor som är tillsamman med svårt sjuka män. Kram till alla oss som kämpar, som får vardagen att fungera med barn, jobb, anhöriga. Vi är inga hjälplösa offer. Så tänker jag när jag har bra dagar ?

Ja visst duger vi till bra män. Jag känner att jag är redo för ett riktigt bra förhållande. Det var jag inte tidigare. Jag hade inte bara "otur" och råkade bli ihop med män som behandlade mig illa. Jag drogs till det och valde det på något sätt. Skulle en man behandla mig illa idag hoppas jag och tror att jag skulle gå direkt. En helt vanlig och sund man säger och gör aldrig elaka saker. Som du säger: man måste våga för att vinna ♥️

Som du säger, dax att ta hand om sig själv och stötta sig själv. För min egen del också att bekräfta mig själv. Märker att jag är bättre på det numera. Har även blivit mindre ytlig eller vad man skall kalla det. Kan åka till affären i mysdress och osminkad, bryr mig inte lika mycket om vad folk ska tycka om mitt utseende. Och blir numera gladare för komplimanger för mitt sätt att vara än för utseende. Överhuvudtaget behöver jag inte komplimanger på samma sätt.
Tror det är bra att se sina mönster och fundera runt dom. Har inte tänkt förut på att mina tidigare män är väldigt lika och också att jag själv varit väldigt likadan i mina förhållanden. Hoppas du får en riktigt fin helg du med ☀️

Hängmattor, hänggungor, gungstolar.... Har du köpt nån specialmodell av hängmatta att sova i?
Själv sov jag i vår gäststuga som endast rymmer en dubbelsäng, dörren vidöppen hela natten....
Nu längtar jag efter en hängmatta att sova i......berätta mer om din

Så bra skrivet Nordäng67. Börjar också fundera om jag följer ett mönster när jag träffar någon. Pratade med döttrar i dag, och dom säger: mamma du vill gärna pyssla om och ta hand om människor. Kanske så det är. Att jag tar hand om män i förhållande, och duttar och fixar.
Kanske det nu är dax att ta hand om och stötta mig själv.
Hoppas du vågar fråga mannen du tänkte på. Du är värd att ha det bra.
Ha en fin helg✨