Senaste kommentarerna i forumet

Hej, jag har varit här i 2 dagar och 21 h och jag läser och läser och jag har skrivit massor av ord som blivit till A4 sidor och därför så behöll jag alla de orden för mig själv. Jag tror inte att det är mening att jag ska skriva en novell här, men jag skulle kanske behöva det... Jag är så tacksam för alla som skriver så ärligt och öppet här. Jag skulle önska att jag hade funnit detta forum själv innan jag separerade, fast jag letade aldrig. Triste, jag läser att din man gått från öl till sprit och blir elak. Ja, hur ska du finna styrkan då tänker jag? Det är inte lätt att vara fast i klorna i ett medberoende. Inte lätt alls. Jag fick inte kraften själv. Jag önskade hjälp i flera år och jag letade och pratade med olika och på olika ställen. Till slut fick jag hjälp via en vårdcentral där jag träffade en psykolog som gav mig verktyg att sätta gränser. Det tog allt som allt 4 år från att jag ville bli av med han. 4 år. Det är snart 2 år sedan han flyttade och jag behöver ännu landa i mitt nya liv där jag fortfarande gör upptäckter hos mig själv, som är sviter av mitt medberoende. Jag känner tacksamhet varje dag att leva ensam och jag behöver bearbeta vissa faser för min egen skull, acceptera att min dröm om ett liv att bli gammal med honom aldrig var uppnåbar. Nu är jag oerhört tacksam för att jag aldrig behöver tjafsa med honom igen. Jag avskyr tjafs och jag avskyr alkohol. Jag kan också säga att min naivitet gick i graven 2019 och det är positivt. Så nu blickar jag fram emot ett 2020 med en nyfikenhet. Vad annars kan jag göra?

Absolut riktigt att prioritera sig själv betyder inte att jag inte bryr mig om min son. Det är faktiskt så att min son uppskattar att jag gör saker för mig själv och det avlastar honom från mycket skuld. Det finns så mycket fint hos honom så det är så tragiskt att han inte kan hantera livet utan alkohol och andra droger. När jag gick anhörigprogram tyckte han det var jättebra. Själv vill han ju vara nykter och drogfri, men han har ännu knte lyckats med det.
Kram och tack ❤ och Ett Gott Nytt År!

Jag vill önska er alla ett Gott Nytt År.
Låt oss tillsammans göra nästa år till ett fint år med mycket omtanke om oss själva och därmed ge varandra förmågan att hantera svåra situationer. Vi är inte ensamma och jag vill tacka er för styrka och klokskap jag får genom att följa er och läsa om era respektive resor, ingen nämnd ingen glömd !

Att bara vara här och nu utan att tänka och analysera för mycket är klokt! Och man har oändligt mycket att vara tacksam och glad över. Framför allt sina underbara barn. Tar till mig dina kloka ord! Ett riktigt gott nytt år önskar jag dig!

Jag önskar dig livskraft och ett inre lugn.
Kram Blade Runner

Jag känner hur du kämpar. Lägg ännu mer av den energin/kampen på dig, det är du värd och då kanske du kan skapa andrum med alla känslor som kretsar kring din son. Att prioritera sig själv betyder inte att du inte bryr dig om honom.
Kram
Blade Runner

Tack så fint att någon bryr sig det bär jag med mig. Ett Gott Nytt År önskar jag dig.
Kram❤

Tack detsamma till dig Blade Runner?.
Hoppas du får en fin dag och ett bättre nytt år.
Kram

Önskar jag dig Skrållan !!!
Stor kram Blade Runner

Låter magiskt !!!! Jag ska också börja se ”lagom” som den optimala utdelningen på en lyckad aktivitet/ händelse. Balans och inte ro är nyckelordet.
Kram och Gott Nytt 2020 !!! Blade Runner

Jag tycker allt du gör låter bra och klokt. Kan du ta en vecka och bara göra utan att analysera? Då kanske hjärtat når igenom ? Antar att åratal av medberoende tar åratal att ta sig ur. Jag fick någon skön känsla under en promenad i Köpenhamn. Livet har nu tagit mig in på en ny väg som jag inte känner till. Det är min uppgift att följa den nya vägen och lära känna den. För många blir livet en lång välkänd motorväg , men för andra tar vägen slut och en ny väg öppnas upp. Min uppgift är att finna trygghet på den nya vägen och inte kämpa emot utan omfamna och acceptera att det är så det är.
Vi ( jag iallafall) tenderar att analysera allt in absurdum. Jag ska sätta upp ett mål att äta bra, sova bra, röra på mig varje dag och meditera 10 minuter varje dag. Det ger mig grundförutsättningarna för att börja vandra den där okända vägen. Vi har våra liv och vi har våra barn, bara det är ju fantastiskt :-).
Kram och Gott Nytt 2020 !!! Blade Runner

sända en nyårskram in till dig. Till duet. ❤

Lugn liksom. Varken särskilt rolig eller särskilt tråkig. Framförallt inte jobbig. Inte sådär på knivspetsen heller.

Funderar över nyårsafton. Säkert för dem flesta av oss den tyngsta av helgdagarna. Var det för mig iaf. Den som liksom hör ihop med champagnen och whiskeyn, ölen och vinet. Tätt tätt sammansvärjda, omslingrandes.

Tänkte imorse. Utan alkohol är det inte samma feststämning. Man tror sig behöva alkoholen för att njuta av kalaset. För det är för dem flesta av oss, rätt jobbigt att vara på kalas. Alla pratar i mun osv osv osv.

Den nya personen i mitt liv. Han är inte särskilt förtjust i uppstyrda festdagar. Det passar mig perfekt. Ingen press alls idag. Bara häng med mina syskon och våra respektive, samt en drös med barn. Alla nyktra. Allt sansat på den fronten.

Men möjligen stress, lite surhet, lite pmds, lite syskonbråk. En härlig sörja. Ska njuta av dagen.

Precis som jag gjorde av den mer måttliga julen. Allt blir måttligare av nykterhet. Inget behov av att ha tokkul för att glömma vardagstristess. Jag uppskattar tristessen. För jag är frisk. Friskare. På väg.

Välkommen 2020. Jag längtar efter dig.

Vill skicka en varm kram till Alla Er som är här. Det blir något nytt till slut. Något du formar. Något du styr över. Våga ge dig själv det du behöver. ❤

Nästa gång din man är uppenbart berusad så låt honom lämna på förskolan så reagerar förhoppningsvis personalen där och hans alkohol blir förhoppningsvis uppmärksammad av någon fler än du. Du behöver lägga ansvaret för hans alkoholkonsumtion där den hör hemma. Hos honom. ❤️

Öva dig detta nyår på att bara vara själv med dottern. Alla dessa helger är värdsliga ting och inga måsten, försök bara vara med dottern i lugn och ro, kanske äta något gott.
Jag är helt säker på att du skulle må bra av att blocka honom , om än bara för en dag. Det är ovant men inte farligt. Din hjärna är fast i att följa hans nycker och allt annat känns ovant och skapar ångest, men pröva. Jag lyckades för första gången någonsin blocka mannen i tre av fyra dagar när jag var i Köpenhamn med barnen. Det är ovant och det triggar olika känslor men väldigt snabbt får man distans. Jag är dålig på att bara slappna av och hittar snabbt olika saker att oroa mig för och älta; ”matar liksom ett stressmonster”, men jag är medveten om det och gör små små övningar hela tiden. Jag har laddat ner en app som heter ”Calm” där jag mediterar 10 minuter/dag. Tror mycket på att detta kan hjälpa i en svår situation.
Själv åker jag till min syster med barnen. Mannen verkar inte ha planerat något när jag frågade honom så jag tar med barnen utan dåligt samvete ( eller jag kommer ha dåligt samvete men ska jobba på att inte ha det :-)).
Stor nyårskram Azalea från mig ?

Att Du får en bra nyårsafton! Det förtjänar du verkligen! Tänk och känn att år 2020 är startskottet på resten av ditt liv! Nu är det DU som gäller i ditt liv! Kl 24 inatt börjar ett nytt decennium, låt oss alla här inne göra det till VÅRT decennium där vi prioriterar oss själva. Kram till dig Azalea ♥️

Å vad jag önskar dig en rolig nyårsafton. Du förtjänar det verkligen. Hoppas du kan ta bort dina skuldkänslor för du har verkligen ingen skuld. Koppla av nu hos din dotter och hämta ny kraft. Kram

Hej Therese,

Har tänkt även på dig! Hur har du det med allt? Skönt ändå att julen blev bra!
Jo vår julafton blev bra...som tur var och vi kunde njuta både julafton och juldagen hos mina föräldrar.
Vi sov hos min vän till lördagen, sen skrek sonen av gråt att få komma hem till pappa och hemmet. Så vi åkte hem, där bor vi nu och jag har en obehagskänsla i kroppen hela tiden. En arg känsla som ligger där trots att jag försöker hålla minen framför barnen.
Va hemma o pratade med honom i lördags och som vanligt bad om förlåtelse o guld o gröna skogar....ringa beroendemottagningen, gå i terapi, ska aldrig hända igen! Nä just det! ?
Idag fick jag ett erbjudande om lägenhetsvisning som jag ska gå på....men jag vet inte om jag kan ta den, det blir för dyrt. Med 8500 kr i kallhyra med mitt studielån...ja jag måste räkna på det, men det skulle va bra även om läget är Åt h-vete...petitesser i d stora hela!

Dessa helger är en mardröm och bara nåt man genomlider. Så känner jag det ivf.
Vad gäller det att de inte verkar förstå då fick jag lära mig på en föreläsning på En dag i taget att hjärnan blir mjuk när de dricker så mycket och då fungerar inte de elektriska impulserna dom de ska i hjärnan. De så även att den första impulsen som slutar fungera är empati, om den nu ligger ytterst kanske, sen försvinner kontakterna mer och mer ju mjukare hjärnan blir tills nästan bara reptilhjärnan är kvar.
Jag tror nog att det kan stämma för empati är ju helt borta och de har ju ingen känsla för hur någon annan mår i situationen eller tanke på förlåt eller något annat.
Kram till dig Azalea

Ytterligare en jobbig helg då man ska vara så glad och allt ska vara så perfekt och man ska gå nåt kul planerat med vänner.
Har inte gillat denna dag på flera år. De senaste 3 åren har jag fått fira med hans föräldrar och syster som är så snälla och bjuder så jag inte ska behöva vara själv. Fast jag har ändå suttit och jämnt mig ensam, jag på middag och mannen full hemma. Förra året blev kaos efter som han följde med och smygdrack av don mammas öl till han blev så otrevlig så hans syster blev förbannad. Fick gå hem med honom och inte skämdes han dag efter heller.
Detta året ska jag vägra nyår. Efyer den julaftonen som han bjöd på så åker ner iväg till min dotter 15 mil bort. Ska försöka att strunta i honom och kanske blocka numret, om jag har modet.....
Han ringde idag om att vi skulle ses och äta på nyår, bjuda in oss själva till hans föräldrar..... Jag sa att jag vill inte, utan kommer i te att fira nyår för jag har inte lust efter det som hände på julafton.
Han fattade inte det för det är ju en ny helg och det är ju bra nu, skitsnack , varit full sedan dess och igår skällde han ut pappan och systern när de körde ut för att se om han levde typ, oroliga såklart.
Fick sen sms om hur jag förstör för alla och hur hemsk jag är. Det är inte vettigt men jag får så mycket skuldkänslor och har då svårt att släppa och bara åka. Hur gör man det???
Fick ändå lite svar på min känsla då jag åkte ut ikväll innan jag hoppade på tåget till dottern. Han vill i soffan, tömt 1/2 70cl Skåne och i ryggsäcken 70cl whiskey 70 cl gin och 2 stora tyska öl. Känns inte som om han planerat för em nykter nyår precis.
Så nu sitter jag på tåget med lite ångest och kände bara att jag behövde skriva av mig lite.

Stor kram till er allihop???Hoppas att ni får ett fint nyår?Azalea

Det ligger jättemycket i det du säger "vi är duktigare på att lyfta problemet". Vi som är beroende/medberoende får jobba otroligt mycket med oss själva. I alla fall om/när man har kommit till insikt om sina problem och vänt fokus till sig själv. Många likheter mellan beroende och medberoende problematiken. En de av myntetl är att man måste se över sitt umgänge. Och kanske rensa för att kunna hålla sig på den friska vägen. Tack för att du delar med dig! Modigt av dig att ge dig ut och resa på egen hand och inte låta ensamhet begränsa och till och med aktivt välja ensamhet. Önskar dig ett riktigt gott nytt år ♥️

Hatar mitt barn, fast egentligen älskar jag ju honom. Utan kärlek inget hat. Det är mycket som är plågsamt i en nära relation med en person som har ett missbruk, men det allra värsta tycker jag är när man inte längre känner kärlek. Just det är så svårt när man upplever sorg, oro, skräck, skam, skuld, ilska osv. Man måste genomlida alla dessa känslor för att hitta tillbaka till kärleken, vilket inte innebär att allt blir bra, men jag upplever mig hel som människa. Just nu är det så, men det växlar.

Det låter väldigt obehagligt och tufft med ovissheten och med rykten som säkerligen skapar ännu mer oro. Hur mår du i allt det här? Finns det någon i din närhet som du kan prata med?

Ta hand om dig!

Varma hälsningar,
Amanda
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

jösses Mimmi !! Samtliga mina varningsklockor slår så högt så jag blir döv !!! Jag är ju själv alkis och känner igen allt du beskriver !

Dra iväg !!! Nu med en gång !!! Och skaffa inga fler barn med honom !! Rädda barnet du redan har !!! Att ha en blandmissbrukare i närheten kan sluta med total tragedi !

Snälla....ta hand om dig själv och ditt barn !!

Kram !

bara ni kan känna av ett visst utanförskap. Även jag som gammal alkis känner precis lika vid kontakter med andra. Jag har med åren blivit en person som "konsumerar" andra människor dvs när jag lärt känna dem så ger de mig inget mer. Jag lär mig inget mer av dem så jag söker nya bekantskaper och försöker avsluta gamla. Det kan bli lite knöligt när det är jag som ordnat tex samvaro ett par gånger i veckan och nu börjar känna att det blivit ett tvång för mig att delta.

En orsak kan vara att jag numera är nyfiken på nya och okända grejer av alla de slag, jag vill lära känna helt nya saker och personer. Idag törs jag ju göra saker som inte fanns på kartan tidigare och som jag helt ansvarslöst kastar mig in i. Jag kommer så väl ihåg min första resa utan sällskap jag gjorde för ung 5 år sen. Jag såg en annons, bokade och drog. Beslutet gick väldigt snabbt och jag var själaglad över att jag inte tänkte speciellt länge. Nu står jag framför en längre resa som jag skjutit upp av speciella anledningar men som jag nu äntligen insett att ska jag komma iväg så måste det ske NU innan kropp och knopp sätter stopp. Och utan ressällskap förstås.....

Jag är inte heller säker på att det är enbart vi beroende eller medberoende som känner detta men däremot tror jag skarpt på att vi är duktigare att lyfta "problemet". Vi har lärt oss mer om oss själva och hur vi fungerar och kanske har lite svårt för andra som inte är ärliga i sin framtoning ?

Men det viktigaste är ju att vi gör bra saker för vår egen skull !