Senaste kommentarerna i forumet

Hur lyckas man med att släppa taget?
Att sluta leta tecken? Flaskor?
Hur tar man kommandot över sitt eget liv? Gör saker man tycker om utan att bry sig om vad någon annan väljer att göra?
Jag är så trött på mig själv och mitt eget beteende men hittar inte ut ?
Hur gör man? Många skriver om att lämna över ansvaret där det hör hemma
Låter enkelt men tycks omöjligt för mig
Några tips och råd på min krokiga resa?
Kram till alla er som kämpar ❤

Du får nog förhålla dig lika som alltid - han har ju egentligen inte blivit någon annan.

Det jag skulle säga är väl att du kan läsa på om vad alkoholism är, och hur det fungerar, både kemiskt, psykiskt, och fysiskt, så att du kan "förstå"

Mamma, däremot...Jag är själv anhörig och rätt gravt medberoende, och den människa jag uppskattar mest är min lillebror.

Han finns alltid där för mig (inom RIMLIGA gränser) Han lyssnar på mitt gnäll, tröstar mig, låter mig gråta, TVINGAR ut mig på saker utan min pojkvän så att jag får lite LIV (trots att hela mitt inre skriker att jag måste vara hemma och "ta hand om" min pojkvän så uppskattar jag det egentligen!)

Och - han tjatar aldrig på mig att lämna min pojkvän. Han har gjort klart att OM jag gör det så får jag bo hos honom tills jag är på fötter, men tills dess så ORKAR han lyssna och stötta, utan att klandra.

Om du kan, och orkar, var den personen för din mamma. Men det är BARA just om du kan och orkar, utan att må dåligt själv.

Hur kommer det sig att ni bestämde er att flytta ihop? Måste ju kännas sisådär att lämna någon på gatan som gett upp sin bostad för någon månad sedan.

Eller är det kanske så att din man var på väg att förlora sin bostad pga av sina alkoholproblem? Då är det annorlunda. Då är situationen självförvållad ändå.

Hårda ord från mig men jag är helt ärlig när jag säger det här: Spring medans du kan! Slösa inte bort ditt liv på en tio år äldre alkoholiserad man utan jobb, du är värd SÅ mycket bättre!!
Det bästa är att göra slut på det NU medan du kan, dvs innan ni fått ännu fler band, gemensam ekonomi, kanske barn etc.
ibland gör man misstag, åker på nitar etc (som nu när du råkade flytta ihop med fel man) men det är inte ditt fel. Det ör HAN som har problem och DU ska INTE slösa bort DITT liv genom att hänga med denna man. LÄMNA medan du kan. Det finns miljarder män därute. Med jobb och utan alkoholproblem... ❤️ Kram!

Det låter som att du gjorde din mamma en stor tjänst som fick henne till vård och jag gissar att du känner oro och funderar på hur du nu eventuellt kan eller vill vara behjälplig. Tufft. Här inne finns mycket erfarenhet som generöst delas. Kanske kan någon annans tråd ge dig exempel som du kan ha nytta av. Jag hoppas att du får fler svar, det tar lite tid ibland. Välkommen igen och berätta gärna hur det går för dig om du vill.

Varma hälsningar Li-Lo
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Tack för dina fina återkoppling till alla här inne. Det värmer att vara hjälpsam och det värmer att höra att ditt beslut lett till att du mår bättre.
Starkt gjort av dig.

Vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Hoppas att vårt forum är ett stöd för dig nu. Du är inte ensam om att vara ambivalent inför ett så stort beslut. Jag hoppas att andras erfarenheter här kan bli hjälpsamma för dig och att din tråd tar fart, ibland tar det lite tid. Berätta gärna mer om hur det går för dig.

Vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Hur mår ni? Har tänkt på er ?

visst är det inget annat än härskarteknik! Vill få en osäker och ur balans! Troligtvis för att de själva har en förkrympt självkänsla eller nåt! Samma med min pappa, skvallrar och pratar bakom ryggen på folk! Ett av mina syskon klippte kontakten med pappa för sex år sedan och har fortfarande ingen kontakt! Då tyckte jag att min bror var väldigt drastisk men nu när jag har jobbat mycket med mig själv förstår jag bättre! Man kommer till vägs ände på något sätt! Varför ta skit?

Förstår dig precis vad du menar . Härskarteknik. Översitteri. Och när man väl fräser ifrån . Dååå fattar de ingenting. Nästan förminskar en. Jag har en störd syster som jävlats med mig nästan 30 år..den dag jag fick min dotter. Avundsjuk. Besserwisser. Översittare. Och en stor skitsnackare är hon. Älskar när folk blir rädda för henne. Inte bara ex fyllot som är elak. Så jag förstår dig. Verkar som man får rensa i alla led. Stå på dig . Din far ska vara far. Och inte vara elak emot sin dotter.

Jag har fått hjälp av dina svar Inuet.
Jag hoppas att du läser våra inlägg och kan komma tillbaka ❤.

...har fått veta orsaken till att han inte tog Naltrexone; det blev tråkigt att dricka.
Jag är så jävla lycklig så jag går sönder, för det är ett DIREKT BEVIS för att han är i de 78% som kan botas!

Pratade länge och väl, och vi försöker igen. Lilla skillnaden; den här gången får han ha en kontaktperson på C3 foundation; det är HANS jobb att bli frisk.

Vägrar han prata med någon på C3 får jag tänka om. Meeen tills de kan boka ett datum så kör vi!

med honom! Det sparar kraft och energi! Var konsekvent med att inte fajtas och fokusera på dig själv och barnen! Då får du orken att känna vart åt du ska gå! Och sluta hoppas! Kanske låter hemskt men faktiskt är det en lättnad när man ”lastat av” hoppet som aldrig verkar ta slut inom en! Önskar dig massor med energi och styrka!

Ska verkligen kolla upp Al-Anon, men undrar hur jag ska hinna med det (och om jag vågar åka dit?).

Det känns som att hans ”nyktra perioder” enbart skett pga av mig, att jag vill, inte någonstans att han vill själv. Jag tycker det är så jobbigt att inte veta, har han druckit inatt, har han gömt någonting någonstans? Att ständigt fundera och tänka över detta, det skapar en så enorm stress, jag är liksom psykiskt trött nästan hela tiden. Så vill jag ju verkligen inte leva mitt liv.

Försöker att hitta det rätta orden, men det känns som att när jag vill skriva ner mina tankar krockar det med tvivel - kanske det blir bättre, kanske jag har haft fel, om han bara kunde ta det på större allvar det jag säger? Helt virrigt och förvirrat, precis som jag känner mig just nu. Jag tänker att jag vet bättre, men kan inte just nu stå på mig och orka med att fajtas med honom om detta.

Du har tagit första steget, bra! Fall inte för löften eller att det verkar vara bättre nu när han gått iväg för att handla. Om han är osammanhängande och konstig så är det verkligen ett tecken på att han behöver hjälp! Man skulle så väldigt gärna vilja att ens kärlek läker någon annan men tyvärr behöver vissa en annan typ av hjälp. Man kan inte vara någons partner och terapeut på samma gång är jag rädd. Visst ska man stötta varandra men när det är på den här nivån tar man bara skada själv. Stå på dig och ta som sagt var gärna hjälp utifrån om han vägrar flytta!

Hej,

Varför inte fotografera vinarna i handväskan och resväskan ?

Blir liksom svårare att bortförklara när det finns bildbevis.

En olycka händer så snabbt.. en bortglömd kastrull; hon somnar. Hon kan inte köra.

Tankarna snurrar ...

Styrkekramar ?

Tog mod till mig igår och oratade med karln, kanske va lite otydlig dock, eller ja, de va sent på natten. Kunde inte vänta tills det blev morgon..

Men berättade att jag mått piss denna vecka och att allt förstör vårt förhållande. Han har ett starkt alkoholproblem och jag kan inte hantera det.
(Jätte dålig på sånt här och veta vad jag ska säga..)
Han hade såklart bara ursäkter, att han bara dricker när han är arbetslös och att han har kanske ett litet problem..

Han ville bo kvar några månader för att kunna spara ihop pengar att hyra en lägenhet men försökte förklara att jag vill att han flyttar ut nästa vecka..
Vet inte direkt om signalen kom ända fram.. Karln har inte ätit på en vecka och allt jag sa kändes som de bara flöt ut någonstans, men samtidigt fick han "panik", försökte ge mig dåligt samvete och sedan ville han inte prata med.
Vid denna tidpunkten var klockan så mycket och jag så trött så jag somnade..

Vaknade imorse av att han var i full gång, skulle koka kaffe, äta frukost och ville att jag skulle komma och äta med han..
Han pratade dock bara finska (han är finsk) och jag sa att jag inte förstår finska, men han fortfarande prata finska och sen sa han "men jag pratade svenska först, bara pratat finska när jag flyttade hit först", helt osammanhängande och konstigt..

Nu blev detta jätte långt skrivet men måste få spy ut allt på någon..
Kan inte prata med honom längre..

Ska ta mig i kragen och prata med honom igen när han kommer till lägenheten. Han är ut och handlar nu, trots att han var pank igår..

Men tack alla för ert stöd!

Den har jag också läst men det tål att upprepas ??Tror inte jag var riktigt mottaglig sist
Viktigt att upprepa och påminna sig själv för att inte tappa fokus
Kram till er❤

Så bra att du och barnen haft en fin sommar! Och att du söker dig utåt! Du har gjort det du kan göra, tagit hand om dig och barnen! Så viktiga steg!
Du frågar hur du kan göra för att problemet ska bli hans? Mitt första tanke var att svara att ’det kan du inte’ .... men, det du kan är att fortsätta ta hand om dig och barnen och överlämna ansvaret för hur han vill leva sitt liv till honom. Om han fortsätter dricka - vilket är sannolikt - så kommer du att ställas inför ditt val. Alkoholen är en stark motståndare, eller beroendet. Men det finns hjälp av olika slag, förutsättningen är att han själv vill välja att bli nykter för sin egen skull. Du kan vara tydlig med hur du vill leva ditt liv och hur du vill att barnen ska ha det. Fortsätt skriva, det är bra att formulera sina tankar och känslor, och gå gärna till Al-Anon. Du är verkligen inte ensam! Och det är möjligt att ta makten i sitt eget liv. Du är på väg! / mt

Nordäng67 och KL. Du kan inte rädda honom. Det var bra att han avslöjade sitt starka missbruk så direkt att det blev helt uppenbart. Han behöver annan hjälp än en kärleksrelation. Däremot kan du ta vara på den här erfarenheten och lära dig något viktigt om dig själv så att du inte går in i fler liknande relationer. Varmt Lycka till ? / mt

av Carina Bång. Jag har nytta av Al-Ankns böcker och är nu också aktiv i en nätgrupp med 12-stegsfokus. Så hjälpsamt för att hålla tankarna i kloka spår. / mt

Har jag inte läst!
Laddar ner den direkt
Tack för tips ??

Har läst båda??Djävulsdansen läste jag om senast för nån v sen. Får nog läsa den andra igen! Minns att den var bra och kanske något nytt fastnar idag ⭐️

Att se dig skriva om dig själv
.även om du är självkritisk så har du följt din inre dröm.
Skrivit 6 böcker.
Ägnat ett år på att förkovra dig inom ett hantverk.

Så nog finns antraxia där inne?

Får liten berättelse i huvudet.
Jag var in på en presentbutik
Ägarinnan kom efter en stund och hjälpte mig.
Kraftigt överviktig men så självmedveten på ett bra sätt.
Långa vårdade naglar,välklädd och klackeskor.
Bildskkön i riktig menimg ar hon inte heller.
Men pampig.

Jag fick mig en rejäl tankeställare.
Där går då Jag,nedklädd med trumpen min och i betraktarens öga förmodligen både vackrare och smalare.

Vem utstrålade livsglädje och självförtroende.
Ja inte var det då jag..

... så försök att ändra ditt tänk från "han kommer inte att klara sig om jag inte tar hand om honom" till "JAG kommer inte att klara MIG om jag ska behöva ta hand om honom". Se det som att du gör er båda en tjänst, du blir fri att hitta någon som verkligen vill vara med dig och han får det svart på vitt att han inte kan fortsätta som han gör. Att hålla någon under armarna så att han kan fortsätta sitt beteende år ut och år in är egentligen det elakaste man kan göra. Du ger honom signalen att han kan göra som han vill utan att ta hänsyn till dig, du kommer ändå att gå efter och sopa ihop resterna. Och som Nordäng67 skrev, om du mår så här efter en vecka, hur ska du då må om ett år? Tio år?! Kan du se dig själv skaffa barn med den här mannen?! Det är dags att du är snäll mot dig själv nu, inte mot någon som bara vill utnyttja dig. Om det var din bästa väninna som berättade samma sak för dig, vad skulle du ge för råd? Stanna och hoppas att det blir bättre? Nej, kicka ut honom omgående!
Styrkekramar i massor!