Senaste kommentarerna i forumet

Kan du involvera andra? Prata med hans chef, hans släktingar och vänner? Prata med hans husläkare? Ju fler som delar bördan desto högre sannolikhet att någon agerar.

Hej!
Vet inte hur jag ska agera längre. Är rådvill.

Barnens far har sedan flera år haft alkoholproblematik. Han smygdricker, gömmer burkar m.m., förnekar och är manipulativ m.m. i sitt beteende. Har även utsatt mig för psykisk misshandel samt vänt barnen mot mig vid ett flertal tillfällen. Trots flera orosanmälningar under 1 1/2 års tid och 2 utredningar händer ingenting. Detta enda som varit är några blodprover under en period. Dock säger socialen att det inte finns några problem och hänvisar till dessa blodprover som visar låg till ingen konsumtion. Trots att jag och 3 personer i hans närmaste krets säger att han har problem. Socialen säger att "om det skulle vara så att pappan har problematisk relation till alkohol så är mammans oro förståerlig" o.s.v. Blir så trött och förbannad på att socialtjänsten inte agerar. Trots att även kollegor inom socialen som arbetar med sådana här typ av frågor och liknande (stödsamtal för anhöriga) säger att det ät ett missbruksproblem.

Har någon förslag på vad man kan göra?

Någon som har varit / är med om något liknande?

Nu har jag nyligen flyttat till en grannkommun så jag vet inte hur socialtjänsten är här men vill ändå har förslag för bättre genomslagskraft.
Vill inte gå runt och ha magont och annat så fort barnen är hos honom.

Tack på förhand!

Min mormor har blivit inlagd på sjukhuset nu för tredje gången på 1.5 år.
Det händer alltid samma sak, hon svimmar och börjar kallsvettas och man får ingen kontakt med henne, man tar knogen i bröstet på henne för att se om hon reagerar utan att hon gör det.
På sjukhuset så visar det alltid att hon har låga halter natrium och kalcium/kalium.
Hon har högt blodtryck och går på 4-5 olika mediciner.
Hennes dryckesvanor tycker jag själv är betydligt över vad som anses vara normalt.
Varje dag ser ut såhär: Hon börjar med en whisky, sen tar hon en öl, sen tar hon två glas vin och avslutar sedan med ett glas vin/en whisky innan hon går och lägger sig. Inte fullt glas vin utan att litet glas men mängden oroar mig fortfarande eftersom det är varje dag.
Igår fick jag ringa akuten igen för tredje gången eftersom hon svimmade på toan och var okontaktbar.
Hon berättade om hennes låga värden och jag sa direkt att det måste vara alkoholen som bidrar till att detta händer, hon håller inte med och anser att hon inte dricker mycket. Jag sa att jag ville prata med en doktor om det och blev tillsagt att stanna hemma istället och min morfar sa att jag inte skulle säga något. Jag känner mig orolig och hopplös, för säger jag något så kommer jag inte få vara kvar här för då har jag lagt mig i för mycket. Vad tror ni? Överdriver jag eller är det stor möjlighet att det kan vara pga alkoholen som detta händer? Hon vill inte ha hjälp så vet inte vad jag ska ta mig till för jag vill också inte trampa någon på tårna eller riskera att jag inte får bo kvar här.. Men vill ju också att hon ska må bra.

@krikkan

Även här var det i perioder.. känner igen ångesten.. och mönstret innan en ny period..

Tänker att den enda man kan påverka är sig själv o ta sitt eget ansvar att inte delta i beroendet.

Bestämma om man vill välja att delta i missbruket eller välja ett annat liv med högre kvalitet ..
Att ta ett aktivt val
( förutsatt att det inte finns barn med i bilden/att man vill skaffa det eller leder till att man förstör för andra än sig själv på annat vis så kan man ju välja/har rätt att välja att stanna och försöka överleva i det.)

Känner igen mig i exakt, precis vartenda ord! Men här går det i perioder. Några månader med alkohol följs av några nyktra. Men jag har märkt att jag inte kan slappna av ens efter flera veckor av nykterhet längre, som jag kanske kunde mer förut. Ångesten växer sakta.
Hur kan man välja den här vägen? Nej, jag fattar att det inte är ett val, men jag fattar det ändå inte.
Man vill bara skrika: Get over yorself! Och ta lite jävla ansvar!
Suck…

Jag håller med ovan, du behöver planera. Säg upp hyresgästerna enligt konstens alla regler och kolla upp tillfälligt boende om det behövs. Var rädd om dig!

@Kärringen jag trodde också att bara jag "lärt" mig de 12 degen så skulle jag cara klar.
Så enkelt är det ju inte.
Om och om igen så fastnar jag på första steget.
Jag har ingen rätt att försöka förändra en annan människa, bara mig själv
Passar inte galoscherna bör man gå vidare.
Lätt som en plätt..

@Sårad...
Ja, det är så det är ...
Bra citat det med.
🌺

Hej Tröttiz. Själv tycker jag det här är bra (sparat från någonstans):
Alkohol är ett lösningsmedel. Det löser upp familjer och äktenskap. Tar bort lycka, trygghet, framgång, intimitet och kärlek. Tar även bort visioner, hopp, ekonomiska tillgångar och till slut den fyskiska hälsan. Det enda alkohol inte kan lösa är problem.

Bra citat. 😃 👍
Fick syn ett bra citat idag, skribent okänd. 🤔

"Det finns tre lösningar på varje problem:
acceptera, förändra, eller släppa taget.
Om du inte kan acceptera,
- förändra.
Om du inte kan förändra,
- släpp taget".

Så sant, men i praktiken väldigt svårt.
💜

Undvik konfrontation så han inte blir aggressiv -steget är inte långt från att kasta saker till att skafa dig även fysiskt - han vet förmodligen inte vad han gör när han är onykter. Gå inte i gräl, ta gärna med någon när du hämtar dina saker.

Säg upp kontraktet med de som hyr huset direkt idag och ordna tillfälligt boende under tiden.
Spring..
Gällande drömmar så kanske de inkluderar barn och det är inte möjligt alls i denna relationen eller hur?

Var rädd om dig o bryt all kontakt så snabbt du bara kan ❤️

Gick in in i ett nytt förhållande för 2 1/2 år sen. Världens snällaste man, när han är nykter, och en otroligt lättstött och aggressiv när han dricker.
Han är kraftigt alkoholberoende och dricker dagligen. Det går bra till vardags på arbetsdagarna när han håller det på låg nivå och dricker sakta så han inte blir onykter, men så kommer helgen...
Då "måste" man köpa en platta starköl och gärna ett gäng 6,8 också. Och detta måste vara slut på söndagen annars är helgen helt i onödan typ.
Han har dragit ner, när vi träffades så kunde han även hälla i sig whiskey och/eller renat och vart väldigt full. Numera är han "bara" salongsberusad och folk som inte känner honom så bra skulle nog inte märka att han är full, men jag märker direkt på långt håll.
Jag jobbar i livsmedelsbutik och jobbar mycket kvällar så han dricker upp det han köpt med hem innan jag kommer hem och då oftast ute i verkstaden så jag inte ska se.
Han är otroligt kärleksfull och vi har många gemensamma drömmar inför framtiden men när han är full när jag kommer hem kan jag inte vara trevlig utan blir bitter och ganska otrevlig. Då behövs inte mycket för att han ska tända och bli arg, skrika elaka saker och kasta saker. Han blir aldrig fysisk på mig men det slås sönder grejer i huset och det slutar alltid med att han går och lägger sig. Nästa dag beter han sig som om inget hänt.
Ni alla känner nog igen historien. Jag har växt upp med släkt och familj med alkoholproblem så man tycks ju dras till det istället för att hålla sig borta. Krävt att det måste bli ändring annars måste jag flytta, problemet är bara att jag hyr ut mitt hus och det är ganska lång uppsägnings tid. Hade jag kunnat hade jag packat och åkt för länge sen.

@Ullabulla du är så klok!
Jag har ju gått livstegen via svenskakyrkan, det är ju också dom tolv stegen. Jag tänker fortsätta via någon annan kanal för framåt ska jag ....

@Ullabulla det är ju där jag är, på botten eller mitt i Sahara öken.
Jag vet inte vad som jag tycker är roligt, eller vad jag gillar har nog levt för att se till att andra mår bra, djur,barn, vänner mm. Förut innan mitt förhållande, då gick man på krogen för att ha kul.... det tilltalar mig inte alls.

Är som sagt sorgsen o vilse 😔
Min fysik o hälsa får ligga på prio sen får vi se. Kram

10 år sedan ska det vara

Jag strävar vidare.
Mycket tungt vissa dagar och jag sitter och tänker ihop en massa bra saker som kommer att bli.
Om han bara...
Andra dagar,de flesta faktiskt så är jag med mig själv i nuet och försöker skapa nya och bra rutiner för mig.
Så jag är så tacksam för det 12-stegsarbete jag påbörjade för 20 år sedan.
Jag har genom åren halkat ner i diket ibland.
Men ganska snabbt sett det och lyckats ta mig upp på hästen igen.
Så de livstid som finns att hämta i 12 stegs jobbet är bland annat.
En sak i taget.
En dag i taget.
Det viktigaste först.
Jag brukar försöka stanna upp mig själv när det grötar ihop sig och påminna mig om just de tipsen.
Ha det bra därute sommarsverige.

I mitt fall då för 10 år sedan så var det så mycket gammalt som kom upp.
Dvs det var absolut inte bara relationen som gjorde ont.
Vi som är medberoende har ofta tröskat ner oss själva till botten.
På denna botten behövde iaf jag kravla runt ett bra tag.
Dvs om du vänder bort blicken från relationen och det sorgearbetet.
Var hamnar du då?
Vad borde du först ta tag i?
Det är ett hästjobb att kliva från medberoende och in i ett friskare sätt att vara.

Ps
Finns det en mor/farförälder de kan vara hos när det är för hemskt hemma ?
Inser att jag inte kommer längre gällande detta, men det gör ont i en för barnens del.
Stannar här gällande inlägg med en sista önskan att du ger dem en möjlighet till hjälp av en utomstående kontakt som kan ta hand om dem/stötta dem o hoppas du kan fokusera på dem i det o därefter fortsatt din man o dig.
önskar er all lycka.

@ann74
Ok, jag förstår att du vill stanna i missbruket men har du någon lösning/skaffat stöd för barnens del?

Tänker lite som så att är det bara man själv så kan man absolut välja, men barnen kan ju inte utan är beroende av ditt beslut?
Hur tänker du kring det?

@bella70 vi hade återigen samma diskussion men egentligen är det ingen idé. Han lovar och jag tror inte ett ord på allt han lovar. Nu har han jobb vecka men på fredag går han på ledig vecka fram till annandag midsommar så då är vi nog tillbaka i samma sväng igen. Och nu när han är inne i en jobb period är mest sur och grinig antar att det är någon form av abstinens. Sen åker han bort en vecka och fiskar så då får vi förhoppningsvis en lugn vecka. Jag är så väl medveten om att jag borde lämna honom varför jag är kvar funderar jag själv över . Jag vet så väl att jag skulle få det bättre själv än att gå och tassa på tå hela tiden. Har börjat fokusera på mig själv lite nu med att gå varje kväll det är som en meditation och jag tänker konstant på var jag vill bo mm. Tanken att komma hem till ett lugnt hem en fredag skulle vara en dröm veta att ingen kommer ligga full på soffan med ett skiftande humör antingen glad och fånig eller lynnig och små elak. Men än så länge är det bara tankar och drömmar men någon dag ska det bli verklighet.

@majsan
Du tänker så klokt

Det behöver gå lång tid - mer än 6 månader

Även i mitt fall så drack han då o då (men då blev det illa), och undvek det med mina barn närvarande. Så jag förstår att du känner dig trygg i det.

Inte heller i min mans fall ansåg han att han var alkis/behövde hjälp.., kunde ju hålla upp länge
Men kunde ta hjälp för MIN skull

Det konceptet håller givetvis inte..

Känner igen många trådar här om tiden efter att man har lämnat. Mitt nyblivna ex, vill verkligen ha tillbaka vår familj igen. Han vill bli nykter osv. Men jag vet inte om jag vill. Jag vill iallafall inte tänka på det nu då jag behöver vårda mig själv. Vill inte hoppas - vill inte ens vara närvarande i hans nykterhetsprocess. Vi har 6 mån betänketid och han tror på nåt vis att han ska bevisa tills dess. Men jag har sagt att det inte funkar så... Oavsett vill jag skilja mig. Kanske vi kan mötas som nya människor i framtiden, men vet inte ens om jag vill det. Han säger att han förstår, men sen förstår han inte igen. Och han ska sköta hela nykerheten utan hjälp, utan terapi eller AA. Det har ju gått bra en månad, säger han... och att hans beroende inte har varit "så farligt" då han endast druckit en gång i veckan. Han tycker också det är konstigt att jag vill låta honom ha barnen om han är missbrukare eftersom det oftast brukar vara det de flesta är rädda för. Han har svårt att tro att han är en missbrukare när han jämför sig med andra. Det är sant att han inte druckit varje dag som många här men en gång i veckan har han tagit ut allt och sabbat otroligt mycket. Men jag litar på honom med barnen eftersom han aldrig har druckit med dem när han är ensam med dem. ...Nå ville bara få ur mig...

@Sårad... då hoppas vi på att hitta hem igen ❤️ kram

Sorg är kärlek som blivit hemlös ❤️ kram