Senaste kommentarerna i forumet

har maken börjat höra av sig. När vi levde "tillsammans" kunde han vara borta på jobb tio dagar utan att ta kontakt eller svara påtelefon, antagligen drack han en del av den tiden. Och inte kom han hem som han sagt heller, det kunde gå två dagar till utan att han hörde av sig. Men nu, efter fyra månaders separation då jag trappat ner mitt beroende av honom och inte gör kontaktförsök lika ofta, då har han börjat höra av sig..Som just idag när jag kom hem sent från jobbet, trött och hungrig, till ett tomt hus som vi skulle levt tillsammans i, då skar saknaden som knivar i själen och just då ringer han. .trevande koll om jag finns kvar, om jag ev kan tänka mig att försöka igen, frågar hur jag haft det (har ALDRIG hänt förr) och att han borde varit hemma och hjälpt mig med ruckelhuset i vintras....och på det svarade jag Nej, du skulle inte bott här för du dricker. :P Då la han på. Och jag fortsatte pyssla med mitt....efter att skickat ett sms att "Ditt drickande var enda anledningen till att jag bad dig flytta". För så var det. Allt annat hade jag väl kunnat ta, men inte det. Och för ett år sen påbörjade han missbruksbehandling som gick bra när han gick varje dag men som föll när han efter en månad valde att sluta sjukskrivningen och börja jobba. En gång i veckan + ett AA möte i veckan var för lite. Jag sa när han ringde om att han borde nptt kvar.,ja om du hade fortsatt din behandling, då hade det gått ett år nu....han slängde på luren. Och jag fortsatte med mitt liv. Känns skönt men lite vemodigt samtidigt som jag är stolt över mig själv att jag kommit en bit på väg och kan säga nej. Han var full i fredags, i lördags, idag är det onsdag och han var full nu med........ det går snabbt utför nu.Men jag är inte med på den resan!

Du berättar att din FD sambo har problem med både alkohol och olika droger. Han har försökt att sluta flera gånger och lyckats kortare perioder, det går upp och ned för honom och senaste året har det eskalerat om jag förstår dig rätt och han har inte arbetat. Du hör fortfarande att han vill och du vill försöka ett sista försök att få honom till hjälp.

Det hörs att du gjort och gör mycket för honom, samtidigt är du också tydlig med vad som krävs om nu ska ha en framtid tillsammans med honom, att han förändrar och tar hjälp.

Nu har du hittat hit till anhörigstödet och tagit modet att skriva, bra gjort! Hoppas du hittar en del som blir hjälpsamt för dig här inne. Ibland tar det lite tid innan man får svar i sin tråd och man kan behöva skriva flera gånger.
Fint att du är här så vi kan ge dig stöd.

Vänligen
Rosette
Anhörigstödet

Varför hoppas jag på en förändring? Jag vet att det inte kommer ske.
Ändå har jag så svårt att ta samtalet igen, kanske för jag inte har mer än mig magkänsla och erfarenhet med henne att gå på!
Idag swishar hon pengar till ett påskägg till vår dotter! Hon kan inte ens handla det själv?
Ho har ju trotsallt antabusen hemma men jag vet innerst inne att man inte bara får det sådär av en läkare!

Snart dags för vårt andra barn, jag har varit sjukskriven hela tiden och haft en tuff graviditet hon har aldrig frågat hur jag mår, vad lösningen är mm mm.. ja ni förstår vilka frågor jag är ute efter..
Hob skulle komma och fika imorgon och jag kände nej det går inte, alla är sjuka här hemma och hennes svar blir aha!
Aha!!??!!?! Så mycket vill du verkligen ses?

Föregående gånger när min man har hållit upp från alkoholen har jag nästan vänt ut och in på mig själv för att inte fördärva något, jag har tassat som du säger. Det har tyvärr inte hjälpt de gångerna, tvärtom kanske ? Jag har sett till att vara hemma och har fått ont i magen varje gång han har gjort något utan mig. Denna gången tänker jag så här: ska jag fortsätta försöka ha kontroll då kan han lika gärna dricka, jag mår ju lika dåligt iaf! Jag har planerat vad jag ska göra i påsk bl.a konstrunda. Vill han följa med blir jag glad , vill han inte får han låta bli. Jag tror han känner min bestämdhet
Jag frågar inte mycket som jag gjort tidigare om hur han mår eller känner, ibland kan min välvilja nog vara irriterande. Han går igenom sin kris och jag har tagit mig an min, dvs medberoendet!
Hoppas veckan blir bra för dig , kram ?

Tack för era tankar. Igår kväll började han innan middagen och jag kände en sån sorg över det. När jag vaknade nu räknade jag till 21 öl. På en måndagkväll, ja han är ledig idag men de gör väl ingen skillnad? Det är inte så att vi har haft besök utan detta drack han för att han ”varit så duktig och städat förrådet”
Så trött på detta.. Jag vill inte att mina barn ska växa upp med alkohol på de sättet. Jag har alltid tänk mig att de ska få en sund syn på alkohol, men detta är inte sunt någonstans..

Tack igen, jag återkommer med uppföljning.

att bli lång och
som det känns nu så har jag köpt en enkel biljett , jag vill inte återvända .
Vad min man vill får han själv lista ut men jag hoppas han gillar sitt resesällskap så mycket dvs sig själv och mig,att han klarar av att inte återvända!!
Nu reser vi mot varmare tider ! Fast när jag tittar ut så har snödropparna ett litet vintertäcke om sig ... Ser fram emot påsk, en kravlös högtid där man kan vara ute och njuta . ??

8 dagar har gått utan alkohol. Däremot mycket prat om alkohol.
Han har tittat på något avsnitt av Kjell-Olof Feldt som säger att han numera kan kontrollera sitt drickande. Det är mannens högsta önskan.
Jag tycker det är svårt att släppa stressen med alkohol, den finns där liksom alltid.
Det krävs förändringar i livet för att lyckas tror jag. För oss är det så tidigt och jag tycker det är svårt att stötta. Tassar mest omkring. Tar en dag i taget

Så härligt att läsa om din helg. Det andas lite harmoni. Att leva i nuet är viktigt. Det är så mycket vi missat när vi jobbat för att hålla ”fasaden”ren. Det finns så mycket energi att hämta igen.
Fortsätt ta hand om dig ?

att du lever i nuet, gläds åt det som är bra och är realistisk inför utmaningar som säkert kommer. Ta dem då!
Jag vill ge dig lite hopp! Jag själv lever ju idag med en man som varit helt nykter snart sex år och före det nästan-nykter, i kamp med vita knogar, ett och ett halvt år. De första åren hade ändå enorm betydelse, för hans tillfrisknande och för vår relation. Det har jag beskrivit många gånger i min tråd där jag ältat och bearbetat mitt medberoende och vårt liv. Inom Alanon har jag mött en kvinna i ganska liknande situation som din - jag funderade t.o.m ett tag om det kan vara du! Men så är det inte. Hennes man har också varit nykter ett par år nu efter åratal av tungt missbruk som understötts på ett galet sätt genom hans företag som innebär affärsresor och a-relaterade presenter.
Läs och lär, om medberoende och om missbruk. Läs här och om Alanon samt böcker, det finns många. Djävulsdansen av Sanna Lundell och Ann Söderlund är väldigt bra och Carina Bångs böcker likaså. Jag vet inte om jag redan tipsade dig om Benny Haag och Jan Johansen som skrivit självbiografiskt. Benny Andersson berättade att han slutat dricka i Skavlan för flera år sen, då var min man nynykter - jag var entusiastisk över inslaget, han ville inte se det i repris. Så var det då. Du har en lång men fin resa framför dig, främst med att hitta dig själv. Hoppas din man vill följa med och göra sin resa. Någon har skrivit att jag måste bli jag och du måste bli du innan vi kan mötas som ett genuint vi. Jag tror på det! Ha det gott i stilla veckan och Glad Påsk?? / mt

fick jag sms modell onykter från mitt ex! Nu är det inte ens svårt att låta bli att svara! Tänkte och kände bara nä varför ska jag svara på sånt? Saker (snälla den här gången) som han skriver på fyllan betyder inte ett skit! Vare sig han skriver snälla eller elaka saker så kommer det från en onykter person! Ägnade lördagen åt utflykt med tjejkompis och söndagen åt mina barn! Balans i tillvaron tillsammans med människor som jag älskar och som älskar mig tillbaka...på riktigt! Vi ger och tar! Känner mig stark och tillfreds för tillfället! Får passa på att njuta av det! Min mamma är dålig just nu men det kryper inte in i märgen som det brukar göra! Åt god söndagsmiddag med mina barn och en svärdotter igår! Vi skrattade åt eländet med mamma/mormor tillsammans! Inget elakt skratt utan bara svart humor med värme och distans! Så glad över min lilla familj! Även om det saknas en man, en mormor och en morfar så har jag en familj som jag hör ihop med❤️

och känner igen mig! Man vet liksom inte varåt det ska gå...lugn och bra eller kaos och inte bra! Kan du bestämma nåt inför påskhelgen som du själv vill göra med någon du kan förlita dig på och tycker om att vara med? Utan att blanda in din man! Hjälper mycket tycker jag om man kan skapa något som ger kontroll och struktur! Då har du det att se fram emot och som du också vet kommer att bli bra! Ger energi som i sin tur ger ork och då tänker du och känner bättre! Stor kram till dig!

Min man har inte druckit sedan i onsdags ❣️Senast detta hände var i september.... Skillnaden denna gången är att det är han själv som har tagit beslutet, inte jag och inte sjukvården. Jag själv känner mej lugnare, går det så går det . Jag tänker inte ta ut vare sej glädje eller sorg i förtid, försöker tänka att det är en mening med allt som sker. Timme för timme och att ta tillvara varje minut när jag kan diskutera, skratta, älska och arbeta med min nyktre underbare kärlek

Tack!

Har precis vaknat efter att ha sovit en hel natt utan att bli väckt av en mycket sjuk alkoholist.

Mediterat nu och igår eftermiddag var jag på ett bra möte i min självhjälpsgrupp vilket också får mig att se att det verkligen hjälper att fokusera på MIG och inte missbrukaren.

Ja, det är sorgligt. Viktigt också att kunna känna sorg och sina egna känslor. Inte skjuta undan dem utan möta dem och förstå det sorgliga i en beroendesjukdom. Ett återfall och sedan kan allt vara i rullning igen. För både den beroende och medberoende.

Jag är så tacksam att detta hände så att jag fick testa om mitt slit och jobb med mig själv och mitt medberoende gett mig något. Och jag är så tacksam att det verkligen har gjort det.

Nu kan jag njuta av påsken då min ena dotter kommer hem. I lugn och ro.

BTW, den egoistiska alkoholisten skickade precis ett meddelande och hade landat i Indien. Flyktbeteende. Så sorgligt.

Kramar!

Välkommen hit! Vi är många i olika åldrar som lever med så efter att ha vuxit upp med missbruk! Du kan säkert få råd om samtalshjälp via din vårdcentral. Du kan också bekanta dig med Alanon och Alateen, jag klistar in en länk. Där finns många, många som vuxit upp i hem med missbruk. Ge inte upp, det finns många vägar till att må bättre! / mt
Här är länken http://www.al-anon.se
Du kan också hitta hjälpvägar på BRIS https://www.bris.se och Maskrosbarn som nämndes ovan http://www.maskrosbarn.org

Jag förstår din oro inför påsken. Även om din man varit nykter nu en tid verkar ni inte kunna prata om hur ni ska ha det när det gäller alkohol och då lever du ju i ovisshet med din oro. Jag hoppas du följde Carinas tips och gick in på anhörigstödet! Jag tror, eller jag är säker på, att du skulle ha nytta av att bekanta dig med det. Det är så för oss anhöriga att även om vi inte har problem med alkoholen behöver vi stöd och hjälp. Vi behöver kraft att ta hand om oss själva.
Fortsätt gärna skriva här om hur du tänker och hur du har det. Det hjälper ofta så att man blir klarare över sig själv! / mt

Skönt för alla att det gick lugnt och smidigt. Din beskrivning av en larvig man väckte minnen.... Fyn f-n vad alkoholen kan göra med en människa. Så sorgligt. Nu ska du ha det lugnt och bra! / mt

Läs lite om maskrosbarn på nätet, det kanske kan hjälpa. Tror även det finns anhöriggrupper likt AA...

Hur vill jag påsk ska bli. Är uppriktig nervös för påsk. Helst hade jag velat att mina barn skulle komma. Att vi har roligt. Helst utan alkohol. Vet inte ens om dom kommer. Nervös eftersom det blev som det blev i julas. Har inte kommit över det. Mår inte bra. Vore skönt om min man lät bli att dricka. Är rädd att det blir som det brukar. Han dricker alla dagarna. Ser inte fram emot påsk.

Sorry

Sorry

Så skönt att det är över och allt gick bra.
Man borde säja grattis ?❤

Man undrar hur du har det, kom igen nu, berätta mer,ge oss fler insikter.
Vi var många som uppskattade det/ dej
?❤

för alla kommentarer! Jag har egentligen ganska dålig koll på alkoholism trots att jag levt med en alkoholist i några år nu... Jag fattade inte att den nykterhet han var i när vi träffades var ett tillfälligt 'frälst' tillstånd av total övertygelse av att han aldrig skulle dricka ens en droppe lättöl igen... Jag har dragits in i ett medberoende steg för steg utan att alls förstått dess mekanismer. Och har idag ett problem som jag inte alls vet hur jag ska hantera. Därför är jag tacksam att över att ni delar med er av kunskap och erfarenhet. Och skönt att i princip alla säger att vad jag gör inte i sig orsakar återfallen. Tack!

Allt gick lugnt och smidigt. Min exman packade ihop och gick strax efter lunch som vi bestämt. Inga hårda ord och inget anklagande mot varandra.

Känns sorgligt men ändå skönt. Det fina är att jag känner MINA känslor istället för alkoholistens som jag alltid annars gjort.

Kram!

Allt gick lugnt och smidigt. Min exman packade ihop och gick strax efter lunch som vi bestämt. Inga hårda ord och inget anklagande mot varandra.

Känns sorgligt men ändå skönt. Det fina är att jag känner MINA känslor istället för alkoholistens som jag alltid annars gjort.

Kram!