skrev Fallmalm i Vad klassas som att dricka "för mycket"?

Hej.
Första gången jag är inne här men känner att jag behöver hjälp.
Min man 40 år, han ljuger om att han köper alkohol. Han ljuger om att han dricker fast jag vet att han gjort det. Han smyger med att han dricker. Han kan blanda en vodka cola grogg och smyga med den och säga att det bara är cola och sen blir han helt plötsligt berusad.
Jag har talat med honom så många gånger. Jag har frågat honom om han har problem och till och med om han är alkolist. Han säger såklart nej.
Det värsta jag vet är när man ljuger. Jag trodde han älskade mig. Det kanske han gör, men han väljer ändå att ljuga för mig. Idag sa han att han skulle handla mat, vilket han gjorde. Men en vän till mig såg honom inne på Systembolaget. Jag frågade honom om han varit där. Han sa såklart nej.
Jag vet inte vad jag ska göra. Finns det någon med liknande erfarenheter? Känner mig hjälplös


skrev Azalea i Slut på lugnet, vad kommer att hända nu

Tack för dina ord. De får mig att känna lite styrka igen nör jag vacklar.
Tänkte idag på att jag har två lediga, fria dagar och sen blir det väl ett halvår slitsam tid men sen kan jag vara helt ledig så länge jag vill.
Svindlande tanke och hoppas verkligen jag orkar igenom det.
Mina vandringar i skogen hjälper till att hålla kompassen i hjärnan på rätt håll men till hösten kommer det bli tuffare.

Jag är glad att min tråd kan ge några bra tankeställningar och för mig betyder det mycket att få input och stöd.

Stor kram till er alla ?Azalea


skrev Rosette i CDT

Du har startat en tråd här och funderar över en provtagning. Gissningsvis är provet inte ditt utan någon anhörig till dig eftersom du skriver här. Oavsett hur det är brukar läkaren kunna ge lite information om hur en ligger till och vad som behövs för att nå värden som är bra. Tryggast svar får en alltid av den som udnersöker en. Om det är en närståendes prov och det oroar dig är det såklart tufft, inte konstigt att du söker information och kanske vill veta "hur illa är det". Samtidigt om personen tagit testet är det för personen är igång i en förändring, eller i alla fall har träffat någon, fått provresultatet information om det och kanske bearbetar vad det betyder.

Om du vill fortsätt gärna läsa och skriva här, ibland kan det vara hjälpsamt att skriva av sig lite som en dagbok, läsa andras inlägg eller såklart få stöd av andra här inne. Ibland tar det lite tid att få svar i sin tråd och då kan det vara bra att skriva flera gånger.

Hoppas något i mitt breda svar här ändå blev hjälpsamt för dig, ta hand om dig!

Varma hälsningar,
Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet


skrev nystart i Slut på lugnet, vad kommer att hända nu

Tack till alla er som svarade på min fråga, det verkar vara skrämmande liknande beteende från "era" alkoholister som med "min" narcissist.


skrev Självomhändertagande i Vad klassas som att dricka "för mycket"?

Hej, även om vi inte vet mer än vad vi gör om varandra så vill jag säga att jag gärna är din vän.

Jag vet att det ibland kan vara stärkande att ha någon som lyssnar och som svarar ifall det är något. Genom att vi skriver som vi gör fick jag också en väldigt större förståelse för min relation till min vän som upplevde det som du har gjort/gör med dina föräldrar.

Min vän lyssnade på mig och hon förstod mycket tidigare än jag själv, att jag levde med en alkoholist.

Du skriver " Sedan frågade hon hur jag mådde. Svarade att jag inte vet och att det inte spelar någon roll iallafall. "

Det spelar stor roll hur du mår och du har inte tillåtit dig att känna efter, då du har tagit ett stort ansvar. För andra.

Därför så säger jag till dig, att börja känn. Lyssna inåt. Prova gärna yoga och/eller mindfulness. Det finns massor med appar som är gratis eller genom youtube. Om det skulle kännas jobbigt, som det kan göra, då är det bra att du har någon att prata med.

Jag är så glad för att du har vänner nu. Alla borde ha minst ett par vänner var. Det är tyvärr inte så. Men jag tänker finnas länge till och så länge detta forum existerar.

Mina föräldrar har inte druckit, men de arbetade mycket och jag hade en trygg uppväxt, men jag visste nog inte hur jag mådde, då jag tog på mig att jag skulle hjälpa alla andra.

Jag förstår idag att jag inte visste hur jag skulle vara för mig själv och ta hand om mig. Jag har ju förmodligen adhd så jag har varit väldigt rastlös, har inte studerat som jag borde.

Men jag studerar nu och det är aldrig försent med något.

Vill bara uppmärksamma dig om att att känna efter.

Fråga gärna dig själv lite då och då frågor som;

Hur mår jag idag?

Vad behöver jag just nu?

Vad kan jag göra för att jag ska må bra, just nu?

Vad vill jag?

Och känn efter vilka behov du har, när du är törstig, hungrig, trött, uttråkad, glad, ledsen och vad skulle du må bra av när du känner på ett visst sätt.

Jag har en jämnårig vän som inte vet vad hon vill. Hennes son som är tonåring frågade henne nyligen, "vad vill du själv?" när hon berättade om en sak hon skulle göra som skapade lite stress för henne.

Jag tar för givet att om en har passerat 40 år så vet en vad en vill, men det kanske är så att jag vet för jag har jobbat medvetet med själv i mer än 20 år.

Vi är alla olika. Det viktigaste är att du lyssnar på dig själv. Vad som passar dig. Jag kan bara ge dig tips, som jag önskar att jag hade fått när jag var yngre.

Ta hand om dig och ha en fin dag!


skrev Azalea i Sambons drickande

Nej jag bad om att vara anonym och det respekterade dom.
Företag har ett ansvar över sina anställda och det beror kanske på hur stora de är men de flesta ska gå en policy hur de ska hantera ifall en anställd har ett beroende. Det klassas ju som en sjukdom och det kan man inte avskeda någon för att de har.
Det krävs först att det går gjorts åtgärder för att hjälpa dem. Den beroende har också ett ansvar och han får troligtvis skruva på ett kontrakt där han förbinder sig till tester, kan vara både blodprov och annonserade blåsningar i alkometer.
Det kan och bör också innefatta behandling av något slag.
Min man fick först samtal på något som heter " En dag i taget" i 40 veckor
Han föll tillbaka i missbruk igen och fick sen 5 veckor på Nämdemansgården.
Hade han inte accepterat behandling så hade de kunnat avskeda honom.

Så mycket beror på företaget men de är skyldiga att göra en hel del och de ska även respektera att du vill vara anonym. De kan säga att de har fått signaler eller själva märkt det.

Hoppas att du vågar.......Det var tufft att ta steget att berätta men det var helt klart det rätta. Det är ju det vi medberoende ofta gör : gömmer, slätar över och skäms.

Stor kram från Azalea?


skrev Längtarbort i Sambons drickande

Tack för svar Azalea ?

Berättade chefen för din man att du kontaktat honom Ang alkoholproblemet? Om ja hur tog din man det?
Kram Linda


skrev Flowerchild_ i Vad klassas som att dricka "för mycket"?

Det där med vänner har alltid varit svårt för mig. Har aldrig tillhört någon speciell grupp eller haft gott om vänner eller ens några nära vänner utom typ en. Senaste 2 åren har det dock ändrats och jag känner äntligen att jag umgås med dem jag vill umgås med och trivs med. Dock känns det ganska overkligt och som om jag inte förtjänar mina vänner. Något intressant är att majoriteten av mina vänner har mått / mår dåligt. Antingen är det extremt vanligt eller så drar jag till mig folk som gör det.

Hon fick börja med antidepressiva (tror det var sertralin) i början av juni och jag hoppas verkligen att det gör någon skillnad. Hon är min äldsta vän som jag haft sedan jag var 3. Trots den enorma mängd tid vi har spenderat tillsammans har hon aldrig heller riktigt tänkt på mina föräldrars drickande. Senaste året har hon dock börjat se att hennes pappa också dricker för mycket, även om det inte är lika mycket som mina föräldrar. Sedan 2016 bor vi typ 1,5 h från varandra, vilket har lett till att hon spenderat flera dagar här och tyvärr råkat se ett av mammas värsta fyllegräl med mig och några dramatiska campingkvällar. Det faktum att hon fortfarande är vän med mig efter det gör att jag aldrig, aldrig skulle lämna henne för något. Jag tror och hoppas att det kommer en tid då hon mår bra igen.

Har skrivit dagbok i snart 4 år nu. Väldigt intressant att läsa gamla grejer. Även om jag har en förmåga att gärna utelämna det dåliga när jag skriver i dem.

Hade ett samtal med en av mina närmsta vänner häromdagen. Helt oplanerat. Det började med att hon glömde ta sina antidepressiva tabletter och då blev nedstämd. Sedan när det var bättre sa jag att jag märkt att hon inte var helt på topp. Då berättade jag om min vän med är deprimerad. Vännen jag pratade med har själv varit deprimerad och var därför väldigt förstående. Sedan frågade hon hur jag mådde. Svarade att jag inte vet och att det inte spelar någon roll iallafall. Har så fullt upp med alla andra att jag inte vet och inte orkar bry mig. Sedan berättade hon om sina föräldrar uppväxter. Båda hennes föräldrar är uppväxta med en förälder som drack för mycket. Hennes mammas pappa är nykter nu medan hennes farfar ej är det. Men hon var så genuin i vårt samtal och sa att jag alltid är välkommen hos dem. Hade egentligen velat prata med hennes föräldrar om mina, om det inte var för att de på flera olika sätt känner mina föräldrar och mammas syskon.

Känns jätteskönt att det är mindre för pappa faktiskt. Även om det är det första som tas fram när han kommer hem. Mamma dock börjar få problem då hon inte kommer till systemet när pappa jobbar och bussarna går sällan. Hon hade tydligen försökt få sin syster att köpa åt henne.

Oavsett vad så har jag hopp inför framtiden trots att detta året varit det näst jobbigaste i mitt liv, om inte det jobbigaste. Men någon säger mig att hösten blir bättre. Lite avstånd härifrån kan nog få mig att se saker på ett nytt sätt.


skrev Azalea i Slut på lugnet, vad kommer att hända nu

Helt rätt?
Låt oss njuta av det vackra och ta ett par djupa andetag. Det ger kraft som inget annat kan.
Kram Azalea ?


skrev Morgonsol i Besatt

Nordäng 67
Ja inser ja behöver jobba med mig själv. Känns skönt o kommit till den insikten . Ja är viktig !


skrev Morgonsol i Besatt

Tack gros19.

Ja läser i böckerna från Alanon där ja varit med tidigare i livet. Sen har ja terapeut o vänner och nu er i detta forum som verkar jättebra !! Idag ringde ja min särbo därför fick nys om att han gett upp. Han lägger in sig på beh. Hem nu sedan ja vägrat prata med honom på telefon utan blockat honom i över 1.5 mån. Hot haglade men ja bestämde mig för o inte ge vika o det gav resultat! Han saknar mig o kan inte leva utan mig så nu tar han fighten med sig själv. Ja ber att det ska ge något. Han vill inte leva det liv han gör. Fy fan vilken tortyr känslomässigt att vägra prata med den ja älskar!! Men läst " djävulsdansen " o.där står klart o tydligt. Ge inte vika!! Bered dig på.hot osv men ge inte vika!! Ja klarade det !! Tog tillbaka delar av min självkänsla. Så nöjd med mig själv !!


skrev Bestemor i Orkar inte

Min man jobbade borta i ca 20 år, jag fattade aldrig att han drack på veckorna! Men det blev uppenbart när han fick jobb på orten, han dricker ju varje kväll!!!
Bra att du hittat hit, många har liknande erfarenheter.
Jag har själv druckit för mycket, ja varje kväll med honom. Inget att rekommendera.
Nu har jag själv stöd med både medicin och terapi. Jag känner mej på rätt väg.
Men då blir ju obalansen än mer tydlig!
Kanske är det så för dej, att bara han dricker?
Håll ut i din nykterhet i så fall.
Jag är med i en utbildning för anhöriga på 1177. Det tycker jag är bra.
Min man är " bara" psykiskt otrevlig, men jag har ändå pratat med en vän så att jag har nån stans att ta vägen om det känns övermäktigt nån gång. Jag har fått en nyckel dit.
Så, hitta dina egna vrår dit du kan dra dej för att vara ifred. Kanske har du djur att umgås med? Eller ett ställe utomhus som är lite
" bara ditt"
Att gå undan när otrevligheter börjar är bättre än att försöka svara.
" vi pratar om det imorgon istället"
Min mans onykterhet gör mej först irriterad, sedan orolig å sist rädd. Han blir så förändrad.
Hur känns det för dej?
Ikväll sitter jag hos mina djur, maken drack, å somnade tidigt..skönt.
Jag försöker att uppleva det som är fint JUST NU.
Ingen idé att vara besviken, arg, ledsen på en sovande full make.
Nu ut till solnedgången. ?‍♀️


skrev Bestemor i Slut på lugnet, vad kommer att hända nu

Att få leva sitt eget liv utan påverkan av alkohol eller droger. Varken från eget missbruk eller nån annans.
Hur svårt kan det va?
En självklarhet och en rättighet!
Vad gör att det är så svårt att sluta låta sej påverkas? Vi kan väl inte vara HSP-personer
( högkänsliga) allihop?
Just nu är kvällen vacker, TROTS att gubben sitter inne och dricker, men skitsamma!
Kvällen är vacker - tid för att ta in det fina i själ och hjärta ?


skrev Bestemor i Dubbelheten

Helt rätt det du säger!
Min terapeut har semester, jag är verkligen nyfiken på mitt inre. Vad som triggar mej. Jag har plötsligt börja äta glass....
Tack för din uppmärksamhet och varning. Medberoende är det sista jag vill vara. Inte bitter heller!
Nu släpper jag taget- mitt liv ska fyllas av insikter, kunskap, trygghet, ro, kreativitet och skapande


skrev Nordäng67 i Dubbelheten

Tycker du ska lägga all fokus på dig själv. Du har vuxna barn och då kan du verkligen fokusera på dig själv. Tror det är lätt att byta från ett beroende till ett annat. Om jag förstått dig rätt så har du själv haft ett problematiskt drickande. Lätt gjort att byta vinet mot att knarka kontroll över din man. Själv är jag medberoende sedan barndomen. Sedan jag kom till insikt och började jobba aktivt med mitt knarkande av osunda relationer har jag haft perioder av annat. I höstas drack jag t.ex. för mycket vin. Börja resan i ditt eget inre istället och släpp makens problem till honom. Du har dragit ner på ditt vin drickande men gå till botten med vad som gjorde att du drack för mycket. Min erfarenhet är att det inte räcker att bara sluta med sin drog vad den än må vara. Man måste jobba med det som gör att man är en beroende person. Läste en intressant artikel om viktminskning för överviktiga (maten är en drog). Jag är själv inte just överviktig men tyckte upplägget var intressant. Dom som hade fått psykologhjälp i kombination med kost-och träningsrådgivning lyckades MYCKET bättre med att att minska vikten och också hålla den jämfört med dom som "bara" tränade och åt nyttigare. Kram


skrev Bestemor i Dubbelheten

Han " jobbar hemifrån "
Skyller på dålig sömn.
Inte en kommentar eller reflektion kring händelsen som han orsakade. Ja, jag tror knappt alls att han har " fullt upp med sej själv". Finns ens någon självmedvetenhet hos en alkoholist?
För mej har han blivit en allt mer tydlig alkoholist i alla sina beteenden. Även som nykter.
Som det här med den sociala kompetensen.
Minnet är också klart påverkad.
En fundering, som känns lite ful..
Jag känner/ är bekant med hans företagsläkare. Är det fel att jag kontaktar henne för att be om uppföljning av tidigare hälsoundersökning? Risken är att han då förlorar jobbet är jag rädd. För arbetsgivaren får ju veta det då. Han är relativt ny på jobbet i ett företag som just nu säger upp folk.
Eller finns det en annan " bakväg" att gå?
Kontakta hans läkare? Vi har samma hälsocentral.
Att JAG skulle få honom till undersökning är omöjligt. Han struntade i uppföljning av ett PSAprov i 6 år!!trots väldigt mycket tjat. Nu har han dåliga värden, måste kolla varje halvår, ja lycka till....jag orkar inte tjata
Vem ska sticka hål på hans skal?


skrev Azalea i Dubbelheten

Att din katt har kommit hem igen. Så orolig man blir över sina djur när något händer.
Håller med Självomhändertagande, ta han om dig idag och mys med katten.
Lägg din kraft på det istället och släpp mannen. Han har fullt upp med sig själv förmodligen och det tar nog mer energi från dig att diskutera med honom än det ger dig.
Mys med kisse och hoppas att du får en fin dag.
Kram Azalea?


skrev Bestemor i Dubbelheten

Kollade efter katten om och om igen....
Nyss kom den hem ?
Ingen ursäkt eller kommentar från "han som i fyllan släppte ut den"
Bara att han sovit dåligt eftersom en av våra andra katter stört honom och krafsat på dörren!
Jag känner mej ihålig av trötthet. Ska göra som du säger, inga krav idag. Hoppas bara att han åker till jobbet som han skulle och inte
" jobbar hemifrån"
Nu behöver jag egentid.
Ikväll kommer barnbarnen för att umgås utomhus. Det vill jag orka!

Makens sociala kompetens har sjunkit avsevärt. Han tycks bara orka korta stunder som nykter. Går ofta undan och vilar. Deltar inte i längre samtal. De brukar bli både djupa och analyserande med mina vuxna barn blandat med skratt och humor som han inte tycks förstå heller.

Jag har äntligen fattat att han har druckit mycket i många år, tidigare hade han jobb på annan ort. Ja under 20 års tid sågs vi mest på ledigheter och helger. Då Drack ju även jag.
Den förändring som skett är alltså inte så plötslig som jag har trott. En ny insikt, men än mer skrämmande eftersom HAN har 0 insikt.
Intressant att ta del av er andras erfarenhet, men det skrämmer också. Känns som att de flesta, om inte alla slutar med skilsmässa.....
Av 2 onda alternativ så är det väl iofs att betrakta som en självbevarelsedrift att beundra.
Men finns det tillfrisknade alkisar som lyckats behålla sin familj?


skrev Självomhändertagande i Dubbelheten

Jag hoppas så mycket att din katt har kommit hem nu. Lilla vännen. Gå därute med en tratt...

När katten kommer hem så hoppas jag att ni båda tar en dag på soffan och vilar och återhämtar er. Har du någon film, bok, serie eller vad som helst som du tycker om och slappar välförtjänt. Korsord, sticka, måla, baka? Kanske katten behöver extra mycket närhet idag. Bra för dig också. Närheten med en katt.

Gör något du tycker om idag och ta hand om dig!


skrev Bestemor i Dubbelheten

Det är inte alls enkelt det här med att prata med en alkoholist typ
" dagen efter"
Ikväll undrar jag om han överhuvudtaget kommer att kommentera att han släppte ut vår sårskadade katt med tratt om halsen!!!
Själv gick han å la sej kl.20.00.
Jag har letat och hittar inte katten...
Hur mycket vett försvinner i fyllan? Minst 2 flaskor på 3 timmar. Total personlighetsförändring till Besserwissertypen ?

" Du har verkligen problem, Jaaag har inga problem "
Säger han innan han går till sängs.
Funderar på att sova på soffan....hålla koll på katten.....
Ganska less just nu


skrev Bestemor i Dubbelheten

Din signatur blir mitt svar,
Jag vill ta hand om mej själv! Bygga upp min inre styrka och trygghet.
Stå stark i situationer där det krävs styrka och uthållighet.
Vara sårbar när det finns någon som tar emot mej.
Inte blicka så långt framåt ( varför man nu gör det i min mogna ålder)
Rikta min energi dit den tas emot med glädje. Ibland helt enkelt till mej själv.
Inse att jag inte kan förändra eller påverka andra ( tex maken )
Välja glädjeämnen som finns i min närhet.
Uthållighet Tålamod Självmedkänsla


skrev Rosette i Var hittar jag hjälp på engelska?

Du vill hjälpa någon med lite tips kring vart hen kan vända sig för hjälp på engelska. Lite beroende på vad personen vill, träffa någon, prata med någon i telefon, arbeta över internet så tänker jag att möjligheterna kan se lite olika ut och även i vilken kommun. Det låter på din beskrivning som det till en början nu är att ta reda på om det finns och vad kanske. Alkohollinjen, en nationell stödtelefon har möjlighet att ha samtal på engelska som ett förstasteg kanske, https://www.alkohollinjen.se/ (går att översätta sidan till engelska om hen vill läsa själv).
På flera mottagningar finns möjligheten att behandling ges på engelska och det går nog att höra med den mottagning hen skulle vilja gå till om det är möjligt. Om du vill kan du också hänvisa personen att skriva till oss (då först skapa ett konto) under fliken "frågor", vi kan svara där på engelska och ge de hänvisningar och tips vi har.

Hoppas något av detta blev hjälpsamt! Kanske kommer du få fler tips här eller om du läser runt ser tips här på forumet.

Varma hälsningar,
Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet


skrev Rosette i Orkar inte

Du har hittat hit och berättar hur det är med din man. Han dricker för mycket och är elak mot dig, uttrycker saker som att du inte visar honom kärlek och liknande. Tufft att höra och tufft att leva nära någon som dricker på ett sätt som skapar en ständig oro.

Du sätter ord på att han straffar dig för saker och trycker ned dig, det är en psykisk misshandel du beskriver. Även om han är fin, har en ryggsäck med svårigheter och du har förståelse för vart detta kommer ifrån så är det ju inte okej och svårt att ta emot även sen när det fina väl kommer.

Det finns hjälp för honom att få om han vill ta emot den för sitt, du har försökt att påverka honom men han skjuter det ifrån sig. Klokt att du hittar sätt att få stöd. Både att du tagit steget att gå till en anhöriggrupp och nu också börjat skriva, och kanske läsa här.

Om du tänker att din partners humör kan eskalera och att han kan bli eller är hotfull vill jag gärna rekommendera dig att ringa kvinnofridslinjen 020 50 50 50. Dit kan en ringa oavsett om det är fysiskt eller psykiskt våld, anonymt, kostnadsfritt, dygnet runt.

Ibland tar det tid innan en tråd får fart och en kan behöva skriva flera gånger. Om du vill, skriv mer, berätta så kan vi ge dig stöd.

Ta hand om dig!

Varma hälsningar,

Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet


skrev Bestemor i Dubbelheten

Svarar bara kort nu
Ställ inte frågan, du vet ju! Varför kontrollera? HELT RÄTT - jag ska ta till mej det rådet!
Varför ha 2 liter Rosé hemma? Inte ett vettigt svar kan jag ge, såg väl framför mej 1 glas rosé med jordgubbar i solnedgången. Men under de veckor de låg i kylen så ville jag inte ha dem. Borde ha hällt ut dem istället. Förr eller senare har ju nån av oss ramlat dit. Nu slapp jag och kan skylla på maken.
Bara förändra mej själv!
Inte tappa fokus, utan helt gå in för mitt eget läkande och inre styrka!
Känslor av vrede och besvikelse mot maken ger absolut ingenting. Bara ett konstaterande får räcka.
Hoppas bara på ett accepterande från hans sida att jag drar mej undan när han väljer att dricka. Jag tänker inte spela med i hans spel. Låtsas vara glad, se förändringen innan det tippar över, eller han somnar.
Ska försöka att prata med honom igen, rakt på sak, vad som gäller när han väljer att dricka sej full.
Tack för fin respons!


skrev Exhale i Någon som lämnat och ångrat?

med din längtan och med din sorg. Bara du kan veta.

Men i slutändan. Handlar det om närvaro tänker jag. Och för en kärleksrelation är det grunden. Iaf i längden. Alkoholen gjorde dig illa därför sa du nej till den. Den finns kvar. Den kommer göra dig illa igen. Det är en tredje part i relationen. Oftast mer meningsfull för den som brukar än själva relationen till en människa. Alkoholbruk är en sjukdom som sätter käppar i hjulen för relationer.

Det du känner är kanske sorg och saknad. Så känner jag ofta. Det är svårt att slitas från någon man älskar. Det är svårt att gå vidare. Att våga öppna sitt hjärta för ny smärta. Bättre den man känner. Den man kan.

Men. Vänd din blick inåt. Vad gör dig lycklig? Tar du hand om dig själv? Ger du dig själv den kärlek du förtjänar? Då bleknar den du känner för den andre.

Det finns många vägar. Bara du vet din. Men att det gör ont betyder inte att du gjort fel. Det beror på att du är ledsen arg och saknar.

Det finns inte bara en person, det finns flera som passar in i ens liv. Det finns olika alternativ.