skrev sessi i Tips vid oros anmälan

Vi har gjort 9 oros anmälan sedan hösten 2017, och det har inte hänt någonting. Problemet är att vi inte vet vart han har tagit vägen. Om vi har tur så är han på behandlingshem. Vi fick be hyresvärden gå in i lägenheten och se om han låg död. Han blandar alkohol och amfetamin.
Han har inte varit på jobbet på ett bra tag säger Hans arbetskamrater. Arbetsgivaren har gjort hembesök och oros anmälan.
Det som är jobbigt är att det går så mycket rykten.


skrev Skrållan i Nu är det dags

Vill bara önska dig Ett Gott Nytt År. Hoppas nästa år blir bättre.
Kram?


skrev Skrållan i Min väg till ett riktigt liv

Så mycket jobbigt för dig Azalea. Vad du får kämpa. Hoppas det nya året blir ditt och att allt blir bättre.
Gott Nytt År?


skrev Skrållan i Hur många chanser skall man ge?

Ja det är inte lätt. Jag försöker också bli fri från skuld. Det är en kamp.
Hoppas nästa år blir vårat år. Vi alla här inne.
Gott Nytt År 5barnsmamman


skrev Skrållan i .

Det är mycket i din berättelse som jag tar till mig. Välkommen hit. Det är så skönt att skriva av sig här och få många kloka ord. Du som gått igenom, så som jag, att lämna en man som dricker, kan säkert bidra med mycket på den här sidan. Jag lämnade min man för 8 månader sedan. Det är en kamp, fast inte akut med gråtattacker längre. Jag försöker också jobba med mig själv. Ta ansvar för mig och att tänka det tar tid.


skrev 5barnsmamman i Hur många chanser skall man ge?

Värsta ångest dagen i dag, firat jul ihop med min man å mina barn. Tar riktigt på krafterna att vara i hans närhet å jätte jobbigt att komma hem i huset, saknar det jätte mycket, men vill så gärna för barnens skull att de funkar. Men riktigt svårt när han hela tiden tar upp å vill diskutera å älta vårt förhållande och om hur mycket han vill att jag flyttar hem.

Känns som de inte spelar någon roll hur mycket jag förklarar varför jag valt att gå eller hur jag känner så får han mig hela tiden att känna skuld över mitt beslut.

Är på det klara med att jag inte vill ha honom tillbaka men gör ändå så fruktansvärt ont i mitt hjärta.

Skall reda upp alla bank affärer å skilsmässa osv själv efter nyår då han ff säger att det är jag som får fixa allt om det är det här jag vill.

Känner mig ensam i allt. Önskar så att nästa år blir mitt år där jag kan få lite medvind i mitt liv.


skrev Skrållan i Att lämna någon man älskar...

Så kloka ord du skriver om tänket att vara ensam. Det ska jag också ta till mig.
Gott Nytt År?


skrev Nordäng67 i Att lämna någon man älskar...

Ett riktigt Gott Nytt År önskar jag dig också. Kram


skrev Starkochbräcklig i .

Va fint skrivit. Starkt. Heja dig ?


skrev Fenix123 i Full av beundran

Jag märker direkt när min alkis har druckit starksprit. Elak, lynnig, utstrålar aggressivitet på ett helt annat sätt än med ”bara öl”. Förstärker eller tar fram de riktigt jävliga sidorna...


skrev Starkochbräcklig i Jag tror mamma kommer dricka ihjäl sig

Det är första gången jag skriver på ngt sånt här ställe. Jag vet inte om det hjälper, för det finns inget att göra men testar. Mamma har druckit hela mitt liv, och jag är 44. Hela barndomen har färgats av hennes problem, och i vuxenlivet bär man med sig det som ett del av ens personlighet. En bitterhet och en djup sorg.
Barndomen var lycklig för det mesta och full av kärlek och hon var en färgstark och häftig kvinna som fick beundran vårt hon än gick. Men hon förvandlades många kvällar till en vild, konstig och ofta elak person. Hon bråkade mycket och blev ofta ovänn med folk. Drickandet trappades upp och under min tonårstid så drack hon 2 flaskar vin varje kväll. Incidenterna där hon skämde ut en var många och hemska. Bråken hemska och sakerna hon sa vidriga. Väl nycker så skrattade hon bort det som något som inte berörde henne, inte hade hänt på riktigt. När hon ramlade naken nedför trappan framför vänner, när hon däckade framför ett ljus och brann bort en del av sitt hår, när hon vid olika tillfällen smällde till både pappa och min bror så hårt över örat så dom fick tinnitus, förlorade körkortet för fylloklrning, äsh det har varit så mycket ... Dr jekel and mr Hyde. Pappa lämnade till slut och hon gifte sig med en man som började dricka nästa lika mycket. Nu dricker hon alla tider på dygnet och jag vill inte ens gissa hur mycket det är. Hon som var så vacker och stark är sliten och ynklig. Och elak och knäpp. Jag älskar henne men jag håller avstånd för jag vill vara lycklig och det är omöjligt att vara det runt hennes förfall. Då och då så lyckas jag ringa när hon är inte så full och har en normal konversation. Då blir man påmind om vem hon är/var. Men så kommer vi till min bror. Han är 1 år yngre än mig och han är också alkoholist. Han bor hos henne och trots enorm begåvning i nästan alla sammanhang så kämpar han med deppression och missbruk. Och djup förnekelse. Han kan inte acceptera att han har samma problem som henne och han ljuger och förnekar för han tror inte att man ser det. Och jag försöker vara stöd utan att förstöra mitt eget tillvaro. Hur gör man det? Stödja dom utan att själv må skit? Är det ens möjligt? Det är som en sorg man kan aldrig läka ifrån för att det pågår framför ögonen på en.


skrev gros19 i Full av beundran

Håller med dig om att starksprit förändrar personligheten på ett annat sätt, ofta mer aggressivt tycker jag. Om det beror på att man har mer alkohol i blodet vet jag inte, men jag märker skillnad på personer som har alkoholproblem och som enbart dricker öl. Oroväckande också att han börjat dricka starksprit. Jag tänker också på tillvänjning dvs han får inte samma effekt av ölen längre. Just nu har du inte styrkan att förändra ditt liv till något positivt, men att skriva här är ändå ett steg i rätt riktning och förmodligen väldigt betydelsefullt. Man förändras på ett sätt man i din situation tror inte är möjligt. Fortsätt skriv och läs så ser du att andra upplevt precis detsamma som du just nu, men om du följer en tråd så upptäcker du också förändringen över tid. Jag har läst en del jag skrivit och idag har jag nästan glömt hur hemskt allting var. ❤


skrev Therese77 i Det är mig och min son det handlar om....

Hej
Har inte orkat läsa här inne på ett tag. Du verkar ha haft en mkt kämpig tid över julen. Julafton skulle du ju fira borta. Hoppas den var fridfull ❤️. Vår julafton blev bra.
Så oerhört tråkigt att läsa det du blivit utsatt för. Och så oerhört bra att du ringde din vän och att du gjorde som du gjorde.
Känslan av befrielse tror jag infinner sig när beslutet är välgrundat och rätt. Du har kämpat så länge nu, du är värd ett bättre liv.

Bra att du spelade in honom. Jag skriver ju upp allt intag och jag läser här bakåt hur jag beskriver min vardag. Vi behöver det.

Så lik vardag, så mkt styrka, vilja och mod.
Tänker på dig ofta.. ❤️


skrev Azalea i Att lämna någon man älskar...

Din dröm är på väg att bli verklighet och det låter som en härlig framtid du går framför dig.
Tänker mycket på dina sista ord du skrev, försöker anamma dom nu när jag känner mig ensam och osäker.
Önskar dig ett gott nytt år med många fina möjligheter?Kram Azalea


skrev Azalea i Min väg till ett riktigt liv

För dina stärkande ord. Jag behöver dem idag då det känns allmänt deppigt och blytung att orka hela vägen.
Tack och lov får jag se barnen imirhon igen då de kommer och hälsar på. De bor långt borta så ensamheten kommer över mig vissa dagar. Min familj är inte stor och spridd över hela Sverige och resten av världen.
Så att få rå om den imorgon känns fint.
Önskar dig också ett mysigt nytt år ⭐
Det var fina och tänkvärda ord som din vän brukade skriva?Azalea


skrev mulletant i Min väg till ett riktigt liv

Stolt -ja, jag vet inte. Men ja, jag är stolt över det arbete jag gjort med mig själv, att jag tagit makten i mitt eget liv. Utan forum och utan Carina Bångs blogg (som den var då 2010-2012 ungefär) hade jag aldrig orkat det. Aldrig förstått vad jag hade att göra. Jag är också stolt över mannen som tog tog makten i sitt liv. Här på forum, genom att läsa på de andra sidorna har jag förstått hur svårt det är. Jag har också blivit vän med många beroende, nyktra alkoholister, sockerberoende och matmissbrukare. Jag har insett och jobbat med mitt eget osunda ätande och sett kraften i att vilja dämpa sig med ’något’. Det är ett mönster jag har lärt tidigt och hittat vägen ut ur.
Jag tror (känner mig övertygad om)att du gör helt rätt som lämnar din man. Du hjälper ingen genom att stanna kvar. Han måste göra sin egen resa och alltför många har dessvärre inte kraften, eller viljan eller modet att välja nykterhet. Så skönt att du har en egen lägenhet!
Jag önskar dig ett ’underbart här och nu’ som en vän brukar skriva! Och ett härligt, mysigt nyår! Kram och allt det bästa! / mt


skrev Azalea i Nu är det dags

Du är på rätt väg genom att göra så du själv mår bra.
Skapa självständighet tror jag är väldigt nyttigt då det de vill är att försöka snärja in oss i ett nät som blir så trassligt med skuld och ångerstkänslor över dem så all energi går åt och det finns ingen över till sig själv.
Fortsätt jobba på dig själv, det är vad som är viktigt.
Kram Azalea ?


skrev gros19 i Tips vid oros anmälan

Det viktigaste är ju hur ser missbruket ut, vilka droger, inklusive alkohol använder personen. Hur mycket, hur ofta och under hur lång tid har missbruket pågått. Märker man att det ökar. Har personens tillstånd krävt sjukhusvård, eventuella överdoser. Hur lever personen, boende, sysselsättning, hur finansierar han eller hon sitt missbruk, eventuell kriminalitet. Kan man se en försämring av den fysiska och psykiska hälsan. En sak som är viktigt är åldern. Är du relativt ung tar man hänsyn till om du lever i utanförskap och är på väg att förstöra ditt liv. På en äldre person är det ofta den fysiska, men även den psykiska hälsan man fokuserar på. Lite tips men allt vet man kanske inte. Ska kanske säga att jag jobbat med detta i tjugo år, men inte nu längre.


skrev Azalea i Jag har gjort det

Ha en underbar resa till Köpenhamn men barnen. Jag kommer också ner till syd och firar nyår med dottern.
Vi får skicka en tanke och kram över sundet till varandra.
Ska försöka göra som du och blockera så det blir lugnt.
Kram och ha en helt underbar resa?


skrev Azalea i Min väg till ett riktigt liv

Så härligt med lägenheten!!
Jag gjorde likadant, hyrde i smyg eftersom han heller aldrig skulle acceptera en flytt.
Planerade det redan i somras och använde tiden till att packa ner lite nödvändigheter och framför allt sånt som betyder mycket för mig. Minnen, fotoalbum, smycken och sånt som inte går att köpa nytt. Sen hade jag lägenheten i en månad utan att bo där och plötsligt en dag nådde jag min botten och bara bestämde mig. Tog mina saker och flyttade.
Så himla skönt att ha sitt eget där man kan göra det man vill och bara njuta av tystnaden. Visst kommer ångest ,skam och alla jobbiga känslor men jag övervinner dom till slut för alternativet att flytta hem igen är då mycket sämre.
Det finns en framtid för oss som är ljus och så mycket bättre.
Stort lycka till med din flytt?Det kommer att gå fint.
Vi är många här som vet hur det är och vi finns för varandra


skrev Azalea i Min väg till ett riktigt liv

Ja, ju den stackars amerikanen fick vara med om mycket denna julen tillsammans med sin blivande brud, gifter sig snart.
Hon har berättat från början om vår familjs mörka moln så han visste lite.
Jag bad honom om ursäkt när de åkte hem på juldagen över en kaotisk jul men hans svar blev: Det är därför jag inte firar jul för man blir bara besviken, han har haft en trasslig pappa, och detta ökar bara förståelsen över hur det är när min dotter berättar för honom eller är ledsen. Han är verkligen en go svärson.
Nä, det blir inga fler jular tillsammans nu, det har han satt punkt för.
Nu kommer nyår........ Han inbillar sig att vi ska fira det tillsammans, aldrig i livet. Jag och dottern har planerat för tjejmys tillsammans bara hon och jag.
Det ska bli så mysigt.
Du är så snäll och jag önskar dig ett underbart nytt år ?Azalea


skrev Azalea i Min väg till ett riktigt liv

Tar en dag i taget och försöka inte bli besviken


skrev Azalea i Min väg till ett riktigt liv

Stolt över både min man som vaknade upp men också väldigt stolt över dig själv som klarade att vända blad och se framåt tillsammans med din man. Så oerhört starkt gjort. Det kröver en lika stor insats av dig dom är jämte att orka kämpa, att orka lita på mannen, att orka med besvikelser på vägen. Men titta nu!!! Ni verkar ju lyckats så bra att rida ut stormen tillsammans och det säger inte lite.
För min egen del så klarar jag inte det. Orkar inte kämpa mer i motvind med en som inte inser någonsin vad problemet ligger, i alkoholen.....
Det finns liksom ingen början att försöka bygga upp något på igen.
Jag är så glad att jag har min fristad i lägenheten även om den är enkelt möblerad och att det kostar mig mycket så här jag nu en egen plats där jag kan vara lugn och det är jag tacksam över nu.
Hade någonstans trott att om jag flyttat ut att han skulle förstå och vilja kämpa mot alkoholberoendet, men han gör inget åt det utan dricker lika friskt. Tror att jag kommer tillbaka igen.
Det är tröstlöst och bitvis tappar jag fotfästet.
Tack snälla du för att du delar med dig av dina erfarenheter och visdom, det betyder mycket?


skrev Azalea i En fortsatt kamp

Så härligt att du äntligen fick en jul som var som den ska vara utan den dåliga baksidan du varit med om innan.
Nästa jul kommer bli ännu bättre och du har nu kommit ännu ett steg längre i din resa.
Du är så värd detta. God fortsättning?