Senaste kommentarerna i forumet

Precis!!! Jag växlar mellan tre lägen, sörja ,ingenting och förbannad. Ja han kom med sjukdomen, föräldrar, släkt och hela djäkla landet har sjukdomen, alla är alkoholister! Blir galen! Inte konstigt ni förlorade krigen, ni var för tusan fulla allihopa brukar jag tänka. Har dock inte fattat bredden av det, har smugit sig på, jag har flyttat gränser hela tiden.
Det sistnämnda väldigt mycket. Det enda jag kände, som en liten, subtil varningsklocka- var att skriva äktenskapsförord före vi gifte oss så min borg har jag kvar. Tur var väl det.
Jobbigt för dig att han klamrar sig kvar i din hemort, jag är evigt tacksam att han är långt bort nu...Kan se honom i miljön om jag blundar men jag "känner" honom inte... Delar din känsla av att bli lurad, han var inte ärlig. Han smög, gömde och talade osanning. Fan!

1

Jo, jag gick tillbaka efter dyra löften om bot och bättring. Han gick till AA men föll tillbaka och blev elak igen.
Jag har hämtat mina grejer i hans lgh. Jag har skrivit till gemensamma kontakter och berättat om vad han gjort mot mig och att jag nu lämnat honom. Han skriver att han gått vidare med en annan så som han gjort varje gång han super, vilket jag aldrig får reda på om det är sant eller inte men det spelar ingen roll längre. Det är över och sorgen över allt sköljer över mig. Ångesten har grepp om mig och jag har ont i magen för allt. Vill inte vara stark längre och är bara en människa med känslor som känner så sviken och förd bakom ljuset.

EsterHanna. ? Som jag ser det gjorde du vad du behövde göra för ditt välmående. Man gör mycket för den andra. Man vrider ut och in på sig själv. Stångar huvudet i väggen. Inget händer. Men - en dag tar den orken slut. Vi människor är inga robotar som orkar med hur mycket som helst. Vi har en gräns, och dit har du kommit.

Du kanske undrar om du kan/kunnat göra mer för honom. Tänk i stället i så fall på vad du har gjort för honom. En tanke jag har bara ... För jag är övertygad om att det är en hel del! Och försök "ge dig en klapp på axeln" för att du funnits där.

Vad jag tolkat utifrån det du skrivit i dina inlägg hade du dragits ner i ett svart hål, eller snarare ha dragits ner ännu mer om du fortsatt med honom.

På sidan av, men kommer att tänka på att jag tycker mig förstå att alkoholister visar samma drag som narcissister ... Har läst lite om det, det är "jag jag" och allt elände skickas över på andra. Och man ser enbart sitt eget perspektiv.

Jag önskar att den dagen kommer fort då du känner ro i själen, och kan slappna av. Att känna trygghet i dig själv.

Kämpa på. En dag i taget.

För mig är det också den känslan jag brottas med, upprättelse och att den sjuka tar åtminstone ansvar för den som är närmast, nån j.. gång. Har förstått att det får man i regel inte, men det köper inte jag. Det är som du skriver en sån förbannad sorg och chock, förstår det som att ni inte heller har varit tillsammans länge och att din man kom med sjukdomen. Jag har känt mig så lurad in i något som jag inte ville ha eller visste. Och sen är det vi som ska ta skiten, ansvaret. Skönt ändå att du har kunnat skicka iväg din man, min klamrar sig kvar i min hemort 45mil hemifrån, han har inget umgänge och dom flesta på byn vet vad han har ställt till med. Jag har kommit fram till att det här har skadat en så mycket med all oro, svartsjuka ilska så man kommer aldrig bli den samma, det gäller att inte gå rakt in i kaklet utan försök att påminna dig att det är inte ditt fel och det är inte mycket vi kan göra åt sjukdomen. Kämpa ❤

Jag vet... fick en lite släng av "jag då?" när han ringde...fattar att han inte reflekterar över mig. Kände mig så sviken, alla drömmar... Han är helt borta. Fattar inte att det går så fort. På något sätt är det väl jag / vårt liv här som har håligt i hopa honom. Förut!

att det gått så långt. Beklagligt. Att det gått så att han är totalt i botten.

Att inte reflektera hur du har det... Verkar som att han inte kan reflektera över situationen över huvud taget i och med att han verkar helt "borta".

Kompisen ringde. Får med honom till läkare i morgon. Berättar att han är helt nere, och då menar jag nere, ligga på parkbänk-nere... För tre veckor sedan jobbade han, hade en anställd och dansade i köket... HUR kan detta hända?

Mannen ringde mitt i natten, full som en kastrull och sa att idag skulle han ut ur huset, föräldrarna slänger ut honom. Inte en gång har han reflekterat över hur jag har det och hur jag fixar all skit han lämnade efter sig... Ekonomiskt, känslomässigt och ...ja ni vet. Handlar om honom. Bara honom.

Han är lite störd över att jag har kontakt med kompisen, vad jag vet och inte... Eller så är det ett hopp hos honom att jag faktiskt bryr mig lite... Hur orkar man? Blocka på kvällar och nätter känner jag i alla fall, orkar inte vakna av hans fyllesamtal.

Jag lämnade för 6 år sedan men hm plågar mig fortfarande med elaka sms. Han vill kontrollera mig, om jag inte svarar på en gång så börjar han tracka mig el ringa.
Kan också drömma mardrömmar ibland. Det är sjukt vad de kan ställa till!! Mitt ex har också nästan obefintlig kontakt med våra barn.tror han dricker varje dag o ibland när jag pratat med honom sluddrar han så det inte hörs vad han säger. Tror också det blivit värre när hon arbetar hemifrån..
Ta hand om dig ?

Vad ska de höra den dagen inga pengar finns kvar att köpa alkohol för ? Vad bra att du kan använda ilskan som motor för att ta tag i saker. Du är superstark ! Att beta av checklistor ger någon form av trygghet och riktning och jag tror det är därför jag tycker om det också. Hängmattor är magiska, njut !
Kram och godnatt ! Blade Runner

Tack för råd om Al-Anon online ??
Ska kolla upp det.
Hoppas allt är bra med dig!
Kram?

För att du delar med dig!
Det låter som du har haft det väldigt tufft men att du kommit långt som kan säg ifrån o inte göra något som du inte vill.
Jag har också levt med en alkoholist o narcissist i över 20 år o har också barn med honom.
Är fortfarande inte fri från honom fast vi varit ifrån varann i snart 6 år
( har en tråd som heter ” min sambo är alkoholist) vi har två vuxna barn som sagt upp kontakten m honom.
Jag måste ha kontakt m honom pga att vi har en hund som vi måste hjälps åt med. Han skriver Elaka sms som jag lärt mig att Ignorera så gott det går. Svarar jag så fortsätter han bara. Bästa sättet har jag kommit fram till är att svara kort el inte alls ( gråstensmetoden)

Det är svårt att få min pappa att få min bror att flytta för min bror är så bra att manipulera så pappa tycker synd om honom. Ringer jag sov så kommer de kontakta pappa o han kommer antagligen säga att det går bra..
Jag har en vovve som sagt så jag är ute o går varje dag. Men ska försöka tänka mer på mig själv men det är så fruktansvärt svårt!
Tack så jättemycket för goda råd
Ska försöka ta till mig av det ??
Kram ?

Kan bara rekommendera det BladeRunner?Min hängmatta var den bästa presenten till mig själv.
Jag jobbar vidare med min checklista och har nu värderat huset och imorgon är jag ledig och ska ragga runt på bankerna och skaffa lånelöfte på de olika.
Känns så skönt att pratat med advokaten och få en lista på vad som ska fixas. Jag funkar bättre då när jag kan bocka av efter hand.
Det går framåt, långsamt, men jag önskar att det kunde gå snabbare så jag kan lämna allt bakom mig.
Men en sak i taget så blir det ett steg närmre.

Jag får mer gjort när jag är förbannad och det är jag nu så det är bara att smida järnet medan det är varmt. Behöver lite ilska för att agera tror jag.

Mannen har stuckit hemifrån och checkat in på hotell med gångavstånd till bolaget....... smidigt.
Bränner några tusen per dag nu på sprit och boende. Är ju helt galet?
Men under den tiden jobbar jag vidare med mitt.

Må väl ?Kramar från Azalea som mår rätt väl ändå?

Kanon att testa hur det funkar, sen vet man.
Så skönt att släppa kontakten lite och fånga upp dig själv istället. Du är så bra och jag blir så glad över det.
Perfekt att gå och prata också. Jag har gjort det ett tag och det är så himla nyttigt att få input och vägledning i dina tankar.

Säger bara en sak: Härligt och bra jobbat????Azalea

Fortfarande efter 6,5 år så är han tyvärr kvar i mitt huvud på ett negativt sätt.Vi levde ihop i 28-år.Känt varandra sedan vi var barn.Drömmer ofta Mardrömmar om honom än eller jobbiga saker som hänt som jag förträngt eller glömt som förföljer mig än poppar upp i huvudet alltför ofta tyvärr.Mår ändå väldigt bra i livet så förstår inte att det inte slutar plåga mig .....Får höra att han nyligen var så full redan på fm när systemet öppnade att han knappt kunde gå.Han har jobbet kvar,har sin nuvarande fru kvar än så länge.Han har dålig relation med alla våra stora barn.Blir sämre o sämre.Önskar bara att han försvann ur mitt liv inte bara fysiskt men också psykiskt.Så drygt......

Har inte hört något idag. Kompisen har inte ringt ännu... Ja ringde min man vid lunch. Full. Som en ...ja han kunde prata men inte mer. Han gick inte att resonera med. Jag vet inte, men förut var jag mera arg...Sup då!

Nu efter kompisen hört av sig så tändes det ett litet hopp...En liten chans. Det blev genast lite jobbigare då. En annan känsla är, om han tar rehab och blir ok... Ska vi leva i hopa då? Vågar man det? Vill jag ta chansen igen? Ska jag tillbaka på ruta ett då igen att försörja någon som bara ställer till det för sig.
Skäms lite för den tanken och känslan.... :/

Jag sörjer honom. Han kommer dö. Han plågas nu, plågar sig själv till döds. Ingen kommer göra något. Att det skulle sluta så här, så förtvivlad-arg-uppgiven. Värker i hjärtat.

Säljer saker. Ska få i hopa till det värsta, sen spara lite och åka en dag på spa med dottern... Bara ska!!!
Sjukade mig i morgon. Måste få andas en dag.

Jag våndades så länge innan jag bara en dag postade pappren.
För oss finns ingen väg tillbaka utan jag kände bara ilska och vanmakt och var ledsen om vartannat.
Det är ett steg att ta men jag gjorde det mycket för mina barns skull även om de är vuxna och inte bodde i det.
Jag höll på att gå under och det kändes inte rätt att mina barn skulle se detta samt att jag var rädd att de till slut inte skulle orka med mitt medberoende.

Jag är långt ifrån klar än men skilsmässan är igenom och nu blir det bodelning.
Jag har valt mig och mina barn och livet framför det destruktiva och det kommer att bli bra.

Ingen ska få behandla sin fru eller man på det viset, med fula ord eller handlingar. Man förtjänar någon som uppskattar en.

Skickar dig kramar och energi från Azalea???

Det verkar vara ett låst läge för samtal och förståelse. Självklart ska du inte tillåta såna elakheter som han häver ur sej.
Jag tänker att du helt " enkelt" skickar in ansökan om skilsmässa och ansökan om bodelning. Ni har inga gemensamma barn så det går igenom direkt.
Du ska inte ta emot mer elakheter nu. Diskussionerna ska ni inte ha på tumanhand. Utan du ska söka upp en advokat. Alla kostnader kommer ni att få dela på. Men du slipper tappa kraft på meningslösa diskussioner. För mej låter det sannolikt att det blir du och pojkarna som får bo kvar om du har ekonomiska möjligheter.
Mitt råd är att du tar de stora kliven nu direkt, undvik diskussioner och gräl som följer.
Det kommer bli bra!

Försöker nå fram, samtal igår. Han frågade om han ska med och fira min mamma och svärmor i helgen, nä jag tror inte det va.
Igår kväll känner jag ilskan komma, jag började prata och jag sa att jag har blivit kallad för fitta för sista gången, han börjar höja rösten och jag ber honom hålla käften. Han säger att han ska bo kvar och jag säger att jag ska bo kvar för jag har barn. Sen går han och lägger sig. Japp det var den kvällen, hallelulja ?

Ja det har jag mfl trott också, men antagligen är det vita knogar som gäller. Om jag är frustrerad, arg över det som varit så blir han 5 gånger argare. Jävulskt skumt skam och skuld beteende, men nu är det på gång, jag har sagt dom magiska orden att nu räcker det, jag vill skiljas

Halloj,
Nu har jag utvärderat att blocka exet i två veckor och det har gått jättebra . Känner enbart lättnad och skapar distans till honom som ger utrymme att tänka på mig och barnen. Igår fick jag plats för enskilda samtal hos en psykoterapeut på Ersta och ska gå där en gång i veckan hela hösten. Det känns så bra och då får jag möjlighet att utforska mitt inre och hitta mig själv. Kram till er alla !
Blade Runner

Och vad bra att du fick svar på advokatens frågor . Har du haft möte med banken om lånelöfte ? Det är Ytterligare ett steg i rätt riktning. Att få ett juridiskt avslut kan klippa band och hjälpa dig att skapa lite mer distans från djävulsdansen. För mig har exets flytt och att jag nu tagit över huset varit fantastiskt. Lycka till och ett steg i tacket, ett delmål i taget . Kram Blade Runner

Så skönt med kompisen hemmavid så du fick lätta på bördan. Håller så tummarna att han hoppar på rehab, för hans skull och för din. Svårt med mindfulness el yoga när man är superstressad med ångest, jag hör min syster, hon brukar säga, sov, ät och drick. Där är jag. Min man vägrar lämna hemmet, jag sa att då får jag väl växla upp. Hoppas du snabbt får besked så du vet vad du har att förhålla dig till. Va rädd om dig ?

Det låter magiskt med en strand du hittat där du finner lugn och känner dig trygg. Jag har också plöjt böcker i sommar och kramat träd och vandrat :-). Att gå barfota i gräs är också läkande , pröva vet ja !
Kram och fortsätt göra det du mår bra av. Blade Runner

Ringer och är full, super utan stopp.

Kompisen ringde. Han hade lyckats haffa honom utanför supar - stället och han var så pass att han kunde prata. Han hade erbjudit honom att komma hem till honom i morgon så ska han hjälpa honom med till läkare som skriver in på någon sorts rehab som är ca 4 månader... De kör hela kittet, psykologer, terapi osv osv...
Han hade varit stenhård mot honom, sagt att han måste vilja-annars är det graven han har framför sig. Vi kommer inte putta på, HAN måste vilja. När han började gråta om dottern, sa han bara iskallt "lägg av, du hämtade din dotter och var stenfull, så bara lägg av det där"

Min man var helt chockad när han förstod att jag/vi hade pratat och "outat" honom, vi visste, hans kompis (som han ser upp lite till) visste ALLT!!

Hela ridån föll...

Vet inte vad jag känner nu... Tar han det eller tar han det inte? Hans föräldrar super lika mycket dom, de är bara glada någon sätter flaskorna på bordet, de kommer aldrig hjälpa honom.

Han får en chans, en enda-tar han den eller inte...

Jag känner ingenting just nu...Behöver inte stressa, tar han rehab så blir han borta länge...tar han det inte blir han borta ännu längre. Säljer hans verktyg nu, måste få i hopa pengar. Soffan åker i morgon, tar in den gamla igen. Jobbar. Försöker stilla hjärnan. Mindfullness skrev Tröttiz, blir stressad av bara namnet, var ska jag börja?

Kändes bra att prata med kompisen i hembyn, undanhöll inget, fasaden var totalt nere. För första gången... Skönt!
Nu ser vi vad som händer i morgon...