Senaste kommentarerna i forumet

.

Tänkte tillbaka idag när jag lyssnade på en radiokrönika om decenniet, hur mitt eget decennium sett ut. Kunde se vilket lass jag dragit, stora delar av fler av åren är borta som i en dimma för att man slitit så hårt och de glada stunderna jag försöker hitta att se tillbaka till är uteslutande sånt som bara inkluderat mig och barnen. Mannen finns inte i nåt av de glada minnena. Sorgligt. Men rätt klartänkt att se det så.

Jag är inne på en bättre väg nu, börjar sakta känna igen mig själv och den personlighet jag en gång var, har liksom slutat dra in mig i ett skal för att mannen kanske misstyckt eller kunnat bli sårad eller ledsen för att jag uppvisar egna initiativ och att jag nu bättre kan säga i klartext vad jag önskar och vill för mig själv är nog det största tecknet av en sundare livsstil. Om mannen ska finnas kvar i mitt liv på sikt behöver nog mer förändras än att han bara slutar dricka. Spriten har förstört så mycket annat på vägen, så jag har insett att bara nykterhet kommer inte ens längre lösa problemet. Vi har drivit så långt ifrån varandra under alla dessa år då det inte gått att prata alls om framtisdrömmar, planer eller vad jag själv vill. All energi har gått åt till att överleva, ordna kring hans fyllor på olika sätt och mitt i allt det försöka ge barnen ett okej liv, att drömma och ha roligt har inte haft nån fokus i det livet. Men nu vill jag inte mer slösa livet på att våndas, ha ont i magen inför helger och annars bara tänka på andras behov - nu vill jag själv också få leva! En dag ska jag dö men alla andra dagar ska jag leva, som någon klok sagt!

Tror det var Märta Tikkanen, en finlandssvensk författare, som i boken Århundradets kärlekssaga skrivit nåt i stil med detta om sitt ex som var alkoholist: Det går inte en dag utan att jag saknar honom, men inte för ett ögonblick skulle jag vilja ha honom tillbaka. Tycker jag är en rätt bra beskrivning. Önskar dig 5barnsmamman allt gott för det nya året, gott nytt DITT år 2020!

Låter härligt med tjejmys bara du och dottern på nyår! Önskar dig allt gott in i det nya året, hoppas det blir ett nytt år fyllt med avkoppling, nya insikter och framför allt ett positivt startskott på nästa kapitel i ditt liv! Gott nytt år ?

Önskar dig detsamma.
Detta året ska vi få våra drömmar.
Gott nytt år?

Tack så mycket vill jag säga.
Så fin läsning om din resa att ta hand och respektera dig själv. Det är en lång resa att förändra sig själv och sitt beteende har jag märkt.
Jag har nyss startat min process efter 10 jobbiga år med alkoholen som tog lver min man. Det är nu 2 månader sedan jag flyttade och det är svåra dagar och bättre dagar. Att läsa om dig kändes fint och bevis på att det finns hopp.
Kram Azalea?

Förstår att det måste vara fruktansvärt oroligt för dig.
Kram?

Du har kommit jättelångt och 2020 ska bli ditt och vårt år.
Vi är då många som kämpar varje dag med skuldkänslor men vi får inte ge upp för vår egen skull.
Kram Azalea ?

Tack. Önskar dig det samma.

Vi har gjort 9 oros anmälan sedan hösten 2017, och det har inte hänt någonting. Problemet är att vi inte vet vart han har tagit vägen. Om vi har tur så är han på behandlingshem. Vi fick be hyresvärden gå in i lägenheten och se om han låg död. Han blandar alkohol och amfetamin.
Han har inte varit på jobbet på ett bra tag säger Hans arbetskamrater. Arbetsgivaren har gjort hembesök och oros anmälan.
Det som är jobbigt är att det går så mycket rykten.

Vill bara önska dig Ett Gott Nytt År. Hoppas nästa år blir bättre.
Kram?

Så mycket jobbigt för dig Azalea. Vad du får kämpa. Hoppas det nya året blir ditt och att allt blir bättre.
Gott Nytt År?

Ja det är inte lätt. Jag försöker också bli fri från skuld. Det är en kamp.
Hoppas nästa år blir vårat år. Vi alla här inne.
Gott Nytt År 5barnsmamman

Det är mycket i din berättelse som jag tar till mig. Välkommen hit. Det är så skönt att skriva av sig här och få många kloka ord. Du som gått igenom, så som jag, att lämna en man som dricker, kan säkert bidra med mycket på den här sidan. Jag lämnade min man för 8 månader sedan. Det är en kamp, fast inte akut med gråtattacker längre. Jag försöker också jobba med mig själv. Ta ansvar för mig och att tänka det tar tid.

Värsta ångest dagen i dag, firat jul ihop med min man å mina barn. Tar riktigt på krafterna att vara i hans närhet å jätte jobbigt att komma hem i huset, saknar det jätte mycket, men vill så gärna för barnens skull att de funkar. Men riktigt svårt när han hela tiden tar upp å vill diskutera å älta vårt förhållande och om hur mycket han vill att jag flyttar hem.

Känns som de inte spelar någon roll hur mycket jag förklarar varför jag valt att gå eller hur jag känner så får han mig hela tiden att känna skuld över mitt beslut.

Är på det klara med att jag inte vill ha honom tillbaka men gör ändå så fruktansvärt ont i mitt hjärta.

Skall reda upp alla bank affärer å skilsmässa osv själv efter nyår då han ff säger att det är jag som får fixa allt om det är det här jag vill.

Känner mig ensam i allt. Önskar så att nästa år blir mitt år där jag kan få lite medvind i mitt liv.

Så kloka ord du skriver om tänket att vara ensam. Det ska jag också ta till mig.
Gott Nytt År?

Ett riktigt Gott Nytt År önskar jag dig också. Kram

Va fint skrivit. Starkt. Heja dig ?

Jag märker direkt när min alkis har druckit starksprit. Elak, lynnig, utstrålar aggressivitet på ett helt annat sätt än med ”bara öl”. Förstärker eller tar fram de riktigt jävliga sidorna...

Det är första gången jag skriver på ngt sånt här ställe. Jag vet inte om det hjälper, för det finns inget att göra men testar. Mamma har druckit hela mitt liv, och jag är 44. Hela barndomen har färgats av hennes problem, och i vuxenlivet bär man med sig det som ett del av ens personlighet. En bitterhet och en djup sorg.
Barndomen var lycklig för det mesta och full av kärlek och hon var en färgstark och häftig kvinna som fick beundran vårt hon än gick. Men hon förvandlades många kvällar till en vild, konstig och ofta elak person. Hon bråkade mycket och blev ofta ovänn med folk. Drickandet trappades upp och under min tonårstid så drack hon 2 flaskar vin varje kväll. Incidenterna där hon skämde ut en var många och hemska. Bråken hemska och sakerna hon sa vidriga. Väl nycker så skrattade hon bort det som något som inte berörde henne, inte hade hänt på riktigt. När hon ramlade naken nedför trappan framför vänner, när hon däckade framför ett ljus och brann bort en del av sitt hår, när hon vid olika tillfällen smällde till både pappa och min bror så hårt över örat så dom fick tinnitus, förlorade körkortet för fylloklrning, äsh det har varit så mycket ... Dr jekel and mr Hyde. Pappa lämnade till slut och hon gifte sig med en man som började dricka nästa lika mycket. Nu dricker hon alla tider på dygnet och jag vill inte ens gissa hur mycket det är. Hon som var så vacker och stark är sliten och ynklig. Och elak och knäpp. Jag älskar henne men jag håller avstånd för jag vill vara lycklig och det är omöjligt att vara det runt hennes förfall. Då och då så lyckas jag ringa när hon är inte så full och har en normal konversation. Då blir man påmind om vem hon är/var. Men så kommer vi till min bror. Han är 1 år yngre än mig och han är också alkoholist. Han bor hos henne och trots enorm begåvning i nästan alla sammanhang så kämpar han med deppression och missbruk. Och djup förnekelse. Han kan inte acceptera att han har samma problem som henne och han ljuger och förnekar för han tror inte att man ser det. Och jag försöker vara stöd utan att förstöra mitt eget tillvaro. Hur gör man det? Stödja dom utan att själv må skit? Är det ens möjligt? Det är som en sorg man kan aldrig läka ifrån för att det pågår framför ögonen på en.

Håller med dig om att starksprit förändrar personligheten på ett annat sätt, ofta mer aggressivt tycker jag. Om det beror på att man har mer alkohol i blodet vet jag inte, men jag märker skillnad på personer som har alkoholproblem och som enbart dricker öl. Oroväckande också att han börjat dricka starksprit. Jag tänker också på tillvänjning dvs han får inte samma effekt av ölen längre. Just nu har du inte styrkan att förändra ditt liv till något positivt, men att skriva här är ändå ett steg i rätt riktning och förmodligen väldigt betydelsefullt. Man förändras på ett sätt man i din situation tror inte är möjligt. Fortsätt skriv och läs så ser du att andra upplevt precis detsamma som du just nu, men om du följer en tråd så upptäcker du också förändringen över tid. Jag har läst en del jag skrivit och idag har jag nästan glömt hur hemskt allting var. ❤

.

Hej
Har inte orkat läsa här inne på ett tag. Du verkar ha haft en mkt kämpig tid över julen. Julafton skulle du ju fira borta. Hoppas den var fridfull ❤️. Vår julafton blev bra.
Så oerhört tråkigt att läsa det du blivit utsatt för. Och så oerhört bra att du ringde din vän och att du gjorde som du gjorde.
Känslan av befrielse tror jag infinner sig när beslutet är välgrundat och rätt. Du har kämpat så länge nu, du är värd ett bättre liv.

Bra att du spelade in honom. Jag skriver ju upp allt intag och jag läser här bakåt hur jag beskriver min vardag. Vi behöver det.

Så lik vardag, så mkt styrka, vilja och mod.
Tänker på dig ofta.. ❤️

Din dröm är på väg att bli verklighet och det låter som en härlig framtid du går framför dig.
Tänker mycket på dina sista ord du skrev, försöker anamma dom nu när jag känner mig ensam och osäker.
Önskar dig ett gott nytt år med många fina möjligheter?Kram Azalea

För dina stärkande ord. Jag behöver dem idag då det känns allmänt deppigt och blytung att orka hela vägen.
Tack och lov får jag se barnen imirhon igen då de kommer och hälsar på. De bor långt borta så ensamheten kommer över mig vissa dagar. Min familj är inte stor och spridd över hela Sverige och resten av världen.
Så att få rå om den imorgon känns fint.
Önskar dig också ett mysigt nytt år ⭐
Det var fina och tänkvärda ord som din vän brukade skriva?Azalea