Senaste kommentarerna i forumet

Hade tänkt prata med honom idag om drickande men kände/känner mig totalt orkeslös. Helslut. I och med att han önskar ta uppehåll borde jag ju vara glad och förhoppningsfull. Igår drack han för övrigt inget på hela kvällen. Minns inte senast han var spiknykter, oj är det så här det kan vara då "allt är som det ska".

Tycker inte att jag just idag känner något. Befinner mig i ett slags vakuum.. Overklighetskänsla.
Jag är inte glad, inte ledsen, inte arg. Är inte hungrig. Vill bara sova ... Och vakna lycklig.

Lägg en rejäl ullfilt i som värmer och köp en hängmatta, liten speciell, att hänga under alternativt häng upp en filt 10cm under så blir det varmt om rumpan???

Det är jag som brukar sova i hängmatta i skogen och på stränder. Det är underbart och jag känner mig fri och frisk när jag gör det.
Perfekt idé att göra på barnens altan ju så här du deras sällskap också❤
Jag har faktiskt blivit lugnare av det och lärt mig att njure av mitt eget sällskap, är en väldigt social människa i vanliga fall, men nu har jag lärt mig njuta av tystnaden och lugnet. Packa med en bok eller virkning och njut.
Så skönt att få vara ifred och få ro att tänka utan avbrott och åsikter från någon man inte vill ha det ifrån.

Heja dig❤?
Vi blir aldrig för gamla för att sova i hängmatta eller ta över vårt liv.
Massvis med campingkramar från ?Azalea

PS. Vet inte om jag får tipsa eller om det räknas dom reklam??!!
Chansar och gör det ändå.
Jag köpte från Ticket to the moon.
De har bra kvalité och är ett företag som jobbar med bra material, klimat vänliga och inget barnarbete DS

Lycka till??

Idag har jag svårt att ens titta på mannen som igår sa "men gå å dö då"
Inte en kommentar från honom om gårdagen. Jag valde att sova i gäststugan med katten.
Nu har jag beställt en hängmatta med myggnät och regnskydd! Läste om nån annan här som sov ute. Jag vill också!
Som tonåring gjorde jag ofta det. Nu börjar jag om som 60+
Får väl börja ensam, men kanske blir fler intresserade?
Ett sätt att umgås i denna galna tid kanske.
Om inte annat säkert bra för mitt blodtryck ?
Kanske kan jag nu hälsa på barnbarnen, hänga ute på deras altan och sova.....
Oj, va bra det här blir!

Hej Maraja66

Jag förstår att det är svårt att för dig. Jag har varit i samma situation med en nära anhörig som sagt samma sak.
Det finns riktigt nog en risk att sluta dricka tvärt om man har druckit väldigt mkt under en tid.
Det mest säkra är att lägga in sig för då är man ju under uppsikt av läkare. Det svåra med den här sjukdomen är ju att de sällan vill ha hjälp och där står vi anhöriga hjälplösa.
Det beslutet är något de själva måste ta för att vi kan ju inte göra någonting eller ta några beslut över huvudet på dem.
Det vi kan göra är att göra en orosanmälan till soc. men det är en balansgång.
Det är så mina tankar har gått fram och tillbaka kring min anhörig och det är utifrån den kunskapen och erfarenheten jag har. Det kanske finns andra vägar och då tar jag gärna det till mig.
All värme och förståelse för din och din dotters situation, det är inte lätt!

Tack Izzy det känns lättare när man vet att man inte är ensam och kämpar vidare med livet där det tidigare livet spökar alltför ofta.Skönt att få skriva av sig emellanåt även om det blir mer sällan.Så visst läker tiden sår, men det tar såååå lång tid tyvärr

vi är inga hjälplösa offer. Vi fostrar barn, jobbar och sliter, klarar MYCKET! I mitt senaste förhållande fick jag höra "Du är min första riktiga livskamrat, aldrig haft något sådant förhållande tidigare". Då hade han ändå barn med två kvinnor och hade varit förlovad med tre före mig. Jag blev sååå smickrad över att vara hans första riktiga livskamrat. Där har vi min grundproblematik: det är viktigare för mig vad jag är för någon annan än vad någon annan är för mig. Så skall det INTE vara i fortsättningen. Dessutom vill jag vara jag, inte jämföras med någon annan. Det är helt okej och självklart att min framtida man har varit kär och lycklig förut, precis som han kommer att vara med mig. Jag blir varken sämre eller bättre av hans historia. Jag är jag och bra precis som jag är. Ska bara få det jag vet med hjärnan att landa i hjärtat också ??

Min dotter vill inte lägga in sig för hon är så rädd för sin kraftiga abstinens. ...och man får ingen hjälp /medicin förrän man är på en viss promille så hon fortsätter dricka bort den.....vad ska jag göra!? Har någon tips förslag.....Det verkar bara bli värre........en stark öl i timmen ca säger hon att hon måste ha för att inte absen ska börja.........

Fick ett svar igår kväll om att hon är inlagd på psykakuten. Har en granne som tydligen stöttar/roddar som övertalade henne att söka hjälp på det sättet. Jag vet inte om det var hon själv som tog initiativet att kontakta kommunen men det är nog tveksamt. Hon har den där halva insikten om drickandet. Benämt sig själv "fungerande alkoholist ", att hon aldrig blir FÖR full och har koll men behöver sin dagliga dos. Det känns som ett klassiskt sätt att lura sig själv för att slippa se sanningen.
Jag är rädd för att vad hon än lyckas med i relation till sin alkoholism så är äktenskapet kört och då försvinner hennes motivation till nykterhet. Vi är inte så nära att jag känner att jag kan vara "för på", vill ju inte bli hennes naggande moraltant.
Jag blir tokig på den här skiten. Har själv en pappa (nu död i demens, alkoholrelaterad? Rökning? Allmänt osund?) som drack för mycket, mamma är "lådvinsalkoholist" och min halvsyster har varit på behandlingshem två gånger.

Ni kan hitta en väg ut ur detta! Känner så mycket igen det du skriver. Har varit där själv men idag tagit oss ur detta svarta hål tillsammans och med hjälp av professionell hjälp. Läs gärna mitt inlägg om hur vi gjorde. Sök efter Zebrafinken.

Det viktigaste jag själv gjort och gör är att bli mer egoistisk, göra saker som jag tycker om att göra. Jag har följt CRAFTs behandling för anhöriga. Läst på och förstår att det är en grym sjukdom som vi ska handskas med. Viktigt också att din man själv måste inse att han måste söka hjälp för sina problem och att hans beroende ger konsekvenser.

Jag har många gånger under årens lopp tänkt lämna, men ändå stannat kvar då jag vet att den sanna personen som jag älskar finns där bakom någonstans, och vet du...i år hände det för oss! Min man hamnade i botten av sitt beroende och fick hjälp! Han har idag varit nykter i ca 25 veckor och är en helt ny person! Går just nu ett års behandlingsprogram som funkar för honom.

Mitt bästa råd är alltså att ändra ditt egna förhållningssätt mot din anhöriga. Genom att hjälpa dig själv först kan du hjälpa din man i andra hand. Ta på dig syrgasmasken själv först som de alltid säger när man ska flyga! Kram och ta hand om dig! Vi finns här ute vi andra som förstår vad du går igenom ?

Min historia är också samma typ av män, trasiga men som inte syns för en långt senare, ifall där alkoholen varit ett stort inslag så här jag varit möjliggörare i form av att jag älskar festen, middag med vin, en god konjak, jag blev som en liten godisbutik. Tog upp det här med en psykolog jag träffade för några månader sedan och hon sa, det är inte vi som träffar dom utan dom som träffar oss. Pappan till mina barn som även vet om svårigheterna med min nuvarande man, bad mig om ursäkt för 1 månad sedan, det var inte jag utan han som mådde så dåligt innan och under vår tid pga av ett förföljande ex och ett tidigare dysfunktionell relation, han menade att han kunde förstå vart min man är, han sa att när han träffade mig så såg han att här har vi ett rejält fruntimmer ? som kommer stå stadigt när det blåser. Och det är det jag får höra på "slutet" att jag är hård. Det var så otroligt skönt och stärkande. Så kom ihåg, det är inte vårt fel, vi kan göra fel i situation men jag vet att vi alla hör är goda omhändertagande kvinnor som är tillsamman med svårt sjuka män. Kram till alla oss som kämpar, som får vardagen att fungera med barn, jobb, anhöriga. Vi är inga hjälplösa offer. Så tänker jag när jag har bra dagar ?

Ja visst duger vi till bra män. Jag känner att jag är redo för ett riktigt bra förhållande. Det var jag inte tidigare. Jag hade inte bara "otur" och råkade bli ihop med män som behandlade mig illa. Jag drogs till det och valde det på något sätt. Skulle en man behandla mig illa idag hoppas jag och tror att jag skulle gå direkt. En helt vanlig och sund man säger och gör aldrig elaka saker. Som du säger: man måste våga för att vinna ♥️

Som du säger, dax att ta hand om sig själv och stötta sig själv. För min egen del också att bekräfta mig själv. Märker att jag är bättre på det numera. Har även blivit mindre ytlig eller vad man skall kalla det. Kan åka till affären i mysdress och osminkad, bryr mig inte lika mycket om vad folk ska tycka om mitt utseende. Och blir numera gladare för komplimanger för mitt sätt att vara än för utseende. Överhuvudtaget behöver jag inte komplimanger på samma sätt.
Tror det är bra att se sina mönster och fundera runt dom. Har inte tänkt förut på att mina tidigare män är väldigt lika och också att jag själv varit väldigt likadan i mina förhållanden. Hoppas du får en riktigt fin helg du med ☀️

Hängmattor, hänggungor, gungstolar.... Har du köpt nån specialmodell av hängmatta att sova i?
Själv sov jag i vår gäststuga som endast rymmer en dubbelsäng, dörren vidöppen hela natten....
Nu längtar jag efter en hängmatta att sova i......berätta mer om din

Så bra skrivet Nordäng67. Börjar också fundera om jag följer ett mönster när jag träffar någon. Pratade med döttrar i dag, och dom säger: mamma du vill gärna pyssla om och ta hand om människor. Kanske så det är. Att jag tar hand om män i förhållande, och duttar och fixar.
Kanske det nu är dax att ta hand om och stötta mig själv.
Hoppas du vågar fråga mannen du tänkte på. Du är värd att ha det bra.
Ha en fin helg✨

Tack Självomhändertagande. Ditt meddelande värmer. Känns som att jag rasar och allt mitt värde som människa tagits från mig. Jag är så trött, ända in i själen trött av allt.
Allt hopp,all glädje, all kämparglöd bara rann ut i sanden. Läser vad andra skrivit om sina upplevelser och förstår att det är många som lever i det helvetet som jag levt och lever i.
Orkar inte vara stark, vill bara vara.
Tack för din omtanke, den är som ett ljus i allt mörker.

Skickar jag dig ❤ kämpa och hoppas det höga blodtrycket ger med sig snabbt. Som du skriver, vi blir starkare här för var dag. Vi får tvinga oss att lyfta blicken, jag måste lära mig att imorgon är en ny dag hoppas det är så för dig imorgon och att det känns lite bättre ?

Det är så fint att vi har varandra och betyder så oerhört mycket.
Varsågod Bestemor❤❤❤Dessa är till dig

Det blir kanon att göra så.
Som du säger, inte överanalysera utan bara ta chansen när det passar fint. ?

Ha en mysig kväll och njut av helgen. ☀️??Azalea

Inte lätt vara naturlig när det känns som man ska dö av skam, men värt att pröva. Lite spännande också för chansen finns ju att det värsta inte händer om du frågar. Lite i förbifarten nja.... kanske är det bättre att vara naturlig, säga som det är . Man kan ju om man är riktigt modig även tala om att det känns lite jobbigt att fråga, men att det skulle vara trevligt att hitta på något tillsammans. Det är väl så kanske att man vill gardera för att inte dö av skam om man skulle få ett nej. Jag och många med mig känner nog precis som du att man duger inte riktigt till en man som är bra, men det gör man faktiskt om man bara vågar. ❤ .

Tack för fina ord!!! Jag antar utmaningen. Jag vet precis i vilken blomaffär blomman finns, en bild kom upp direkt jag läste...
Det stämmer verkligen att man kan inte leva någon annans liv... Idag har jag inte hört något. Första gången på 5 år vi inte hörts av. Jag låter det vila nu , han måste sakna något för att vilja göra en förändring. Men jag tvivlar..Kanske, kanske...Men det blir bra vilket som. Nu tar jag hand om mig själv.

Har möblerat om...städat, tänt ljus och gjort tee. Djuren ligger runt mig, man mår bra med päls runt fötterna. Regnet smattrar utanför.

Då har han ju en plan och måste dessutom inse att det finns ett problem. Annars behöver man ju inte ta ett uppehåll. Blir ju jobbigt att lova om man ej kan klara det sen... Vi får se vad som händer. Hoppas!
Kram och tack för pepp. Verkligen!

TACK ♥️ Vågar inte idag men någon dag framöver ska jag! Tror jag gör för stor sak av det. Man kan ju passa på när man träffas i jobbet och fråga, lite i förbifarten, om han känner för att hitta på något. Då blir det ju naturligt. ?

Jag vet på ett ungefär hur du kan känna nu. Tillåt dig att känna det du känner och pröva ta hand om dig med extra mycket kärlek. Var varsam med dig själv och jag tänker på sinnesrobönen plötsligt. Jag tog bort det religiösa ordet som jag inte tror på. En bra påminnelse tänker jag. "Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden."
Sänder en virtuell kram och jag önskar dig lugn och ro. Just nu.

Du är fin både på in och utsida så våga bara. Det kan vara det bästa du någonsin gjort och han kanske skulle bli så glad över att göra nåt tillsammans.

Go for it ? Azalea

Azalea och alla ni andra, alla vi som stundtals känner oss så små och ensamma...
Men jag har förstått att VI som möts här har ändrat riktning, tillåtit oss att börja växa....trots allt som drabbar oss!
Därför är det med en stor och varm känsla som jag skriver här.
Delar mitt innersta. Peppar andra ibland.
Vi har aldrig sett varandra-men vi känner så MED varandra.
Tack för vartenda ord, varenda tanke av stöd. Idag är det jag....som tar emot ❤