Senaste kommentarerna i forumet

Jag har kommit dit i mitt liv vill inte längre tassa på tå för att tillmötesgå honom min fd man alkoholisten. Ställde ultimatum otollerans i hemmet vilket han vägrar i dagsläget. Han sökte lägenhet å fick det. Han flyttar om 13 dagar två gator bort men iaf. Tycker han verkar ta lätt på det trots allt å det är inte rättvist på nått sätt. Han ser det som särbo å vi flyttar kanske ihop igen. Skulle inte tro det för anledningen är ju att han ska sluta dricka. Vem har jag bott med i 13 år å älskat vanvettigt. Jag vet mitt beslut men varför? Hans val vi pratar mycket men känner sorg i allt. Vafan är alkoholism egentligen förstår man det? Med tiden? Vet ej men nu ska jag våga leva....

Hej Havsörn,

Så tråkigt att läsa om din dotter. Jag är några år äldre än din dotter, har själv två små döttrar och kan bara tänka mig den maktlöshet du måste känna.

I förrgår så hände något som jag själv har väntat på i 3-4 år. Min syster insåg äntligen allvaret i hennes situation och bestämde sig att åka in till avgiftningsklinik. Hon har nog druckit alkohol mer än "normalt" drickande i över 10 år men det har varit betydligt mer senaste 4-5 åren och har eskalerat rejält sista 2-3 åren. Den förnekelsebubblan du beskriver känner jag igen så tydligt. Dels hos mig själv men framförallt hos min syster. Det har hela tiden funnits förklaringar till varför hon dricker eller bortförklaringar. I början så ville jag tro henne och ibland så var hon så övertygande att det verkligen lät sant.

Efter många år så insåg jag dock att för att hon någonsin skulle bestämma sig för att vilja sluta så skulle hon behöva "nå botten" eller iaf något djup som fick henne att inse allvaret i situationen. Och det kom nu äntligen för några dagar sedan. Jag har några nyktra alkoholister i min omgivning som jag ofta frågat om avseende min syster. De har hela tiden sagt att det enda du kan göra är att ständigt påminna henne om att du ser vad hon gör. Att du ser vad hon dricker och att det inte är normalt och att du finns där för henne när hon vill ha hjälp. När du hittar en flaska så berätta att du hittat den. Att du har räknat ut hur mkt hon dricker osv.

Nu hoppas jag bara att detta är en vändning och början på något nytt. Jag är försiktigt optimistisk. För min syster så tror jag att allvaret blev att hon insåg att hon skulle mista sin familj och framförallt son om hon inte tog hjälp.

Kan bara tänka mig hur smärtsamt det måste vara att se sin dotter gå igenom detta. Stor kram till dig! Bra att du tar hjälp som anhörig!

tillbaka till dig Renée ❤️

♡♡♡♡♡♡♡♡
till dig, Nordäng

dom slutar dricka när dom själva ledsnat inte när omgivningen ledsnat! Känns som en extrem form av egoism! Och när mitt ex söp då älskade han att prata om problemet, ”konflikta” om det! Men när han var nykter, järnridå ner! Inte älta och vara negativ nu hette det då!

Tack för dina ord! Det går inte bra varje stund och varje dag! Ofta känner jag mig bara ledsen och ensam! Men jag har målet inställt på något sätt och då är det lättare att hitta tillbaka efter dom där stunderna och dagarna när man kört i diket! Ibland är man nästan euforisk över upptäckter och aha-upplevelser och sen kommer stunder när man bara känner sig så trött på att man överhuvudtaget skall behöva jobba med sig själv så mycket! Dom flesta kan ju allt sånt utan att behöva tänka ett dugg! Idag var jag ute och gick en långpromenad och skällde högt för mig själv på människor som orsakat massa skit i mitt liv! Hoppas ingen hörde mig, galna tanten på promenad ?

Ta hand om dig! Jag håller med Anxiete att du borde åka oavsett vad han säger. Så du får vila och kunna andas en stund. Tycker det är bra du talat klarspråk till honom när han är nykter, fortsätter han dricka så vet du ju att allt prat om nåt annat är just det - bara prat.

Spontant tänker jag att du kanske ska bestämma dej för att åka även om han säger att han inte ska dricka ? Jag har själv märkt att när klockan börjar bli sen då drar man sej för att åka iväg och då har jag inga barn att ta hänsyn till ... men du vet ju bäst själv hur du vill göra !
Skönt med mys nästa helg, man behöver något att se fram emot !! Krama din lill-kille och njut av solen ?

Hej JY!
Så bra att du kommit hit och skriver här! Stort välkommen!

Jag får lite intrycket av att du och din partner har hamnar i en maktkamp om vem som har rätt eller fel. Och du försöker bevisa att du har rätt, att hen har ett problem. Och hen försöker bevisa att du har fel och är överkänslig. Stämmer det eller har jag fel?

Om det stämmer så tänker jag att det blir en onödig kamp som tar mycket energi. Du vet redan det du behöver veta. Hens alkoholkonsumtion är ett problem för dig. Samtidigt är det omöjligt att tvinga någon annan till förändring.

Så därför undrar jag, vad är det egentligen för känslor, behov och önskningar som ligger under den här maktkampen?
Är det en oro? Rädsla? Önskan om en bra relation? Hopp om en kärleksfull och respektfull relation? Behov av närhet?

Vad tror du skulle hända om du berättade för hen vad du egentligen känner och önskar, i stället för att räkna flaskor?

Kanske har du redan testat det, eller så kan det vara en idé. Oavsett, hoppas du vill skriva och läsa mera här!

Allt gott!
/Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Jaha, nu har mannen trappat ned sitt alkoholmissbruk rejält de senaste veckorna. Dricker nästan inte alls! Detta efter att hans missbruk höll på att få så katastrofala konsekvenser att han inte kunde neka till det längre. Spåren var så tydliga att de inte gick att förklara bort.
Så nu borde jag ju vara glad och tacksam och inte så här nervös och stingslig som jag i själva verket är!
Jag går helt enkelt och oroar mig för att det här bara är lugnet före nya stormar.
Dessutom genererar nykterheten en hel del konflikter och uppgörelser som legat på hög länge i spritdimmornas töcken.
Jag vet inte när och om jag debreafat klart. Det är inte så enkelt att förlåta, glömma och gå vidare, minsann- Speciellt som han inte verkar känna någon ånger inför vad han utsatt sin omgivning för. Frågan är öppen, varför han slutat dricka och vad han dragit för slutsatser.

Det var tråkigt att höra att din vän inte fick hjälp. Tack och lov vet jag många andra som fått hjälp genom kvinnojouren. Även socialtjänsten har ansvar att utreda så barn inte far illa i hemmet och behöver hjälpa i sådana situationer. Så om du och barnen sitter i klistret kan det ändå vara värt att ge dem en chans.

Smart att du gör en alternativ plan för helgen! Ju mer man förberett sådana planer, desto lättare är det att verkställa dem och man slipper fastna i beslutsångest. Kanonbra!

Allt gott!
/Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Och så bra det går!
Du går från klarhet till klarhet.
benar ut problem efter problem.
Byter ut gamla beteenden mot nya.
Jag skulle vilja att du satt i mitt huvud och sa åt mig vad jag skulle göra i valda situationer.
Jag glider omkring i mitt medberoende och är vissa dagar så stark och rättrådig.
Andra så svag och och lös i mina beteenden.

Men vi kämpar på och tillsammans blir vi alla lite starkare i kampen mot detta fängelse som medberoende kan vara.
Om vi inte väljer att böja gallerna åt sidan och smita ut emellanåt :-)

Tack, jag har d bra....han va nykter igår och jag va klar o tydlig inför helgen att han ska INTe dricka nåt. Vilket han sa okej till men det vet ni ju, lösa ord så det är bara dom själva som trot på sånt! Men gör han det tar jag sonen och åker bort över helgen...behöver lugn o ro nu, verkligen sett fram emot en slapphelg och är nödvändig för min ork. Så börjar han denna helg så åker vi hem till mina föräldrar o stannar känner jag!
Ser dock fram emot nästa helg redan då sonen o jag ska iväg o sova borta i två nätter fre-sön ?

Sonen är 3,5 år så han börjar ju fatta mer o mer vilket är jobbigt då jag verkligen hoppades denna gång att sambon skulle fatta innebörden i d hela vilket han uppenbarligen inte gör trots massa försök.

Kvinnojouren har jag själv inte vart i kontakt med men däremot en vän till mig som varit i liknande situation har fått tagit in på motell/vandrarhem/B&B pga detta tillsammans med sin dotter. I detta fall handlade d om att sambon slog henne gul o blå nästintill dagligen och trots det fick hon ingen hjälp av dom, då flyktingförläggningar har fått tagit över kvinnojourens lägenheter i första hand. Så för min del är d bara att invänta besked om lägenhet och därefter när det datumet är satt så kan jag prata med min familj om vi kan bo där tillfälligt.

Hur har du det ?

skall alltid följas av handling tycker jag! Om din partner blir dum av alkohol så skall han ta ansvar för det och låta bli att hälla i sig något som gör honom elak! Förlåt i nyktert tillstånd betyder inte ett smack annars! Så kände jag i alla fall med mitt ex! Och jag kan lova dig att förlåt så småningom byts ut mot ”men va känslig du är, du vet ju att det bara var fyllesnack, inget att bry sig om”! Och du har faktiskt problem när du räknar flaskor mm! Du börjar gå in i ett medberoende! Du kan läsa mycket om det här på Forumet! Lider själv av detta tillstånd! Och om han inte tar ansvar för sina missbruksproblem varför skall du då ta ansvar för att han har bytt stad! Den typen av personer som din sambo är mästare på att söka sig till personer som känner ansvar för allt och alla! Och vi som är medberoende personer är mästare på att söka oss till människor som vi måste ta ansvar för, förlåta mycket, ha överseende med, ett slags konstigt kontrollbehov! Ta inte mer av detta för ju längre tiden går desto mer fast blir man! Man flyttar sina gränser, accepterar sånt man aldrig trodde man skulle acceptera! Helt enkelt tappar bort sig själv och under resans gång försvinner din kraft och energi! Kram och styrka till dig

Jag har problem med hens alkoholkonsumtion men säger jag något. Så tycker hen att jag har problem som räknar flaskor och jag ljuger när jag säger hen drack tex förra helgen 19 öl på en helg. Vi grälar typ varje helg och så fort alkoholen går in så blir hen annorlunda och gör mig ledsen. Men hen säger oftast förlåt när hen är nykter igen.
Har sån ångest då de känns som jag inte kan lämna då hen flytta till en ny stad för min skull och precis fått fasttjänst.
Har liksom fastnat känns de som, vet inte hur jag ska ta mig någon stans. Vill ju hjälpa hen men vet inte om de går då hen inte tycker den har problem utan de är jag som har problem.

Jag har tänkt i över 6månader nu att de ska bli bättre och lite bättre blev de med spriten borta. Men om hen inte får dricka för mig så blir de ett j* gnäll. Är de enda alternativet att lämna? Eller kan man tvinga hen att sluta?

Jag får intrycket av att du är klar nu. Med den här relationen, med alkoholens konsekvenser, med aggressiviteten, ilskan inom dig själv och det här pisslivet som du kallar det. Så nu är det du och barnen framåt, och fokus på hur ni ska skapa er ett bra liv tillsammans i framtiden.

Nu vet jag inte hur gamla barnen är, men hur mår de just nu? Jag tror mig ha läst i något inlägg att sonen sa: "pappa slog mamma" så jag tolkar det som att de är vuxna nog att kommunicera. Vad känner de?

Du kämpar verkligen för att skydda dig och barnen, och det blev problematiskt när du inte kunde få lägenheten du hoppats på. Mitt intryck är att med anledning av alkoholkonsumtionen, risk för våld och bråk i hemmamiljön, att sonen bevittnat våld i hemmet så har ni sannolikt möjligheter att få hjälp av kommunen till ett annat boende. Ett steg kan då vara att du ringer Kvinnofridslinjen på 020-50 50 50 (har öppet dygnet runt) då de har stor erfarenhet av familjer med liknande erfarenheter och vet hur man bör gå tillväga.

Jag ser att du tidigare skrivit att kvinnojouren inte hjälper och att man får fixa eget boende. Så då förstår jag det som att du varit i kontakt med dem redan? Stämmer det?

Med hopp om en lugn helg för er alla!
/Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Yes upp till kamp?nu kliver vi upp i från skytte gravarna och visar var skåpet ska stå ? tar inte mer skit nu.

att höra att du gör sånt du tycker om och som gynnar dig själv och ditt mående! Håller med Anxiete: man kan ana en annan ton och stämning i dina inlägg ???? Fortsätt ta hand om dig själv!

Jag har också två hundar, de är värda guld för mej !
Jag läser in en positiv ton i ditt skrivande som jag inte läst innan , bravo ????
Att komma ut och tänka på annat, möta andra människor , prata om saker som intresserar en själv är så bra , man ser att det finns glädje om man lyckas släppa medberoendet och lämna över problemet till den som äger det. Det är så sant som det är sagt: den enda man kan förändra är sig själv !
Hoppas du får en bra helg ?

Det är så skönt att läsa det ni skriver. Jag känner ert stöd och får hjälp hur jag kan tänka och agera. Tyckte den här veckan varit smärtfri och tänkte som vanligt att jag säkert hara överreagerar på helgerna. Men sedan kom jag på att jag inte varit hemma förrän efter nio på kvällarna denna veckan. Han har ju haft fritt fram och jag har inte sett/sagt något. Gick och kollade i garaget i morse för jag visste att hans öl tog slut i lördags kväll. Visst fanns där öl. Han har ju haft all tid i världen att fixa nya när jag varit borta. Fem kvar i påsen, han köper alltid 12. Har han hävt i sig sju st halvliters mån-ons? Då blev jag så där trött igen. När jag kom hem från affären ikväll stod han i garaget. Behöver ju inte fundera på vad han gjorde där.
Men tack vare er mina fina anonyma vänner så har jag lugnat ner mig och försöker att inte bry mig. Jag bokar upp mig på aktiviter, kurser och går många långa promenader med mina hundar. Mina hundar är min räddning! Ovillkorlig kärlek, närhet, sysselsättning, kurser och vänner. Det hjälper upp det jag känner inombords.

Din höna har alkoholproblem och du ska vända dig till dig själv.. ingen annan... sen väljer du hur du vill leva. Easy cake!

sedan jag visade ”mitt hus” för honom. Det har varit en bra vecka, han har inte varit helt A-fri men dock ej påverkad, gissar på 2-3 folköl om dagen. Har inte frågat, han får göra sina val så gör jag mina efter det. Det känns faktiskt jäkligt skönt att inte jaga kontrollen !
Till viss del har det smugit in en likgiltighet men jag älskar min man så kan han fortsätta på denna linjen så hoppas jag att poletten trillar ner en dag och att han väljer livet !

Tack det var en bra liknelse som jag ska ta med mig